För att kunna studera de forskningsfrågor som formulerats och möj-liggöra den metodologiska ansatsen krävs inledningsvis fall som kan vara intressanta utifrån studiens problembeskrivning. Att definiera och beskriva en population av sådana fall är problematiskt då det skulle kräva ett mycket stort kartläggningsarbete tillbaka i tiden. Vad som dock krävs är ett fall där en naturkatastrof inträffar och krishantering utövas. Dessutom ska detta ha skett ytterligare en gång med ungefär samma omfattning och helst att en någorlunda lik naturkatastrof har inträffat, så att erfarenheterna kan vara relevanta, dessutom bör detta ha skett inom en inte alltför lång tidsperiod. Ut-ifrån dessa omständigheter förefaller de kommuner som drabbats av stormen Gudrun 2005 men också stormen Per 2007 som särskilt lämpliga. Två kommuner som drabbats i stor omfattning vid båda dessa naturkatastrofer är Västa och Östra kommunen. Västra kom-munen har dessutom drabbats av naturkatastrofer innan stormarna då kommunen ett halvår tidigare drabbades av en översvämning under sommaren 2004. Ett ihållande regn medförde att en å
si
svämmade över och den kommunala krishanteringsförmågan fick prövas. Innan Gudrun inträffade också Tsunamin i Asien där många svenska medborgare omkom och drabbades på andra sätt.
Dessa båda fall är lämpliga att studera eftersom de inom en kort tidsperiod, upprepade gånger drabbats av naturkatastrofer med till synes stor intensitet och omfattning och att krishantering har utövats upprepade gånger. Den bakomliggande logiken för att välja dessa fall är att de gör det fenomen (alla delar i den tidigare beskrivna problematiken) som man är intresserad av att studera transparent och observerbart (Eisenhardt 2002), att fallen kan bli informationsri-ka och att de aktiverar aktörer och meinformationsri-kanismer som är relevanta i
förhållande till det fenomen som är av intresse (Flyvbjerg 2006). Det vill säga att man i detta fall maximerar möjligheterna till att studera just tillvaratagande av erfarenheter genom att det kan anses sanno-likt att detta fenomen inträffar just här och dynamiken när det gäller tillvaratagande av erfarenheter i kommunerna kan bli särskilt tydlig. Ett annat skäl till att välja dessa händelser och dessa kommuner är att tillgången till data synes vara god, dels genom att händelserna ett relativt nyligen vilket möjliggör att relativt tillförlitlig
intervju-ör väljs två fall ut fintervju-ör att möjliggintervju-öra detta samtidigt som studi-ns omfattning begrästudi-nsas av praktiska och tidsmässiga skäl. Jämfö-vidgning är centrala begrepp för den meto-ologiska strategin i studien och beskrivs något mer ingående ned-sk
data kan genereras och dels genom att händelseförloppen finns do-kumenterade i form av dagboksanteckningar, krisledningsprotokoll och utvärderingar.
Slutligen kan det också diskuteras huruvida det är lämpligt att välja ett eller flera fall. Det finns visserligen av praktiska skäl ett behov av att begränsa antalet fall så att det finns tid för att studera och beskri-va fallen på djupet. Likväl är det nödvändigt att ha flera fall eftersom att den enskilda fallstudien begränsad genom att begrepp och teore-tiska konstruktioner som utvecklas blir bundna till en specifik kon-text och inte jämförs andra fall där de konkon-textuella betingelserna kan vara annorlunda. Det är främst möjligheten till jämförelser, replikering och utvidgning som går förlorade och som är viktiga för att uppnå studiens syfte med att utveckla generella teoretiska konstruktioner. Därf
e
relser, replikering och ut d
an.
Jämförelser
Utgångspunkten för Eisenhardt (2002) är att det finns en stor risk att forskare når bristfälliga slutsatser på grund av människors (och fors-kares) bristande kapacitet för att processa information (jämför även Sadler 2002). Nyckeln till att förebygga den risken är goda kompara-tioner mellan olika fall och att därigenom betrakta sina data på många olika sätt. En strategi är att välja kategorier (tex. storlek) och jämföra inom en grupp (småkommuner) för likheter och sedan
jäm-föra med en annan grupp (stora kommuner) för att se skillnader. En annan strategi är att välja fall parvis och sedan jämföra likheter och skillnader. Fördelen med denna taktik är att man kan finna subtila skillnader mellan fallen. En tredje strategi är att dela upp data per datakälla och sedan göra jämförelser. Ett mönster som uppträder i flera av de olika datatyperna har ett större värde än andra. Poängen ed alla formerna är att det tvingar forskaren att lämna initiala
före-n före-når mer korrekta slutsatser ch en teori som passar väl med data samt dels att sannolikheten att
ösa associationer kan elimi-eras. Vidare innebär utvidgning att man kan utveckla mer
genom-ypoteser, begrepp eller onstruktioner som framkommit i materialet och fallet. Syftet är då r hy- hypo-sen än mer grundad i materialet eller data.
m
ställningar och fördelen är dels att ma o
finna nya och intressanta data ökar.
Replikering och utvidgning
Syftet med komparationerna (och analyser av respektive fall) är att få fram preliminära hypoteser i form av teman, begrepp och kanske även samband mellan dessa. Ett centralt inslag i Eisenhardts meto-dologiska strategi är att bruket av flera fall är effektivt för att utveck-la teori eftersom att det tillåter replikering och utvidgning butveck-land individuella fall efter själva komparationerna och de preliminära slutsatser som uppnås där. Replikering avser att individuella fall kan användas för bekräftelse av specifika teser och att mönster kan ob-serveras enklare och samtidigt som att l
n
arbetad och fullständiga teoretiska konstruktioner genom att olika individuella fall kan komplettera varandra och bär på olika aspekter av ett fenomen (Eisenhardt 2002, 1991).
Replikering och utvidgning görs här i ett annat och mer specifikt syfte på de fall som studerats. I detta fall återvänder man till fallet och materialet och/eller kompletterar materialet för att ytterligare skärpa, eller nyansera alternativt utvidga de h
k
inte att göra någon form av prövning i samma mening som nä poteser prövas eller replikeras på nya fall utan snarare att göra te