Stormen Gudrun innebar att ett antal skolor, fritidshem och försko-lor stod utan ström framförallt på landsbygden. På grund av det stora antalet fällda träd som låg över vägar i kommunen så var också problemen för skolskjutsverksamheten omfattande. I stort sett alla skolor och förskolor utanför tätorten var stängda under måndagen (stormen drog in över kommunen under lördagen och natten till söndagen), medan de flesta skolor kunde öppnas under tisdagen. Två skolor var stängda även under tisdagen medan en skola var stängd fram till torsdagen. Förskolorna öppnade i stort sett i samma takt som skolorna.
När det gäller äldre- och handikappomsorgsverksamheten så var de främsta konsekvenserna dels att ett stort antal trygghetslarm slogs ut till följd av teleavbrotten och dels att hemtjänsten inte kunde ta sig fram till sina klienter på många platser. Vidare stod tre stycken äld-re- och serviceboenden, på två orter utanför centralorten, utan elför-sörjning. Under söndagskvällen fick ett av dem reservkraft, medan de andra två fick reservkraft dagen efter, det sista av dessa framåt
kvällen. (Västra kommunen, dagboksanteckningar 01-09 – 2005-01-10, Västra kommunen, utvärdering 2005-04-15)
Den första åtgärden som genomfördes inom barn- och ungdomsför-valtningen var att utvecklingsledaren kontaktade förvaltningschefen, vilket hade sin grund i att utvecklingsledaren själv drabbades av och märkte av stormens konsekvenser, och insåg att det troligen förelåg ett allvarligt läge i kommunen och för kommunens skolverksamhet:
…så var jag drabbad och var ute och åkte och så här och höll på att inte komma hem utan det var några andra personer då som kom med bilar, vid två tillfällen, som gjorde att vi kunde såga oss fram för att komma hem. Och hemma hade vi ju också strömlöst […] ja telefonlöst också på sitt sätt…men hur det var så kom jag ut på en mobil i alla fall […] så jag kunde kontakta [förvaltningschefen] då som bodde inne i stan här, i samhället, och här var man ju inte lika drabbad så här hade man ström och kanske inte var riktigt medve-ten om vad som hade hänt…(Utvecklingsledare)
I detta fall är det tydligt att de initiala åtgärderna vidtogs med grund i händelser som inträffade när en utav tjänstemännen inte var i tjänst, det vill säga att privata upplevelser utgjorde en form av var-ningssignal och preliminär uppskattning av vad som inträffat och vad det kunde ha fått för konsekvenser för skolverksamheten. Nästa steg innebar ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att ta reda på konsekvenserna för skolverksamheten då förvaltningschefen efter den inledande kontakten med utvecklingsledaren tog kontakt med alla rektorer för att få reda på konsekvenserna för verksamheten i alla skolor och förskolor:
…[förvaltningschefen] ringde då ut till rektorerna så att vi fick en bild utav det. (Utvecklingsledare)
Denna information förmedlas vidare under söndagen både till kris-ledningsgruppen och vidare ut via kommunens informationsenhet till allmänheten i syfte att hindra enskilda att bege sig till skolor och förskolor som var utan el och därmed stängda under måndagen. Genom att delta på krisledningsgruppsmötena, kunde man dels förmedla ut information vidare till enskilda genom att kommunens
planeringschef deltog i mötena, men man kunde också få ”bilder” för att avgöra varaktigheten på de konsekvenser som drabbat skol-verksamheten:
Sedan deltog ju vi och speciellt jag i dom här överläggningarna som var på räddningstjänsten med jämna mellanrum och dom har ju fungerat väldigt bra för där har ju funnits personal med från vissa elbolag, inte alla ifrån början då, men även vägverket och där fick vi ju då bilder utav när vi skulle kunna öppna de olika verksamheter-na. (Utvecklingsledare)
Genom samverkan internt via samordningsgruppen så kunde med andra ord barn- och ungdomsförvaltningen få tillgång till informa-tion inte bara från andra delar av kommunen, utan även informainforma-tion från externa aktörer, vilket gjorde det möjligt att bedöma varaktighe-ten på hur länge olika skolor och förskolor skulle behöva vara stäng-da. Vidare möjliggjordes åtgärder som att förmedla information till enskilda om hur länge olika skolor och förskolor kunde förväntas vara stängda. Denna information förmedlades också vidare till skol-skjutsentreprenören som efterhand när skolorna öppnade också star-tade upp skolskjutsarna. Vidare tycks också ”bilden” av vad som inträffat vara ha varit klar relativt tidigt genom förvaltningens egen kartläggning via rektorerna.
