Även i den Östra kommunen visade sig konsekvenserna av stormen Gudrun inom skola/barnomsorg liksom äldre- och handikappom-sorgen. Inom skolverksamheten var sju skolor stängda under mån-dagen, medan fem skolor var stängda under tisdagen. (stormen drog in under kvällen på lördagen/söndag natt) All skol- och förskole-verksamhet var igång på onsdagen, bland annat genom att barnom-sorg på tre orter tillfälligt kunde förläggas i skolornas lokaler. (KS sammanträdesprotokoll, Östra kommunen 2005-02-02, Krislednings-gruppen minnesanteckningar 2005-01-11, Lägesrapport 2005-01-11) Liksom i Västra kommunen var det förskolor och skolor främst utan-för centralorten som drabbades.
När det gällde äldreomsorgen så konstaterades under söndagen att fyra stycken äldreboenden drevs med reservkraft. (Östra kommu-nen, utvärdering) Under samma dag på kvällen rapporterades att av de 500 klienter inom hemtjänsten som hade trygghetslarm hade 401 kunnat nås under kvällen samma dag medan nittionio hade telefon-problem och därför skulle kontaktas via hemtjänsten. På måndagen klockan sexton, det vill säga dagen efter, konstaterade socialchefen vid ett krisledningsmöte att de akuta problemen inom äldreomsor-gen var lösta och att alla med trygghetslarm hade blivit kontaktade på något sätt. (Krisledningsgruppens minnesanteckningar, Östra kommuen 2005-01-09, 2005-01-10)
Skolchefen i Östra kommunen blev under söndagen inkallad till krisledningsgruppen, men hade under en hemresa från en annan ort börjat inse konsekvenserna av stormen:
…det man såg när man närmade sig dom här trakterna det var ju att antalet fallna träd, både över vägen och vid sidan av vägen kon-tinuerligt ökade hela tiden […] det var väl kanske inte förrän man
kom någon mil från [Östra kommunen] som man insåg vad det här egentligen handlade om för dimensioner, definitivt, och jag blev ju omedelbart också inkallad i kommunens krisledningsgrupp …(Skolchef)
Skolchefen menar att man relativt snabbt – efter ungefär ett halvt dygn - kunde få en bild utav konsekvenserna för skol- och förskole-verksamheten. Skol- och förskoleverksamheten i kommunen var uppdelade i två större områden, med en områdeschef i respektive område. Inom dessa områden fanns rektorer för skolorna och försko-lorna och enligt skolchefen spred sig information om respektive verksamhet uppåt i organisationen i de flesta fall utan att detta be-hövde styras från den centrala förvaltningen utom i något enstaka fall:
…alltså områdescheferna försökte få grepp om hur många skolor är det av mina som kan fungera och var finns det ström och var finns det inte ström, var finns det inte ström, varför hör vi inget från den skolan – då kanske man skickar ut en vaktmästare exempelvis och får stämma av hur läget är så att den bilden blev förvånansvärt snabbt klar över läget. (Skolchef)
Denna information kunde sedan förmedlas vidare till krislednings-gruppen och utöver att den gav en bild av läget inom barn- och ut-bildningsverksamheten så kunde den även, enligt skolchefen, fylla en funktion genom att den indikerade läget i kommunen totalt sett:
…det kunde vi ju då tillföra krisledningsgruppen att skolan där och där har ingen ström vilket sannolikt betyder att omlandet runt om-kring också saknar ström helt och hållet. (Skolchef)
Informationen kunde förmedlads vidare under söndagen via kom-munens informationsgrupp till lokalradion för att informera elever och föräldrar om vilka skolor och förskolor som var stängda under måndagen. Det ska betonas att skolchefen visserligen var upptagen med information som specifikt berör skolverksamheten, men inte bara i syfte att hantera den uppkomna situationen inom skolförvalt-ningen. Lika viktigt synes ha varit att vissa skolor och särskilt dess tillhörande idrottshallar användes som värmestugor och senare för
evakueringsmöjligheter. Den lägesbild som var intressant för skol-chefen var därmed inte begränsad till skolverksamheten. Lägesbil-den kunde också användas för att tillsammans med andra förvalt-ningar, särskilt socialförvaltningen och tekniska kontoret i krisled-ningsgruppen, kunna planera för att öppna dessa skolidrottshallar utifrån behov hos kommuninvånarna generellt. På en fråga om hu-ruvida det var viktigt att ha en bild av läget totalt sett i kommunen eller huruvida det var tillräckligt med att ha koll på sin egen verk-samhet svarade han:
Nej, jag tycker det var viktigt att ha en helkoll på det eftersom ju en del av våra anläggningar ju också behövde nyttjas för rent kata-strofbistånd om man säger så, för att klara övernattning och mat och dom nödvändigaste bitarna.
