Övriga infallsvinklar

Hur grammatikundervisningen skulle kunna göras intressantare för eleverna kommenterades av såväl elever som lärare, både i intervjuerna och i de öppna en- kätsvaren. I enkäterna framkom faktorn variation. Ju svårare ett moment är desto viktigare tycks denna faktor framstå. Variation som en positiv infallsvinkel i gram- matikundervisningen framkom i alla fyra elevkonstellationerna.

Det är alltid bra att få prova på olika arbetssätt. Då ser man vad som passar.

En annan effekt av olika sätt att arbeta var, enligt några enkätsvar, att alla får en

bättre möjlighet. Både lärare och elever påpekade också att undervisningen i första

hand ska sätta eleven i centrum.

Det är ju ändå jag som ska lära mig och därför borde jag få lära mig på det sätt jag finner lämpligast. Det kan i många fall ge friare och roligare inlärning.

Dock fanns det några få elever som inte gillade alternativen. Dessa ansåg att med valmöjligheterna följde mer ansvar och att det är svårt att veta vilken metod som passar bäst. Några påpekade också, som tidigare nämnts, att den lärstilsanpassade metodiken skapade ett rörigare studieklimat. En annan elev skrev att metoderna för honom inte var så viktiga utan hans mål var att bli klar med kursen så fort som möjligt.

En viktig aspekt som framstod som en skillnad mellan ungdomar och vuxna, var de vuxnas insikter om att lärstilsundervisning skilde sig från de metoder de var vana vid från sin skoltid. Flera vuxenstuderande uttryckte att de fick ställa om från det gamla sättet att lära. Detta var inte bara positivt, utan tog också tid. Dessutom var några vuxna tveksamma om det nya skulle fungera bättre. Ungdomarna var mer vana vid kort, spel och lekar som lärandemetoder. Ingen uttryckte sin all- männa skepticism mot metoderna i sig, utan funderade bara på om de verkligen passade deras personliga stil.

Andra skillnader mellan åldersgrupperna var några vuxnas betoning av att den tidigare grammatikinlärningen skapat dåligt självförtroende hos dem under skol- tiden.

Jag vågade inte skriva sånt som andra skulle läsa (vuxenelev i LS & LS-gruppen).

Det finns även tydligare åsikter bland de vuxna om grammatikens stora värde som kunskap. Genom misslyckanden inom detta område eller oförmåga att lära sig grunderna, tycks självförtroendet ha påverkats negativt för vissa individer. Dessa

har dragit slutsatser av grammatikmisslyckandet för såväl skrivande som för den egna förmågan att lära sig.

En annan skillnad var att några vuxna poängterade vikten av att förstå vad det var de skulle göra. De ville i större utsträckning veta vad de skulle göra och varför i jämförelse med ungdomarna, vilka mer anpassade sig till lektionerna utan att ifrågasätta eller reflektera över mål och mening.

De vuxna betonade också mer nyttan av grammatiken, vikten av att läraren för- klarade innehåll och arbetssätt och att läraren byggde på deras egna erfarenheter inför momentet.

En intervjufråga handlade om vem som styr valet av undervisningsmetoder. Gymnasieeleverna var ganska eniga om att läraren till största delen styr. De vuxna ansåg i högre grad att de fick och kunde vara med och påverka i denna undersök- ning. Lärarna själva tyckte att de gav ramarna och vissa valmöjligheter, men oftast accepterade eleverna lärarens styrning. Lärarna å sin sida tyckte att de i gramma- tikundervisningen till stor del styrdes av läroböcker, skolans tradition, den egna utbildningen, tidsbegränsningar och prioriteringar samt av styrdokumenten. När det gäller läromedlens påverkan ansåg fyra av lärarna att dessa i stor utsträckning styrde grammatikundervisningen, medan de andra fyra bedömde att de på ett gan- ska fritt sätt valde bland olika läromedel.

Ett viktigt tema som återkom i samtliga intervjuer var att eleverna hade hållit på med momentet på högstadiet med varierad framgång. Något som förvånade dem var att de hade glömt så mycket. Gymnasiemomentet var egentligen till stor del en repetitionskurs, om man jämför grundskolans läroböcker med avseende på gram- matik.

Ett annat tema som återkom i intervjuerna var skolans teoretisering och beto- ningen på att läsa och lyssna för att tillägna sig viktiga kunskaper. Följande citat om elevers problem att läsa sig till kunskap är belysande:

Det är ganska svårt att läsa sig till det man gör. Det är samma sak som om man är hem- ma och t.ex. ska skruva i en skoter. Man behöver inte sitta och läsa i en instruktionsbok för att förstå det (kinestetisk LS-elev).

Att lära sig sådant som upplevs svårt och nytt behöver nödvändigtvis inte handla om att eleverna måste läsa eller lyssna för att lära in och förstå kunskapsstoffet. Eleven ovan har förstått att inlärning handlar om olika sätt att lära sig. Frågan är i vilken mån andra aktörer i skolsystemet också insett detta och tagit konsekvenserna därav.

Grammatik anses generellt sett vara ett ganska viktigt moment bland gymna- sielärare. En del av svenskämnet ägnas åt detta moment, men lärarna följer inte i någon större utsträckning den forskning som bedrivs inom området, enligt mini-

enkäten i föreliggande arbete. En uttalad orsak är tidsbrist. En verklig förklaring kan vara bristen på didaktisk grammatikforskning i Sverige.

Intervjuerna med lärarna och eleverna gav en tämligen likartad bild som den kvantitativa undersökningen. Attityder, resultat, förståelse för nyttan av grammatik och bedömning av momentet påverkades av undervisningsmetod. Däremot visade intervjuerna lärarnas dilemma inför lärstilsanpassad metodik i grammatikunder- visningen, i så måtto att det ansågs vara intressant, men förknippat med vissa svå- righeter, framför allt att sätta sig in i materialet och att organisera klassens arbete i praktiken. Medvetenheten hos lärarna om att förhålla sig så neutrala som möjligt, oberoende av undervisningsmetod, fanns hos varje deltagande pedagog, men några av lärarna fick uppbåda ännu mer ”grammatikglöd” och engagemang när de följde den traditionellt undervisningen.

Såväl eleverna som lärarna uttryckte en frustration i initialskedet inför gram- matikarbetet med de lärstilsanpassade metoderna som plattform. När motståndet vikit undan, verkade eleverna ha förstått att det finns flera olika sätt att lära sig grammatik. Då kom också känslor av hopp, men även besvikelse över tidigare episoder i skolan.