Även i Östra kommunen framförde man vikten av att el- och telebo-lagen skulle ta ett större ansvar än de gjorde under stormen Gudrun:
Det finns ett önskemål om att tydligare och skarpare regler införs om ett större beredskapsansvar hos el distributörer och teleoperatö-rer så att inte ansvaret på ett så enkelt sätt som nu hänvisas till kommunens område (Östra kommunen, utvärdering)
Precis som i den Västra kommunen såg man ett behov av en kon-taktperson som kunde förse kommunen med lokal information:
Sambandet borde ha varit mycket bättre mellan Sydkraft, teleopera-törerna och kommunen. Detta skulle ha underlättats om dessa hade kunnat finnas till hands för krisledningsstaben på lokal nivå. (Östra kommunen, utvärdering)
I den Östra kommunen fick man först efter händelsen en utsedd kontaktperson som kunde medverka i krisledningsarbetet i kommu-nen. Under Per skedde också en del samverkan bland annat genom att e-on förlade ett informationskontor i räddningstjänstens lokaler. Man var också precis som i den Västra kommunen betydligt nöjdare med elbolaget. Medan elbolaget anpassade sig till kommunens erfa-renheter och insikt om behovet av samverkan så gjorde teleoperatö-rerna inte det:
…det är ju här vi fortfarande lever kvar med att telesidan, känner vi har inte tagit det ansvaret, inte känt det allvaret som har funnits i
det här för de är så långt ifrån, förr fanns de ju mer lokalt förankra-de, det gör dom inte längre, och då sitter man i Stockholm och på andra ställen och förstår inte i vilken situation dom människorna sitter i som har hamnat i det här då, och tycker att det ordnar väl sig alltid, men dom behöver ju hjälp på ett annat sätt, men det har ju då elsidan förstått, där har vi ju fått ett delat ansvar på ett annat sätt, mycket mycket bättre, men vi har det inte på telesidan.
Även om erfarenheterna som kretsar kring el- och teleoperatörernas ansvar och behov av samverkan och kontaktpersoner var centrala så var en mycket central erfarenhet svårigheterna att få fram en hel-hetsbild av det aktuella läget med vilka kommuninvånare som var drabbade utav elavbrottet. Man utvecklade det arbete som man un-der stormen Gudrun gjorde för att kartlägga var strömlösa och utsat-ta personer fanns genom att inleda ett samarbete med e-on och lant-mäteriet där syftet var att snabbt kunna få en helhetsbild av situatio-nen. Den erfarenhet som man fick till följd av stormen Gudrun be-skriver säkerhetssamordnaren som:
…vi har ju så mycket information i kommunen, men vi måste koppla den informationen med om man säger telesidan och elsidans information och in-tegrera det här då för att få helhetsbilden
Säkerhetssamordnaren beskrev arbetet som:
Det vi såg fanns ett behov utav, det var ju det här med digital information, kartmaterial, GIS-materialet, kartlägga invånarna för att kunna ge rätt hjälp och vi såg ju det här behovet av att samarbeta med e-on då, så då tog vi ti-digt kontakt med lantmäteriets beredskapsenhet uppe i Gävle och talade om då att vi vill göra en övning, vi vill utbilda oss inom det här i kommu-nen, och vi vill ha perspektiv…eller inriktningen en liknande storm då och så tog vi kontakt då med e-on för att titta på, om det nu skulle inträffa en gång till var skulle vi drabbas någonstans och var är sårbarheten i våran kommun och då fick vi ju upp det här scenariet som vi lade då i en övning, sedan jobbade vi i ett och ett halvt år med…för att förbereda den här öv-ningen för att lära oss utav, för att införa det här GIS-verktyget i dom olika förvaltningarna, och det skulle vi ju ha nytta av till vardagen med, men vi använde oss utav krishanteringsperspektivet för att nyttja det här, sedan hade vi täta kontakter med e-on för att förklara för dom vad det var vi be-hövde för att lättare kunna göra den här kartläggningen, för att vi skulle kunna driva ö-drift, för att vi skulle kunna hjälpa till på ett annat sätt, så att vi höll ju på länge med det här och skulle ha den här övningen i mars i år då
Denna erfarenhet tog sin utgångspunkt i ett behov av att kartlägga kommuninvånarna för att kunna bistå med hjälp. Lösningen blev att samverka med olika aktörer både inom och utom kommunen för att knyta ihop den information som olika aktörer hade tillgång till. I kommunens utvärdering var ett förslag till förändring att arbeta mer förebyggande med både externa och interna aktörer vilket kunde ske genom övningar och att man träffades för att diskutera olika former av förebyggande åtgärder. En del av detta involverade samverkan med elbolaget, men det fanns också en tanke om att starta upp ett krishanteringsråd.
Samtidigt nämnde den tekniska chefen att en viktig erfarenhet som också var relevant i sammanhanget var att man efter stormen Gud-run fick en insikt om att kommuninvånarna på landsbygden klarade sig relativt länge utan el:
Ja, just det här att hushåll ute på landsbygden klarar …klarar att vara utan ström under några dagar utan att det blir jättestora kon-sekvenser.
Denna erfarenhet fick betydelse för kommunens insatser genom att man kunde känna en trygghet i krishanteringsarbetet under Per, även om det i övrigt inte fick några specifika uttryck:
…vi hade en erfarenhet som vi hade nytta av från Gudrun och se-dan kunde vi ganska snart se att omfattningen var mindre än under Gudrun för [Östra kommunen] var det definitivt så, men det var ändå rätt stor omfattning på det, men det färgades av att vi hade en erfarenhet från Gudrun och en större ska vi säga trygghet i hur kommuninvånarna kan hantera den uppkomna situationen.
Denna trygghet som personen lyfte fram hade enligt honom ett stort värde.13 Den här typen av erfarenheter var exempel på erfarenheter som inte hade någon särskild referenspunkt i den beredskap som
13 Detta är en erfarenhet som lyfts fram även av den tekniska chefen i Västra kommu-nen, och även av Västra kommunens räddningstjänstchef i ett uttalande i lokalpres-sen, men denna erfarenhet görs inte specifikt till följd av stormen Gudrun utan kan spåras bakåt till översvämningarna 2004.
kommunen hade sedan tidigare. Till skillnad från reservkraftsplane-ringen som framförallt gällde kommunens egen verksamhet, så hade behovet av kartläggning mer sin grund i att kommunen hade ett bredare perspektiv och en ansvarsgräns som kanske var något vida-re. Kartläggningarna syftade till att möjliggöra insatser som inte bara rörde kommunens egen verksamhet och dess klienter.