ens slutprodukt vilket syftar till att stärka validiteten och trovärdig-heten för studiens resultat.
Skapandet av koder14 för analys av datamaterialet kan ha en mer induktiv eller mer deduktiv ansats, som innebär i det första fallet att aktörernas egna benämningar och begrepp används som koder och är analysens startpunkt. I det andra fallet kan koder byggas utifrån ett specifikt teoretiskt perspektiv som sedan appliceras på materialet. Även konstruktionerna av koder bör anknyta till den metodologiska strategi som valts för projektet och avsikten är att börja utan ett spe-cifikt teoretiskt perspektiv varför en rent deduktiv ansats inte är
mplig. En rent induktiv ansats förefaller inte heller lämplig då en
tur för databearbetning kan användas som ankny-r till foankny-rskningsfankny-rågoankny-rna och pankny-roblembeskankny-rivningen och däankny-rmed
kuserad (Jämför Miles och Huber-lä
problematik och forskningsfrågor redan har formulerats och till viss del specificerats.
Ett mellanliggande alternativ där koder byggs upp utifrån relativt allmängiltiga och öppna koder, men som anknyter till problemfor-muleringen och forskningsfrågorna synes mest lämpligt eftersom att denna inte binder och avgränsar studien till ett särskilt teoretiskt perspektiv (som inte passar med en teoriutvecklande ansats), samti-digt som en struk
te
bidrar till att studien inte blir ofo man 1994 s. 61).
De koder som använts är:
14 Koder är etiketter eller markeringar som används för att ge textsegment mening i förhållande till en studies fokus. En kod kan då omfatta varierande mängder text eller information som enskilda ord, meningar eller hela stycken (exempelvis i en utskriven intervju). Textsegmentens innehåll betecknas av en kod som är av mer eller mindre deskriptivt eller analytiskt innehåll. Koderna är inget som ”finns” i materialet från början utan bygger på en analys och tolkning av materialets innehåll med grund i mer eller mindre deduktiva eller induktiva ansatser. (Jfr. Miles och Huberman 1994 s. 56 ff.)
Problem – en oönskat händelse som är relaterad till den aktuella hän-delsens direkta konsekvenser eller till följd av dom aktiviteter som utförs under krishanteringen av olika aktörer
Aktivitet/Lösningar – aktiviteter som syftar till att minska
konsekven-lika problem eller alterna-v/valmöjligheter mellan olika aktiviteter diskuteras
reflektion som görs av en divid, grupp eller kommunen som helhet med potentiell grund i
edback
ktivt angreppssätt som tar sin utgångspunkt i re-ondentens formuleringar. Exempelvis rörde det sig då om koder serna av och störningar till följd av den inträffade naturkatastrofen, alternativt till följd av mindre framgångsrika aktiviteter, och som utförs av olika aktörer.
Diskussion – diskussioner där aktörer från kommunen är involverade (och eventuella andra aktörer) och där o
ti
Feedback – när en aktör, annan än kommunen, direkt eller indirekt uttalar sig om kommunens krishantering
Erfarenhet – någon form av slutsats eller in
problem/aktiviteter/diskussioner/feedback under en aktuell hän-delse och som eventuellt kan relateras till framtida pro-blem/aktiviteter/diskussioner/fe
Förändringar - ändringar i arbetsuppgifter, mål, strategier, organisa-tionsstruktur eller organisationskultur som hänför sig till bered-skaps- och krishanteringsarbete.
Aktör - en individ, grupp, organisation eller annan social enhet som antingen är involverad i krishanteringen eller som andra aktörer i krishanteringen förhåller sig till
Efterhand bröts dessa mer övergripande koder och textsegment upp i mer finfördelade koder där exempelvis problembeskrivning kan delas upp i koder som är mer innehållsspecifika. Dessa koder bygger på ett mer indu
sp
föränd-ring som identifierades var att en kommun investerade i ny teknik efter händelsen.
