Traditionell undervisning

När det gäller den traditionella undervisningen utgick lärarna från grammatik- kapitlet i läroboken Svenska Uppslag (Skoglund & Waje, 1998). Allra först gick läraren muntligt igenom det viktigaste om t.ex. några ordklasser med hjälp av tavlan eller OH. Därefter fick eleverna själva läsa avsnittet och besvara uppgifterna skriftligt efter varje ordklass. Till varje delmoment hade läraren extra skriftliga uppgifter som eleverna kunde arbeta med om de ville. Alltså var läroboken och läraren de viktigaste informationskällorna under inlärningen och momentet bear- betades visuellt och auditivt.

3.8 Lärarna

Åtta svensklärare ingick i studien. De deltog på frivillig basis och den gemensamma nämnaren var deras intresse för grammatik och didaktik. Nedan följer en kort beskrivning av individerna, alla kodade för att behålla anonymiteten. Beskrivning- arna bygger på intervjuer med dem. Samtliga lärare har tagit del av beskrivningarna och godkänt formuleringarna.

Lärare A arbetade både med grupperna Y1 och S2. Y1 är en samlingsbeteckning

för en yrkesförberedande klass och S2 för en studieförberedande klass. Lärare A har arbetat i grundskolan under 15 år och sju år i gymnasieskolan. Hon är utbildad i svenska och engelska. Som person är hon en glad lärare, som har rykte om sig att skapa goda relationer med eleverna. Under sina lärarår har hon gått en del för- djupningskurser inom sitt ämne, men inte fortbildat sig i någon större omfattning i didaktiska frågor. När det gäller grammatikinlärning har hon ingen bestämd upp- fattning om hur det bäst kan bearbetas. Hon anser sig inte ha någon större insikt i den pedagogiska debatten, men försöker underlätta lärandet för eleverna genom

variation. Hon har tagit del av lärstilsteorier, men inte prövat att göra material själv. Det tar alldeles för mycket tid, anser hon. Dock är hon nyfiket intresserad och för- ändringsbenägen om det kan gynna eleverna.

Lärare B har arbetat i gymnasieskolan i åtta år, är utbildad i svenska och historia

och undervisade i Y2. Han har aldrig förut arbetat med lärstilsmetodik, men är genuint intresserad av skolutveckling. Grammatik är för honom inte det viktigaste momentet, men ska man ta upp det med skolklasser behövs mycket tid, anser han. Grammatikkunskaper kan, enligt lärare B, bäst läras in integrerat i skrivprocessen. Han har, enligt eleverna, god disciplin i klasserna, samtidigt som han är vänligt och välvilligt intresserad av elevernas välmående och kunskapsutveckling.

Lärare C, med klass S1, är utbildad i svenska och engelska. Hon har arbetat

inom gymnasieskolan under 10 år. Som person anses hon vara en mycket ambitiös lärare med goda ämneskunskaper. Hennes uppfattning om grammatik är att det är viktigt och nyttigt för alla elever och hon ser gärna grammatikmomentet som ett separat område i A-kursen. Att pröva olika metodiska grepp intresserar henne.

Lärare D är utbildad ämneslärare i svenska och engelska. Hon har tjänstgjort på

gymnasieskolan under åtta år. Grammatikmomentet genomfördes i denna studie i en yrkesförberedande klass, Y4. Denna lärare är som person eftertänksam och vill gärna diskutera ämnesinnehåll med eleverna. För henne är disciplin i klasserna viktigt och eleverna anser att hon är ”sträng men bra”. Grammatik är ett viktigt moment inom svenskämnet, enligt lärare D, och hon ägnar en hel del tid åt detta område i sina klasser. Hittills har hon enbart utgått från läroböckernas planeringar. Hon är mycket intresserad av pedagogiska teorier, men anser att det är svårt att omsätta många av dem i praktiken. Hon har kommit i kontakt med lärstilarnas grunder och provat enstaka material.

