Introduktion av fallstudieområdena .1 Järvafältet - Kista

Järvafältet är beläget cirka 15 km nordväst om centrala Stockholm. Delar av grönområdet utgör ett av de största naturreservaten i Stockholm län och sträcker sig över tre kommuner. Av det sammanlagt 2500 hektar stora reservatet återfinns den minsta delen, 500 hektar i Stockholm stad. På den del av Järva-fältet som behandlas här räknar man med en kontinuerlig bebyggelse från unge-fär 2000 år tillbaka. Några av dagens befintliga stadsdelar har fått namn av de gårdar som föregick dem; Akalla som omtalas redan år 1323 samt Husby och Kista (Stockholm Kommunstyrelsen 1973). Områdena Kista, Husby och Akalla ligger ungefär en mil från Stockholms centrum. Observera att Kista i avhand-lingen är synonymt med förre detta stadsdelsindelningen Kista som hyste om-rådena Kista, Husby och Akalla. För att inte avslöja vilken skola som studerats specificeras inte området närmare än så. Se figur 5.1 för karta över områden. Delar av bostadsområdena i Kista är byggda inom ramen för det så kallade miljonprogrammet. Järvafältet exploaterades successivt under åren 1964-1975. Först byggdes Södra Järva med Rinkeby, Tensta och Hjulsta och därefter Norra Järva. Det som idag utgör Kista, Husby och Akalla (Norra Järva) kom att förläggas mellan E18 och E4 där Järvafältet bildar en kil i sydöstlig riktning mot Stockholm city. De första områdesplanerna för Akalla och Husby togs 1970 och tre år senare godkändes även planerna för bostadsområdet Kista i kommun-fullmäktige. Bebyggelsen i området domineras av hus med 5-6 våningar, även om det också finns tvåvånings hus och fjortonvåningsbyggnader.

Till planeringen av Norra Järva beaktades i viss utsträckning lärdomar av planeringsmissarna från Södra Järva. Dessa misstag bestod bland annat i att ute-miljön blev lidande då ingen hade det övergripande ansvaret för att gångvägar iordninggjordes. Grönytor som avsatts i planen blev under ett virrvarr av byggnadsfordon och material antingen lagerytor eller sönderkörda. I Akalla och Husby som byggdes under åren 1972-77 lät man däremot vegetation vara kvar. Därtill blandades upplåtelseformerna; detta framförallt i Akalla (Molina & Lundmark 1999). När bebyggelse anlades på Järvafältet sparades delar av vegetationen mellan husen. Inom bebyggt område och på en radie på 100 meter återfinns bara små fläckar av den ursprungliga vegetationen som tillsammans utgör tio procent av de öppna ytorna. De övriga öppna ytorna är parker, lekplatser och andra anlagda områden.

Figur 5.1 Fallstudieområden Kista och Järvafältet. Observera att med Kista i avhandlingen avses den sammanhängande bebyggelsen med områdena Akalla, Husby och Kista. Den delen av Järvafältet som framträder på kartbilden har reservatsstatus – Igelbäckens kulturreservat.

Mellan Södra och Norra Järva finns den sydligaste delen av Järvafältet som sedan 2006 går under namnet Igelbäckens kulturreservat. Syftet med reservatet är att bevara och utveckla det gamla odlingslandskapet (Stockholms stad 2008). Med Järvafältet avses i fortsättningen den del som utgör Igelbäckens kultur-reservat och som är beläget i anslutning till Kista. I området finns bland annat kolonilotter, fotbollsplaner, frisbeegolfanläggningar samt en backe som består av tippmassor från tunnelbanans anläggning. Igelbäckens kulturreservat består till hälften av odlingslandskap samt till hälften av skog och ängsmark, genom-korsat av grusvägar, varav vissa är belysta (Florgård & Forsberg 2006).

Kista har sammanlagt 30 000 invånare och ungefär lika många arbetar i området som hyser ett IT-kluster där Ericssons huvudkontor bland annat återfinns. Stadsdelförvaltningen Kista är idag sammanslagen med Rinkeby. Majoriteten av befolkningen i f.d. stadsdelsområdet Kista (nuvarande Rinkeby och Kista) har utländsk bakgrund²⁹, ca 75 procent av barnen 0-15 år och 69 procent av hela befolkningen. Arbetslösheten är högre, utbildningsnivåerna lägre och andelen bidragstagare är större i området jämfört med genomsnittet för Stockholm. Fallstudieområdet intill Järvafältet är relativt barnrikt med en större andel barn jämfört med Stockholms stad i övrigt (Stockholms stad 2009).

En av få tidigare observationsstudier kring just barns naturkontakt är från Järvafältet intill Kista. Denna studie visar att färre lekande barn syns en bit ut i terrängen. I studien jämfördes en observationsperiod i slutet på 1970-talet med en gjord i början på 2000-talet. Vid de senare observationstillfällena syntes lekande barn i större utsträckning vid grönytorna närmare bostäderna. En stor andel av barnen som vistades i naturområdet vistas där genom skola och barnomsorg, det vill säga i vuxenregi (Florgård & Forsberg 2006). Studien ger en antydan om att den offentliga barnomsorgen är ett viktigt forum för framför-allt yngre barns naturkontakt i området.