Syftet med dessa inledande former av kodning är helt enkelt att kunna sammanfatta relativt omfattande textmassor och systematise-ra materialet som i ett senare skede kunde ligga till grund för mer analytiska koder eller så kallad mönsterkodning. (Miles och Huber-man 1994). Avsikten med mönsterkodningen är dels att beskriva samband eller påverkan mellan olika koder och textsegment och dels tt flera koder kan reduceras till koder på en högre abstraktionsnivå.
er innehållsspecifika koder). Därefter märktes ut koder m antingen har ett samband med varandra eller hör ihop
alterna-av nya koder som kunde be-riva innehållet i de olika komplexen av koder och dessa koder a
På så sätt kan hypoteser i form av begrepp eller teoretiska konstruk-tioner skapas samtidigt som att det är denna form av koder som utgör grunden för systematiska komparationer mellan de olika fallen som valts ut.
Det första steget i denna kodningsprocedur var att placera ut de koder som en intervju genererat i ett schema som innehåller alla koder som inte var innehållsspecifika och under respektive kategori göra en kort beskrivning av kodens eller textsegmentets innehåll (det vill säga m
so
tivt i de fall de har en kausal påverkan det vill säga att en innehålls-specifik kod under kategorin problem leder till en diskussion eller en aktivitet osv. Resultatet blev ett antal ”komplex” av koder som hörde samman.
Efter detta jämförs de olika scheman och ett antal gemensamma ”komplex” av koder mellan de olika intervjuerna kunde urskiljas. Alltså liknande eller samma komplex kunde återfinnas i flera olika intervjuer. Detta formulerades i form
sk
benämns i de nästföljande kapitlen som ansvarsproblem, utförande-problem liksom erfarenheter utifrån beredskap och så vidare. Det är alltså runt dessa koder som redovisningen av empirin i det näst-kommande kapitlen är strukturerade.
Fördelen med detta tillvägagångssätt när det gäller datanalysen är att det för det första är möjligt att spåra hur de omfattande textmas-sorna har reducerats till ett antal koder som är utgångspunkten i redogörelsen. Avsaknaden av denna systematik och möjlighet till att beskriva hur materialet har reducerats successivt framhålls som en allmän brist inom kvalitativ forskning och dess validitet och reliabili-tet. (Miles och Huberman 1994) Till viss del borde tillvägagångssättet avhjälpa detta problem. För det andra så bidrar tillvägagångssättet l att det som verkligen är centralt i intervjupersonernas utsagor kså blir det som är centralt i den presenterade empirin och den rtsatta analysen och påföljande slutsatser och inte i första hand det m forskaren själv på förhand har bestämt är av intresse. Detta sker ck inom vissa ramar som utgörs av studiens problemformulering, rskningsfrågor och formulerandet av de inledande koderna. til oc fo so do fo
Referenser
Argyris, Chris (1999) On Organizational learning USA: Blackwell pub-lishing
Birland, Thomas A. (1997) After Disaster – Agenda Setting, public Policy and Focusing Events Washington DC: Georgetown University Press Birland, Thomas A. (2006) Lessons of Disaster – Policy Change after
atastrophic Events Washington DC: Georgetown University Press e. i Perry, W. Ronald och E.L. Quarantelli (red) What is a Disas-r? – New Answers to Old Questions. USA: International Research oin, Arjen och Paul ‘t Hart, Eric Stern och Bengt Sundelius (2005)
ierkes, Meinolf mfl. (red) Handbook of Organizational Learning &
iMaggio, Paul J. och Walter W. Powell (1983) The iron Cage Revis-ological Review 48(2): 147-160
C
Boin, Arjen (2005) From Crisis To Disaster: Towards An Integrative Per-spectiv
te
Committee on Disasters. B
The Politics of Crisis Management Cambridge: Cambridge University Press
Clarke, Lee (1999) Mission Improbable – Using Fantasy Documents to Tame Disaster Chicago: The University of Chicago Press
D
Knowledge Oxford: Oxford University Press D
ited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organiza-tional Fields i American Soci
Drabek, T.E. (1986) Human System Responses to disaster: An inventory of sociological findings. New York: Springer verlag.
