orga-nisationen där det är tänkbart att fenomenet (alla delar i den tidigare beskrivna problematiken) som man är intresserad av att studera kan vara transparent och observerbart samt att det är där aktörer och mekanismer aktiveras som är relevanta i förhållande till det fenomen som är av intresse (Flyvbjerg 2006, Eisenhardt 2002). Det innebär att det främst är de delar av den kommunala organisationen som i hög grad berördes av den första naturkatastrofen och som var involvera-de i krishanteringen som är intressanta. Genom kommunernas och andra aktörers utvärderingar har de delar av den kommunala orga-nisationen preliminärt identifierats som var mest drabbade och in-volverade i krishanteringen under den första naturkatastrofen och utifrån dessa har lämpliga personer identifieras för intervjuer samt dokument lokaliseras. Det fortsatta urvalet har sedan skett i form av cirkulära sekvenser där en första sekvens av urval, datainsamling och analys följs av flera på varandra följande sekvenser av urval och datainsamling etc. Den andra sekvensen baseras således på den för-sta sekvensen (Strauss och Corbin 1998 s. 42). Exempelvis samlas
intervjuer och dokument som analyseras för att leda a urval av intervjupersoner och dokument, liksom att reliminära hypoteser prövas och utvecklas när en ny omgång av data in genom
vidare till ny p
data genereras och så vidare.
Intervjuer
I den Västra kommunen rör det sig då om räddningstjänsten som i stort sett ledde krishanteringen inom kommunen. De som valts ut för intervjuer är räddningschefen som har arbetat i kommunen sedan år 2002 som har haft det övergripande ansvaret för krishanteringen under översvämningarna 2004 och stormarna 2005 och 2007. Även krisberedskapsplaneraren har intervjuats som finns på räddningstjäns-ten då denna har en central roll i framförallt kommunens krisbered-skapsarbete även om denna person inte kom till kommunen förrän efter stormen Gudrun 2005.
Vidare framgår det att två verksamheter där konsekvenserna var relativt omfattande var inom handikapp-/äldreomsorgen och inom skola/barnomsorg. När det gäller handikapp-/äldreomsorgen har säkerhetssamordnaren inom omsorgsförvaltningen intervjuats som hade en central roll i krishanteringen bland annat genom att hon arbetar med trygghetslarmen inom verksamheten, vilka under hän-delsen delvis slogs ut. Hon arbetar också med beredskapsplanering inom förvaltningen och har varit närvarande under alla händelser. om barn- och utbildningsförvaltningen intervjuades en
utvecklings-olverad i krishanteringsarbetet under alla tre händelser-a. När det gäller planerings- och informationsavdelningen har
tillika kommunchef te var närvarande under de första dagarna då han var bortrest. In
ledare som arbetar med krisberedskapen inom förvaltningen och som har varit involverad i krishanteringsarbetet under alla tre händelser-na.
Ytterligare två verksamheter varit centrala under alla tre händelser och det är tekniska kontoret eftersom elförsörjning varit särskilt vik-tiga under stormarna och vatten och avloppsfrågor under över-svämningarna. Den andra verksamheten är planerings- och informa-tionsavdelningen på kommunledningskontoret då information till allmänheten i samband med händelserna har ansetts varit centralt under alla tre händelserna. Inom tekniska förvaltningen har förvalt-ningschefen tillika teknisk chef valts ut för en intervju då denna har det övergripande ansvaret för förvaltningens verksamhet och varit mycket inv
n
neringschefen valts ut då han är ansvarig för informationsarbetet inom kommunen och har varit involverad i arbetet under alla tre händelser.
I den östra kommunen där krishanteringen istället leds från kom-munledningskontoret så har det varit av stor vikt att intervjua led-ningen för krishanteringsarbetet precis som i den Östra kommunen. I detta fall har personalchefen valt ut då denna var ställföreträdande krisledningschef under de första dagarna under stormen Gudrun eftersom att den ordinarie krisledningschefen
in
personal-chefen har haft en central roll som ställföreträdande krisledningschef både under stormen Gudrun och stormen Per.