5.1.2 Delsjöområdet närmast Härlanda

Delsjöområdet är ett ca 760 ha stort naturområde som ligger i östra delen av Göteborgs stad. Området ligger i anslutning till Härlanda och Örgryte stadsdelar i Göteborg stad och gränsar till Partille kommun österut och till Härryda kommun i söder. Området brukades som allra hårdast under 1700- och 1800-talen då ett flertal torp anlades. I slutet av 1800-talet påbörjades arbetet med att plantera skog på de till stora delar trädlösa utmarkerna (Göteborgs stad 2008). Delar av området är ett naturreservat som bildades år 1984. Terrängens brutna karaktär ger området variation med hällmarker, rishedar, sjöar och lövbrant-skogar.

29

Antingen utrikes födda (50 procent) eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar (17 procent)

Den delen av Delsjöområdet som ligger i direkt anslutning till bebyggelsen i Härlanda och Örgryte ingår inte i naturreservatet. Det är också där som det mesta av friluftslivet är koncentrerat kring. Göteborgs stad förvaltar och sköter hela området, inklusive naturreservatet. Göteborgs stad ogillade förslaget från Länsstyrelsen i Västra Götaland att utöka naturreservatet så att det därmed skulle innefatta den kommunalägda marken. Huvudsyftet med utvidgningen av reservatet anges vara att skydda ett tätortsnära naturområde med stor betydelse för friluftsliv. Områdets betydelse för friluftsliv är stort; uppskattningsvis besöks området av 1 miljon människor per år (Västkuststiftelsen 2012). Resultatet från Delsjöenkäten visar att nöjes- och motionspromenader uppges vara den vanligaste aktiviteten i området, sedan kommer jogging och därefter att ströva i skog och mark samt promenader med hund. Över hälften av de svarande har besökt Delsjöområdet ett par gånger i månaden eller oftare under de senaste 12 månaderna (Friluftsliv i förändring - Delsjöenkät 2007).

Delsjöområdet erbjuder ett stort utbud av aktiviteter och anläggningar så som fiske, paddling, badplatser, ridvägar, golfbana, skidbacke och så vidare. Så som namnet antyder hyser området ett flertal sjöar varav Stora- och Lilla Delsjön är de största – de är också knutna till stadens dricksvattenförsörjning. Sedan ett par år tillbaka är granarna i området utsatta för skadegörelse. Tusentals granar har ringbarkats vilket medför att de sakteliga dör och är en fara för allmänheten i området och därför avverkas.

Det bostadsområde som studerats här ligger i stadsdelen Härlanda i östra Göteborg, där det bor ca 20 000 personer. Bostadsområdet ligger alldeles i anslutning till Delsjöterrängen och består av en blandning av olika hustyper och upplåtelseformer; flerbostadshus, villor, parhus och radhus, där majoriteten av bebyggelsen är uppförd under 1940-1960-talen. Andelen äldre personer i området är högre än genomsnittet för Göteborg, antalet förskolebarnen ökar medan antalet skolbarn minskar.

I Härlandas barn- och ungdomsplan beskrivs att området gått från att ha varit en arbetarstadsdel med mycket barn till ett medelklassområde där både antalet och andelen barn har minskat. Vid jämförelse av olika välfärdsnyckeltal ligger Härlanda något över genomsnittet i Göteborg. Detta gäller till exempel tandstatusen bland de unga, att simkunnigheten är hög för barn i årskurs 5 samt att andelen barn och ungdomar som ingår i hushåll med socialbidrag är mycket låg. Medelinkomster och utbildningsnivå ligger också över genomsnittet i Göteborg (Härlanda barn- och ungdomsplan). Ungefär 37 procent av invånarna är 25-64 år har eftergymnasial utbildning som är 3 år eller längre och 19 procent har 2 år eller kortare.

Figur 5.2. Fallstudieområden Delsjöområdet och Härlanda. Terrängen närmast bebyggelsen i Härlanda och närmast Härlanda tjärn har inte reservatsstatus. Delsjöområdets naturreservat är till största delen förlagt kring Stora- och Lilla Delsjön strax utanför kartbilden söderut.

I Härlanda utgör svenska och utländska medborgare födda i utlandet 12 procent av befolkningen medan motsvarande siffra i Göteborg som helhet är 20 procent. Till skillnad från statistiken över Kista tas inte inrikes födda med två utrikes födda föräldrar med i statistiken över Härlanda. Därför framstår andelen individer med invandrarbakgrund som än mindre i Härlanda (12 procent) i relation till andelen i Kista (69 procent). Den kommersiella servicen beskrivs som ganska god. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg beskriver i sitt lokala program för Härlanda att det finns ett ganska stort tryck på att bygga fler bostäder och ett tiotal troliga förestående projekt nämns i dokumentet. Sedan förra Översiktsplanen från 1999 har 350 bostäder tillkommit i området fram till år 2009.