Lärarnas förhållningssätt och prestationer

Proceduren inför arbetet presenteras i avsnitten 3.5 och 3.6.5. Alla lärare var väl medvetna om följande förutsättningar inför studien:

a) studien måste först presenteras och eleverna måste ge sitt godkännande

b) den egna lärarprestationen bör ligga på en så jämn nivå som möjligt, dvs. läraren måste vinnlägga sig om att arbeta lika bra, entusiastiskt och kunnigt med båda undervisningsmetoderna.

Studien presenterades och godkändes innan arbetet påbörjades. Samtliga lärare var av uppfattningen att alla skolklasser (även kontrollgrupperna) kände sig utvalda och att eleverna på något vis uppskattade uppmärksamheten.

När det gäller synen på den egna lärarprestationen och förhållningssättet märk- tes en samstämmig erfarenhet bland de lärare som arbetade med grammatiken på två olika sätt, dvs. lärare A, B, C, F och G. Den åsikt som framkom hos dessa lärare var att det krävdes mer av dem personligen för att motivera eleverna och få dem att klara arbetet när de undervisade utifrån ett traditionellt sätt. De fick då lägga mer personlig kraft och entusiasm i den traditionella undervisningen, därför att eleverna var mindre fysiskt aktiva och mer uttråkade.

Helt klart fick jag bemöda mig mer för att motivera eleverna, vara glad och entusiastisk och hitta intressanta exempel när jag arbetade traditionellt, därför att eleverna var ut- tråkade. När jag arbetade med anpassad metodik behövde jag inte föreläsa om allt och arbetet bara flöt på. Ibland kände jag mig faktiskt överflödig i klassrummet (lärare A).

Ambitionen var för samtliga åtta lärare att visa entusiasm inför momentet, obero- ende av metod. En av lärarna poängterade, att även om detta varit en viljeinrikt-

ning, kunde hon inte bedöma om hon lagt in värderingar, omedvetet eller under- medvetet. Denna lärare tänkte under arbetets gång på, att medvetet hålla samma nivå på instruktionerna och beskrivningarna och inte värdera eller rangordna på något sätt, t.ex. att betona spelens fördelar och andra metoders nackdelar. Tre an- dra lärarröster apropå att inte framhäva någon av metoderna får exemplifieras med följande citat:

Jag ville inte att jag skulle vara en tråkig lärare, som bara står och maler. Jag ville göra det intressant ändå under det traditionella. För man kan göra det traditionella till något jättetråkigt, men det ville inte jag (lärare D).

Jag ville inte verka för glad och glättig nu när vi provade på något nytt inom svenskan (lärare F).

För mig blev det bättre struktur under de traditionella lektionerna och jag tappade lite greppet på gruppen under lektionerna med lärstilsmetodik. Några elever tyckte att jag strulade till det för dem (lärare G).

För att få den traditionella undervisningen att fungera behövdes tydligen en kraft- full motivationsskapande inställning från lärarna. Så här uttryckte sig lärare E apropå den traditionella undervisningen i grammatik:

Det handlar mer om att få igång motivationen än att koncentrera sig på själva innehållet. Jag har alltid varit intresserad av grammatik så jag tror att det påverkar eleverna positivt (lärare E).

En annan stor skillnad mellan de två metoderna, vilket framkom i intervjuerna, var att den traditionella undervisningen mer fokuserade på lärarens ämneskunskaper och dennes prestationer. Lärstilsmetodiken var mer elevengagerande. En lärare me- nade att eleverna blev mer intresserade av grammatik när de utgick från elevernas lärstilar jämfört med de traditionella lektionerna. Eleverna verkade lättare kunna koppla grammatiken till verkliga livet när momentet innehöll aha-upplevelser och engagemang.

En konsekvens av de två olika metoderna var att förberedelserna skilde sig åt: den förstnämnda krävde grammatikteoretiska förberedelser medan den andra förut- satte en större förståelse av materialet och metodiken.

Det kändes tyngre med den traditionella eftersom jag gjort det så många gånger. Det är mer fokus på mig och det kräver att jag tänker. Sedan är det inte bara att sätta sig och vila när de arbetar med lärstilarna, men det är engagerande på ett helt annat sätt och eleverna tar mer ansvar (lärare C).

Ingen av lärarna hade tidigare använt sig av material inom grammatiken som ut- gick från elevernas perceptuella preferenser, så detta var nytt för samtliga. De fick färdiga övningar och färdigt material och en lärare frågade sig om hon skulle ha kunnat komma på dylikt material själv. En gemensam åsikt var att det tog mer tid än beräknat att arbeta med den lärstilsanpassade metodiken, dock inte längre än den traditionella undervisningen. Snarare var det så att lärarna behövde mer tid för att förvissa sig om att lektionerna blev riktigt bra med LS-materialet. Dessutom krävde den anpassade metodiken mer förberedelser om hur de praktiskt skulle or- ganisera rummet och allt material. Flera av lärarna upplevde att det kändes ovant att arbeta på detta sätt. De hade ingen erfarenhet av undervisningsmetoden och flera av lärarna tyckte att det krävdes mycket av dem som ledare.

