Den temporala referenspunkten tillsammans med den sociala referenspunkten har betydelse för vad det blir för

typ av erfarenhet och förändring

När det gäller erfarenheternas temporala referenspunkter så varie-rade dessa i de båda fallen. Det fanns erfarenheter som hade en up-penbar referenspunkt bakåt i tiden antingen i form av tidigare erfa-renhet eller beredskap. Men det fanns också erfaerfa-renheter som inte hade någon referenspunkt bakåt i tiden. Sådana erfarenheter relate-rade till problem som kommunen inte tidigare stött på i sin krishan-tering. Exempelvis hade kommunerna vare sig genom egna erfaren-heter eller i beredskapsplaneringen förutsett behovet av den mycket nära och omfattande samverkan med elbolagen och telebolagen som båda kommunerna ansåg sig ha behov av och som utgjorde centrala erfarenheter. Detta kunde förklaras genom att man i den Västra kommunen inte hade detta behov i samma utsträckning under Över-svämningarna 2004 liksom att man i den Östra kommunen inte hade förutsett omfattningen av behovet av att samverka med el- och tele-bolag i sin beredskapsplanering. I ett avseende hade detta betydelse

för erfarenheternas och förändringens typ eller karaktär. När det inte fanns en referenspunkt bakåt i tiden så blev erfarenheterna i någon mån ”nya” eftersom problemen ”upptäcktes” under krishanteringen vid stormen Gudrun. Grovt sett skulle man kunna hävda att erfa-renheternas respektive förändringens karaktär i sådana fall fick ka-raktären av nya insikter respektive innovation. När det gällde erfa-renheter med referenspunkt bakåt i tiden så förefaller det som om både erfarenheter och förändringar i högre grad rörde korrigeringar eller finjusteringar och inte nya insikter eller förändring som innebar något nytt eller en ny inriktning.

För att exemplifiera detta kan man återigen utgå från Östra kommu-nen. Behovet av en kartläggning av kommuninvånarna tycktes hänga samman med en insikt som kommunen fick under stormen Gudrun om att en sådan var nödvändig av flera skäl. Insikten kunde beskrivas som ny eftersom den inte fanns med i beredskapsplane-ringen. Den digitala samverkan med elbolaget föreföll vara en slags innovation som gjordes med grund i erfarenheterna då denna för-ändring och dess karaktär inte var planerad eller påtänkt sedan tidi-gare i kommunen. Ett motsatt exempel är den Östra kommunens erfarenheter när det gällde reservkraft där det fanns en tydlig plane-ring sedan tidigare för hur detta arbete skulle bedrivas om strömmen föll bort. Erfarenheten kretsade kring att inriktningen på planeringen fungerade väl, vilket man också hade förväntat sig sedan tidigare. De förändringar som följde handlade inte om någon ny inriktning eller innovation utan snarare om finjusteringar för att ytterligare förstärka och förbättra den redan befintliga planeringen och rutiner-na för reservkraften.

Alltså tycks erfarenheternas och förändringens karaktär ha varit beroende av vilken temporal referenspunkt som var aktuell när erfa-renheten formulerades och förändring föreslogs. Som tidigare kon-staterats så formulerades erfarenheter även utifrån sociala referens-punkter. Troligtvis verkade de temporala referenspunkterna till-sammans med de sociala referenspunkterna för att avgöra vad det blev för typ av erfarenhet och förändring. När en aktör delade en erfarenhet, men också förslag om förändring med andra aktörer så

karaktäriserades både erfarenheten och förändringen av konsensus. När aktörer hade olika erfarenheter och föreslog olika förändring (eller någon av dem ingen förändring alls) så kan man säga att både erfarenheten och förändringen karaktäriserades av konflikt. Exem-pelvis rådde konsensus i det fall där kommunerna och e-on delade erfarenheter om att det fanns behov av lokala kontaktpersoner vilket ledde till att en kontaktperson utsågs i den Västra kommunen och även senare efter Gudrun i den Östra kommunen. Motsatsen kunde man se när det gällde teleoperatörerna och särskilt Telia där dessa inte hade samma erfarenheter som kommunen när det gällde beho-vet av en kontaktperson. Om man delade samma erfarenheter kunde en lösning nås men om man hade skilda erfarenheter var det svårare. I sådana lägen kan agitation vara ett exempel på åtgärd från kom-munernas sida. Räddningschefen i den Västra kommunen kritisera-de öppet Telia i lokalpressen för att kritisera-de inte hakritisera-de utsett en kontakt-person och att de inte förstod värdet av en sådan. Om man kombine-rar de olika referenspunkterna så skapas fyra olika dimensioner:

Temporal/Social

referenspunkt ^{Konsensus Konflikt}

Ingen referenspunkt

bakåt i tiden ^{Innovation – t.ex. kontakt-}personer från elbolagen, Östra kommunens digitala samverkan med e-on

b n A f e

gitation – t.ex. kritik av tele-olag i media och i kommu-ernas utvärderingar (detta örekommer dock även av

lbolagen)

Referenspunkt i beredskap eller tidigare erfarenheter

Finjusteringar – t.ex. re-servkraftsplaneringen i Östra kommunen där vissa korrigeringar sker, organi-seringen i Västra kommu-nen där tekniskt stöd beskrivs som finjustering-ar men där organiseringen Ö ligger fast K ö o t ti

ompromiss? – t.ex. där man i stra kommunen inte kommer verens om krisledningens rganisering, men implemen-erar ett Webbaserat informa-onssystem som kompromiss

Fördjupade studier i de båda kommunerna behövs för att beskriva de exakta omständigheterna kring varje form av förändring och dess bevekelsegrunder. Hypoteserna behöver även prövas i andra fall, då exemplen inom varje dimension än så länge är relativt få även om de inkluderar många av de centrala erfarenheter och förändringar som gjordes i de båda kommunerna. Dimensionen Konflikt/Referens-punkt i beredskap eller tidigare erfarenheter är osäker då det inte förekom särskilt många eller tydliga exempel i detta avseende. Det är inte heller givet att det som i exemplet slutar med en kompromiss. Det kan vara så att det förekom agitation inom kommunen i sådana frågor, även om intervjupersonerna inte framhävde detta i intervjusi-tuationen. Det är också möjligt att dimensionerna kan kombineras.

ven om kontaktpersoner utsågs så användes agitation då elbolagen Ä

kritiserades i utvärderingar etc.

Hypotes 3: Förändring med grund i erfarenheter kan påverkas