Vidare har kommunens säkerhetssamordnare intervjuats då denna ade en central roll i alla händelserna genom att hon dels arbetade i
unen ar en synnerligen central fråga i krishanteringen. Även drift- och
under stormen Per.
recis som i Västra kommunen har även informationsfrågorna fram-rala och därför har kommunens informationssamordnare tervjuats. Hon har varit närvarande under båda stormarna och h
krisledningen, men är också den som i hög grad står för kommunens övergripande planering för krishanteringen samt har haft till uppgift att utvärdera kommunens krishantering efter både stormen Gudrun och stormen Per.
Den tekniska chefen har valts ut för en intervju av samma skäl som i den Västra kommunen, nämligen att elförsörjningen i komm v
underhållschefen på fastighetsavdelningen på tekniska kontoret har intervjuats för att komplettera vissa uppgifter som berörde tekniska kontorets verksamhet. Båda var närvarande och involverade i arbe-tet under dels stormen Gudrun men också
Socialchefen liksom skolchefen har även de intervjuats då de ansvarar för förvaltningar som i mycket hög grad var drabbade av stormen Gudrun och stormen Pers framfart, liksom att de under båda tillfäl-lena var aktiva i kommunens krisledning.
P
stått som cent in
ingår i den del av kommunens krisorganisation som sköter informa-tionsarbetet och benämns som informationsenheten.
Dokument
Studien baseras dock inte bara på intervjuer utan även på dokument. Särskilt viktiga är dagboksanteckningar och protokoll som förts un-der krisledningsgruppernas möten unun-der alla händelserna i båda kommunerna. Anledningen till att dessa är särskilt centrala är att de har skrivits ned under själva händelserna och är därmed en källa
som ger en bild av hur kommunen agerade under händelserna me-dan intervjuerna är mer fokuserade på hur intervjupersonernas be-skrivningar av det inträffade och hur de formulerar sina erfarenheter av händelserna. Däremot finns det inga garantier för att dessa
dag-oksanteckningar och protokoll inte utelämnar delar av vad som
e utsa-or som intervjupersonerna gör kan ha påverkats av stutsa-ormen Per
praktiken så har det dock i efterhand visat sig att de utsagor som tiskt kretsar kring de frågor och någon styrning av tervjuerna inte har behövt ske i den utsträckning som var
de tekniker för dataanalys och kodning m Huberman och Miles (1994) har beskrivit. Dessa banar sannolikt för ett systematiskt tillvägagångssätt och genom att specificerade procedurer används kan dessa göras explicita och beskrivas i studi-b
avhandlats under mötena eller vad som skett under de olika händel-serna. Dock är det svårt att finna några motiv som gör att detta skul-le ha skett i någon större utsträckning och som i så fall gör detta till ett allvarligare problem.
Lika centralt som dagboksanteckningarna och protokollen är de ut-värderingar som gjorts i anslutning till de olika händelserna i båda kommunerna. Anledningen till detta är att de i hög grad avspeglar de slutsatser, erfarenheter eller ”lärdomar” som kommunerna drog i direkt anslutning till händelserna. Av samma skäl som tidigare är detta viktiga dokument eftersom att de inte är föremål för efter-handskonstruktioner, vilket är särskilt viktigt eftersom att alla inter-vjuer utom en har skett efter stormen Per vilket innebär att d g
även om det är stormen Gudrun som avhandlas i intervjun. Därför har jag i intervjuerna ofta följt upp mer specifikt de slutsatser, erfa-renheter eller lärdomar som står att finna i utvärderingsdokumenten för att därmed i viss mån undvika efterhandskonstruktioner.
I
intervjupersonerna gör till stor del fak m behandlas i kommunens utvärderingar so
in tad.