När det gällde äldre- och handikappomsorgen så kontaktades en socialsekreterare som var i beredskap i kommunen via länsstyrelsen och SOS. Socialsekreteraren kontaktade i sin tur socialchefen. Under tiden hade säkerhetssamordnaren på förvaltningen, med grund i att hon själv anade stormens konsekvenser för trygghetslarmen, kontak-tat larmcentralen där larmen från trygghetslarmen kommer in. Sena-re försökte hon nå tekniska kontoSena-rets beSena-redskapsjour men misslyck-ades. Under natten kontaktades säkerhetssamordnaren av socialche-fen:
…det är lördag och jag är i [en annan kommun] och jag upptäcker att nej, jag ska åka hem tidigare för att det stormar. Så jag kommer hem vid halv fem på och jag bor på landsbygden och det är ganska bra det i sådana här situationer, för då inser vidden av det hela. Då hade vi strömlöst och jag tar kontakt med larmcentralen vid sex för
att kolla vem som arbetar här inne, för jag har ju sett på TV och ny-heter att det är på gång. Så att jag tar kontakt med dom och senare på kvällen försöker jag ta kontakt med tekniska, det finns en bered-skapsjour, […] det går inte att få tag på dom, där heller. Sedan så tilltar ju det så klockan två, halv tre på natten ringer jag ju igen, allt-så hit ner igen då, alltallt-så vi har ingen ström, hit till [Västra kommu-nen] då och här har dom ju ström, så att det fungerar med larmcen-tralen. Halv tre blir jag uppringd av socialchefen […] och då har hon fått signaler från försvarsdirektören, har ringt till SOS och SOS har ringt till en socialsekreterare som har beredskap och socialsek-reteraren har ringt upp socialchefen och då är det alltså så att dom befarar att den allmänna telefonin kommer att gå ner helt och hål-let. Allt. Mobiltelefon låg redan nere och den allmänna, telefonin också då. (Säkerhetssamordnare Omsorgsförvaltningen)
Till skillnad från skolverksamheten fanns det inom denna förvalt-ning en beredskap som kunde larmas via SOS och länsstyrelsen. Likväl var det återigen med grund i upplevelser utanför arbetet som en tjänsteman här försökte kontakta andra inom verksamheten. På söndagsmorgonen träffades man på räddningstjänsten för en första träff. En av de första åtgärderna inom förvaltningen var att kalla in två stycken handläggare i syfte att inventera konsekvenserna av stormens framfart:
…vi inventerade ju samtliga äldreboenden, vilka som hade el. Det gjorde vi där direkt, handläggarna åkte ju ut i varsin ända av kom-munen, den ena tog västra och den andra östra. Det gick inte att göra med telefon utan de fick faktiskt åka dit och leta reda på grup-perna och informera båda att vi höll på och sedan ta med sig infor-mation tillbaka, det gick inte att nå på något annat sätt.
I detta fall gick det alltså inte som när det gällde skolverksamheten att få fram information via telekommunikation, utan man fick helt enkelt åka ut i kommunens olika delar för att undersöka konsekven-serna för verksamheten. Handläggarna återvände sedan till rädd-ningstjänsten och kunde rapportera om läget.
När det gällde trygghetslarmen kunde en inventering av vilka larm som fungerade göras eftersom information om detta fanns i larmcen-tralen i kommunens centralort. Om mottagaren som hade
trygghets-larmet inte hade någon kontakt med larmcentralen kom en larmin-dikation om detta i centralen.