Elevperspektiv på nyttoaspekterna

För att bättre förstå elevernas upplevelse av nyttoaspekterna behandlades denna fråga i intervjuerna med de olika eleverna. Dessutom redogörs nedan för de öppna kommentarsvaren i enkäten.

I intervjuerna framkom en viss skillnad i betoningen av nyttoargumenten. T- eleverna anförde framför allt att skrivandet förbättras genom goda grammatikkun-

skaper. De ansåg också att med grammatiska färdigheter kan missuppfattningar människor emellan minska, att man genom grammatikkunskaperna också kan lära sig att tala rätt vilket förstärker inlärning av nya språk. En av eleverna, en vuxenstuderande, var totalt emot grammatikmomentet och menade att man dels inte kan uttrycka sig korrekt eller skriva rätt svenska, dels att hon hade klarat sig i 48 år utan grammatikkunskaper och därför var mycket skeptisk.

De fyra intervjuade eleverna i blandgrupperna (LS & T och T & LS) poäng- terade också andra argument såsom: ”… så att man inte säger fel i svenskan eller

engelskan…”, grammatikens roll för att utvecklas som individ eller nyttan av gram-

matik för förståelse av olika sociala grupper. Dessa elever betonade vidare att gram- matiken behövdes för att kunna tala, prata och uttrycka sig rätt.

De fyra eleverna från de renodlade LS-grupperna uttryckte sig mest positivt om grammatikkunskaperna. En av LS-eleverna begrundade grammatikens roll för sin egen språkutveckling och för förståelse av sig själv med följande ord:

Det gäller ju att tänka efter varför man säger som man gör och förstå varför man ut- trycker sig på ett visst sätt. Tänk om vissa saker bara inte betyder något egentligen och om jag inte kan stå för vad jag säger! Jag tror att med grammatiken kan jag bättre preci- sera mig emot andra och mig själv.

Vid en genomgång av enkätsvarens öppna reflexioner framskymtar en fyllig bild av grammatikens nyttoaspekt. Med utgångspunkt i de fyra huvudgrupperna (T & T, T & LS, LS & T, LS & LS) kan en tendens skönjas, nämligen att kommentarerna är färre, mer fragmentariska och kortare i T & T-gruppen om grammatikens nyt- toaspekt jämfört med de tre andra grupperna.

Grammatikens nytta för tänkandet (påstående 5) har fått vitt skilda kommentar-

svar, alltifrån att grammatiken kan spela roll i detta avseende till att den är irrele- vant. Följande citat får synliggöra ytterlighetsåsikterna:

Bra med grammatiken. Har fått tankeställare!

Grammatik och psykologi är två helt skilda saker och borde hållas isär.

I T &T-gruppen förekom omdömen av följande slag, som gäller huruvida eleverna tack vare grammatiken fått insikter om människors tänkande:

Varför skulle jag det? Jag kan ju redan tänka!

Grammatikens nytta för studier av främmande språk (påstående 6) hade i särklass

de flesta kommentarerna och de mest positiva infallsvinklarna om grammatikens nytta. Insikterna handlade om följande:

Ju mer man kan om sitt eget språk desto mer hjälp har man vid främmandespråk-inlär- ning.

Grammatiken är grunden för all annan språkinlärning.

Alla måste kunna minst ett främmande språk i dagens samhälle och då är grammatiken viktig och nyttig kunskap.

Ska jag arbeta utomlands måste jag ju kunna språket någorlunda.

De fåtal negativa uttalandena om grammatikens nytta för främmandespråkinlär- ning betonade tidigare misslyckanden, att den eleven ändå inte behövde ett ytter- ligare språk eller att det är lätt för en svensklärare att ha åsikter om grammatikens nytta men svårare för en elev. Två elever förklarade uppfattningen att de lär sig grammatiken i ett främmande språk bäst genom att bo och leva i landet, inte ge- nom att studera området i skolan.

Grammatikens nytta för metakognitionen (påstående 7) lockade inte till speciellt

många öppna kommentarer. De fåtal svar som nedtecknades handlar om, att med grammatikkunskaper kan man lättare lägga märke till sitt eget och andras språk, så att man kan korrigera sina fel och att det är genom grammatikkunskaper man blir mer medveten om sitt eget språk.

Efter påstående 8, som handlar om grammatikens nytta för att utveckla skrivandet, finns många elevkommentarer, de allra flesta i positiva ordalag. Några av de argu- ment som framfördes är följande:

Jag känner mig säkrare i språket.

Det är väl det som är meningen med grammatik.

Det är viktigt att kunna veta vad som är rätt och fel. Man skriver bättre meningar. Man vet hur man ska böja ord.

De mer negativa utläggningarna till påståendet underströk att de redan kunde skriva även om de inte känner till reglerna. Ett belysande citat:

Man behöver inte veta att det är ett substantiv. Man kan skriva ändå.

Grammatikens nytta för att förstå olika grupper (påstående 9) lockade inte heller till

särskilt många kommentarer. Det som poängterades är mänsklig förståelse och bättre socialt klimat människor emellan. I några svar vinklades frågan mot kultu- rella yttringar varvid eleverna menade att med förståelse om andra gruppers språk kan mobbing och främlingsfientlighet motarbetas. Någon elev ansåg att frågan ej var intressant.

Efter påstående 10, som behandlar grammatikens nytta för den personliga utveck-

lingen, kan man läsa många olika beskrivningar, både positiva och negativa. De

positiva handlar om nyttan av grammatik för att kunna skriva ned sina känslor, att man lättare kan bli förstådd och få ett bredare ordförråd liksom att gramma- tikkunskaper kan öka den kommunikativa förmågan varigenom man lättare kan skapa olika sociala kontakter. De negativa utläggningarna påpekar att grammatik inte alls påverkar ens personlighet utan att upplevelser danar jaget.

Vad jag saknar i kommentarsvaren till fråga tio är insikten om att människan är en komplex varelse som har ett komplicerat sätt att uttrycka sig på förutom åsikter om språkförmåga och kognitiva kopplingar. Inte heller berördes genusfrågor.