Lärare E har verkat tolv år inom gymnasieskolan och fem år inom vuxenutbild-

ningen med svenska och historia som kombination. Han ser sig som en analytisk lärare som själv passat in i skolsystemet. Med åren har han upplevt att fler och fler elever inte passar in där. Detta bekymrar honom. Eleverna i V1-gruppen benämner honom som ”noggrann och verkligt intresserad av elevernas prestationer”. Gramma- tikmomentet har av tradition varit ett självskrivet moment i svenskämnet och han anser sig ha goda kunskaper inom ämnet. Styrkan i hans lektioner är att han dis- kuterar med eleverna och tar deras verklighet och erfarenheter som utgångspunkt. Han har gått ett flertal utbildningar i ämnesdidaktik och är öppet intresserad av nya infallsvinklar i skolan. Lärstilsanpassad metodik har han kommit i kontakt med på utbildningar men ej praktiserat aktivt.

Lärare F är utbildad ämneslärare i svenska och engelska och har under 23 år ar-

betat såväl på gymnasieskolan som med vuxenutbildning. Sedan 12 år tillbaka un- dervisar hon vuxenstuderande och i denna studie i V2. Hon anser sig vara en lärare med stor förståelse för varje individ och dennes kamp i skolan och livet. Lärare F är

mycket intresserad av pedagogisk förnyelse och har gått olika utbildningar. Dock anser hon det vara svårt att inom de nu existerande ramarna tillämpa individbase- rad inlärning. Grammatikmomentet är, enligt henne, övervärderat, i synnerhet om det renodlas som ett eget stort moment. Studien om lärstilar var i hennes ögon ett intressant projekt och därför ville hon delta. Dock har hon aldrig tidigare använt sig av metodiken. Lärare F är intresserad av samhällsfrågor och beklagar att klass- och genusfrågor är svagt prioriterade frågor i dagens skoldebatt.

Lärare G har varit verksam i grundskolan och vuxenutbildningen under totalt 25

år. De senaste 10 åren har hon arbetat med vuxna, här med gruppen V3. Lärare G är ursprungligen ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen, men har vidareutbildat sig i svenska. Hon har dessutom gått många kurser och utbildningar med didaktisk inriktning. Lärare G anses av kollegor och elever vara mycket empatiskt lagd, med hög flexibilitet i möten med andra människor. Hon anser grammatiken vara ett elementärt moment i svenskämnet, åt vilket hon ägnar mycket tid. Hon bedömer själv att hennes styrka i undervisningen är hennes sätt att förklara och beskriva det som är svårt för de studerande. Lärstilar har hon kommit i kontakt med, men aldrig tidigare praktiserat systematiskt.

Lärare H är tämligen nyutbildad, med endast två års erfarenhet och undervisade

i klass V4. Som person ses hon som en frisk fläkt av eleverna, med stor öppenhet och förståelse. Hon har både i sin utbildning och i sin riktiga undervisning prövat på såväl traditionell som s.k. icke traditionell undervisning. Själv anser hon sig söka sig fram i den” didaktiska djungeln” eftersom hon är ny inom yrket och är nyfiken på att pröva nya metoder. Goda grammatikkunskaper anser hon vara en viktig plattform för varje elev, oavsett fortsatta studier, dock inte grammatik endast för grammatikens skull, utan ingående i ett sammanhang. Hon undervisar gärna på så sätt att hon genom olika förklaringsmodeller, ramsor och associationer försöker få eleven att koppla grammatik till begripliga byggstenar, både holistiskt och på detaljnivå. Renodlad undervisning med lärstilar som utgångspunkt hade hon ald- rig prövat på förut, men inlärning på olika sätt finns med som ett viktigt inslag i undervisningen.

Som framgår av lärarpresentationerna är de alla olika med skilda utgångspunkter och erfarenheter av olika typer av grammatikundervisning. Det gemensamma för dem är intresset för didaktisk utveckling och elevernas framgångar.