Att bedöma läget och få en bild av skolverksamheten tycks ha varit enklare och möjligt att få snabbare än den bild av läget som i högre grad tog fasta på läget totalt sett i kommunen. Det berodde på att kommunikationsmöjligheterna till vissa delar av kommunen var avskurna, liksom informationen från el- och telebolagen var begrän-sad. Att få grepp om läget totalt sett och hur det såg ut för enskilda människor beskrevs av skolchefen som betydligt mer problematiskt. Socialchefen larmades vid tiotiden på lördagskvällen via socialför-valtningens jourorganisation och åkte till ett äldreboende där denna var stationerad i de centrala delarna av kommunen för att få koll på läget inom verksamheten. Socialchefen beskrev ett problem som att:
… i all krishantering och framförallt i det här, det är att få ett grepp om hur stort, hur allvarligt är det här? I det här första skedet, innan man drar igång hela det här krisledningssystemet, att lägga den be-dömningen…
Ett problem var således att bedöma hur allvarligt läget var, vilket också är tydligt kopplat till vilka åtgärder som skulle vidtas och när och i vilken omfattning krishanteringen skulle startas upp. Socialche-fen hade en bild av vilka äldreboenden etc. som saknade el redan under natten genom att han kommunicerade med räddningschefen,
som kunde tillföra information om det allmänna läget i kommunen, men särskilt:
…via våran jourorganisation, den tjänstgörande nattsjuksköterskan, […] hon konstaterade nu når jag inte den delen av kommunen, det är borta det här då va och fick ju signaler om att det var strömlöst på det sättet, människor som fastnade i bilar, mellan träd och allt-ihopa…
Socialchefen kommunicerade även med den ställföreträdande kris-ledningschefen under natten och i samråd kom man fram till att samla personal i en krisledningsgrupp så fort som möjligt på morgo-nen och inte under natten. Under morgomorgo-nen samlades gruppen och information kunde rapporteras från flera olika verksamheter och analyseras vidare:
…bland annat så hade vi ju vårt lokala elbolag, VD:n där hade med sig uppgifter som han redovisade hur allvarlig situationen var, räddningstjänsten likaledes där va, så vi kunde ju länka ihop och kunde se här att dom här områdena var både strömlösa och telefon-lösa och alltihopa där va så att vi direkt kunde börja bygga upp då …var vi skulle ut med reservaggregat och sådana här saker då va. (Socialchef)
Således skapades en bild av läget genom två grupper som delvis arbetade parallellt. En grupp inom förvaltningen som var statione-rad på det äldreboende från vilket nattorganisationen utgick (som sedan utökas med personal och blev förvaltningens ’stormgrupp’) där information om den egna verksamheten samlades. Liksom den centrala krisledningsgruppen i kommunen där information kunde lämnas dels om den egna verksamheten och dels att information kunde fås och länkas till en mer total bild av konsekvenserna i kommunen. Socialtjänstens verksamhet var i hög grad beroende av information om hur det såg ut med strömlösheten i kommunen totalt sett då detta påverkade klienter och insatser i verksamheten särskilt gällande hemtjänsten.