Dynes, Russel R.(1970) Organized Behavior in Disaster. Massachusetts: D.C. Heath and Company.
Eisenhardt, Kathleen M. (2002) Building Theories From Case Study
of management eview 16: 620-627
Laiksjö (2003) Att stå i Stormens öga” Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten
h erfarenheter hos ktörer Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten
(2001) Towards a Framework for Tourism Disaster Man-gement i Tourism ManaMan-gement 22:135-141
ve Misunderstandings About Case-Study Re-arch” i Qualitative Inquiry Vol. 12(2): 201-245
trofen den 29-30 oktober Stockholm: ) Qualitative Data nalysis – An Expanded Sourcebook Thousand Oaks: Sage
ik (1998) Hur moderna organisationer ngerar Lund: Studentlitteratur
Research i Huberman, Michael A och Matthew B. Miles The Qualita-tive Researcher’s Companion Thousand Oaks: Sage
Eisenhardt, Kathleen M.(1991) Better Stories and Better Constructs: the Case for Rigor and Comparative Logic i The Academy
R
Enander, Ann, Susanne Hede och Örjan ”
Enander, Ann, Susanne Hede (2004) Förväntningar oc a
Faulkner, Bill a
Flyvbjerg, Bent (2006) Fi se
Glaser, B och A. Strauss (1967) The Discovery of Grounded Theory Chi-cago: Aldine
Granot, Hayim (1996) Disaster Subcultures i Disaster Prevention and Management, 5(4): 36-40
Hagström, Ahn-Za och Bengt Sundelius (2001) Krishantering på göte-borgska : en studie av brandkatas
Försvarshögskolan
Huberman, Michael A och Matthew B. Miles (1994 A
Jacobsen, Dag Ingvar and Thorsv fu
Kingdon, John W (1984) How Does an Idea’s Time Come? Agendas, Al-ternatives and Public Policy I Shafritz m.fl (2004) Classics of Public Ad-ministration USA: Wadsworth/Thomson Learning
aiksjö, Örjan, Ann Enander och Susanne Hede (2004) Drivkrafter för
erry, W. Ronald och E.L. Quarantelli (red) What is a Disaster? – New
997) The Limits to Safety: Culture, Politics, Learning nd Man-made Disasters i Journal of contingencies and crisis man-adler Royce, D (2002) Intuitive Data Processing as a Potential
anion Thou-nd Oaks: Sage
of Safety – Organizations, Accidents, nd Nuclear Weapons Princeton: Princeton University Press
ontingencies and Crisis Management, 5(2): 69-85
Kreps. G. A. (1984) Sociological Inquiry and Disaster Research. i Annual Review of Sociology 10: 309-330
L
arbete med säkerhets- och beredskapsarbete Stockholm: Krisberedskaps-myndigheten
P
Answers to Old Questions. USA: International Research Committee on Disasters.
Pidgeon, Nick (1 a
agement vol. 5:1 pp. 1-14 S
Source of Bias in Naturalistic Evaluations i Huberman, Michael A och Matthew B. Miles The Qualitative Researcher’s Comp
sa
Sagan, Scott D. (1993) The Limits a
Stern, Eric (1997) Crisis and Learning: A conceptual Balance Sheet. Jour-nal of C
Strauss, Anselm och Juliet Corbin (1998) Basics of Qualitative Research London: Sage Publications
Sundelius, Bengt, Eric Stern med Fredrik Bynander (1997) Krishanter-ing på svenska – teori och praktik. Stockholm: Nerenius & Santérus förlag.
Tierney, Kathleen J., Michael K. Lindell och Ronald W. Perry (2001) Facing the unexpected: disaster preparedness and response in the United
tates. Washington, D.C. : Joseph Henry Press.
uarantelli, E.L. (1999) Disaster related social behavior: Summary of 50 ears of research findings. Preliminary paper #280, Disaster Research
elaware.
ions London: Sage