Materialet och övningarna med grammatikarbetet med utgångspunkt i lärstilar- na upplevdes av samtliga lärare som positivt och inte alls som kanske befarat barns- ligt eller trivialt. Två av lärarna påpekade att vissa övningar inbjöd till diskussioner, vilket sällan var fallet i den traditionella undervisningen, där det mer handlade om att hitta rätt svar på övningarna.

Lärstilar i sig inbjuder mer till diskussioner om hur man t.ex. lagt korten i ett spel och hur man tänker (lärare D).

Lärarna menade att många gånger när de har arbetat med grammatik, har de gått igenom innehållet på tavlan och sedan har eleverna fått arbeta med likartade öv- ningar. De lärare som arbetade med båda metoderna hävdade att eleverna blev mer entusiastiska med lärstilsanpassad undervisning jämfört med den traditionella och att många av övningarna var roliga. I grammatik är det många termer och begrepp och med den anpassade metodiken blev innehållet konkretare. Vissa vuxna elever tyckte dock inte alls om lärstilsmetodiken. Det gjorde lektionerna röriga för dem som ville ha struktur. Några var också skeptiska till materialet. Detta märktes dock inte i ungdomsgruppen.

Uppfattningen om de traditionella läromedlen i svenska för A-kursen var sam- stämmig: de är ganska likartade och enformiga. Det har inte tillkommit nytän- kande i någon betydande omfattning de senaste 20 åren, enligt de åtta lärarna (jfr Nilsson, 2000 och Ullström, 2000).

En viktig synpunkt från en lärare var att om man ska undervisa i grammatik, måste man ha god tid på sig och inte bara skrapa på ytan. En annan uppfattning från flera pedagoger var att en majoritet av eleverna har inställningen att gramma- tik är svårt och då måste man gå igenom och öva mycket. Om läraren tar för givet att eleverna tycker att grammatik är tråkigt, kommer momentet inte alls att lyckas. Läraren måste lätta på den inställningen, enligt flera av de medverkande lärarna.

metoder, enligt tre lärare, får illustreras med orden ”…vilda diskussioner om olika

lärstilar…” och följderna blev att vissa klasser ifrågasatte en del lektionsplaneringar

och även andra lärares arbetsmetoder och ledarstilar.

Lärarens roll diskuterades med samtliga elever under intervjun. En halvöppen övergripande intervjufråga var hur eleven upplevde lärarens sätt att arbeta med mo- mentet och efterföljande diskussion handlade om den egna elevprestationen. Den allmänna meningen bland dessa tolv elever var, att just den lärare de hade under grammatikmomentet inte spelade någon större roll för den individuella motiva- tionen. Alla åtta lärare bedömdes som kapabla inom området och som sociala och mycket dugliga lärare (se avsnitt 3.8). Eleverna sade sig ha respekt och förtroende för sina lärare. Några elevröster:

Det spelar inte så stor roll vilken lärare man har, bara hon inte är för hård eller snäll (T-elev).

Hon visar att hon vill eleverna väl. Då försöker man också arbeta även om det är tråkigt (LS & T-elev).

De fyra elever som hade lärt sig grammatiken på två olika sätt (LS & T samt T & LS) upplevde inte att lärarna betedde sig på något annorlunda sätt beroende på metodik. Kommentarer från var och en av de fyra eleverna:

Hon försöker ju alltid att vara vänlig och peppa oss och hon vill ju att vi ska bli intres- serade av svenskan. Inte märkte jag någon skillnad på hur hon var under grammatikmo- mentet (LS & T-elev, yrkesförberedande program).

Hon var noggrannare under den vanliga grammatiken och lite struligare under den an- dra… då med spelen. Men, nej, jag tyckte inte hon var på något annat sätt under hela tiden (LS & T-elev, yrkesförberedande program).

Hon bemödade sig om det hon kunde på båda sätten. Det är just det som jag uppskattar … att läraren visar intresse för oss och ämnet. Och det gjorde hon på båda sätten, tycker jag (T & LS-elev,vuxenstuderande).

Hon började ju med grammatiken på det vanliga sättet så att jag åtminstone tyckte att det var OK att arbeta så… Sedan med korten och spelen var det ovanligt med grammatik å det passade inte för mig så jag arbetade med en kamrat med frågorna. Hon var sig lik under hela tiden, varken gladare eller surare … eller nåt annat. Jag tror att det enda hon ville var att vi skulle lära oss det, för hon verkar ju tycka att det är viktigt …(T & LS- elev, vuxenstuderande).

Det samlade intrycket av lärarnas prestationer är att de lyckades genomföra studien på ett tämligen enhetligt sätt och att eleverna var nöjda med deras prestationer, oavsett metod.