Resonemang kring studiens kvantitativa ansats

Det ursprungliga syftet med denna undersökning var att utröna hur lärstilsanpas- sade metoder, jämfört med traditionell undervisning, skulle fungera i grammatik- undervisning i gymnasieskolan. Med utgångspunkt i denna centrala frågeställning utkristalliserades sex hypoteser (se avsnitt 1.1) om lärstilsanpassad undervisning som kontrast till traditionell undervisning, med avseende på provresultat, min- nesbehållning, attityder, förståelse för nyttan av grammatik samt bedömning av momentet. Skillnader mellan ungdomar och vuxna har också jämförts. Andra intentioner fanns också med studien, exempelvis att undersöka hur elever och även lärare uppfattar undervisningen i grammatik, hur inlärningen påverkar dem och att låta eleverna själva berätta vad de lärt sig för att synliggöra reflektionsnivån. Det centrala var dock att jämföra de olika undervisningsmetoderna med varandra inom grammatikmomentet.

I denna undersökning jämförs olika studerandegrupper med avseende på me- toderna från ett betraktande utifrån, i syfte att mäta resultat på grammatiktester, men även för att fastställa elevernas uppfattningar om detta och deras upplevelser av nyttan av grammatik. Den kvantitativa ansatsen var experimentell, där skolklas- serna försattes i olika undervisningssituationer. Vissa grupper utsattes för en viss behandling som de andra inte utsattes för. Skolklasserna testades med avseende på förkunskaper i grammatik med skriftliga prov och eventuella differenser varefter resultaten sedan analyserades. Denna procedur gällde resultat, attityder till gram- matik, grammatikargumentens relevans och bedömning av momentet.

En granskning av de statistiska uppgifternas kvalitet är både nödvändig och självklar eftersom en sådan bedömning avgör hur mycket man kan lita på den statistik som redovisas (Körner & Wahlgren, 1998). Giltigheten i undersökningen,

validiteten, handlar om överensstämmelsen mellan vad ett mätinstrument avser att

mäta och vad det faktiskt mäter. För att säkra innehållsvaliditeten behövs en logisk analys av innehållet i instrumenten och denna genomfördes av tio andra svensklä- rare. Den samtidiga validiteten handlade om att jämföra utfallet av instrumenten med andra indikationer i resultaten. I detta arbete kompletteras enkäterna med intervjuer för att kontrollera de skattade värdena i syfte att undersöka samma sak. Följande kan konstateras i studien:

a) Provresultaten mättes i poäng på skriftliga prov och intentionen var att bedöma

kunskaperna i grammatik med utgångspunkt i styrdokumenten. Provens kon- struktion granskades av tio svensklärare (se avsnitt 3.2.2) för att säkerställa innehållet i förhållande till styrdokumenten. En diskussion kan vara viktig att föra om vad relevanta och pragmatiska grammatikkunskaper är. Detta är dock inte avsikten med innehållet i avhandlingen. I denna studie utgick alla elever från samma material och samma tester. Kan man, med dessa förutsättningar, påstå att provet i grammatik mätte samma kunskaper för alla elever? Med tanke på det stora urvalet anses varje skolklass vara tillräckligt stor för att man med statistisk säkerhet kan uttala sig om resultaten. Kan man i denna studie påstå att innehållet är detsamma för alla elever? Förmodligen inte därför att all in- formation som överförs förändras antagligen kvalitativt, men avsikten var inte primärt att kvalitativt undersöka innehållsaspekter. Det som testats är innehål- let i grammatiken utifrån lärobokens beskrivning av densamma. Innehållet är i grunden likvärdigt i alla metoder. Det skulle vara helt omöjligt att utvärdera olika metoder om man förutsätter att innehållet förändras i den grad att det inte skulle kunna mätas kvantitativt.

b) Attityderna till grammatikmomentet mättes med hjälp av en femgradig Likert-

skala (SDS-skala), vilken använts under cirka tjugofem år inom forskningen om lärstilar och anses vara giltig (DeBello, 1990). Eleverna skattade subjektivt sina känslor inför olika moment. Visserligen kan man tänka sig att skattningen av vissa elever ibland sker mer eller mindre genomtänkt och att ord kan tolkas på olika sätt, men sammantaget är undersökningen med avseende på attityder ändå tillräckligt omfattande för att kunna anses vara valid. Den svenska över- sättningen av de engelska ordparen kan också diskuteras och vilka känslor de väcker hos olika personer, men totalt sett uttrycker ordparen ytterligheter av negativa och positiva känslolägen.

c) Bedömningen av momentet och grammatikargumentens relevans skattades på

samma sätt som attityderna. Därför gäller samma slutsats som under (b). Inne- hållsmässigt bygger grammatikargumenten framför allt på Telemans (1987, 1991) och Bolanders (2001) analyser. Dock kan urvalet av grammatikargument diskuteras.

d) Lärstilstestet PEPS bygger på en omfattande grundforskning, har utprovats un-

der cirka 30 år och anses vara det bäst validerade lärstilstestet idag (Curry 1990; Griggs, 1995; DeBello, 1990).

I vilken omfattning är resultaten som erhållits med mätinstrumenten pålitliga? Det är viktigt att mätningen sker med noggrannhet så att slumpmässiga fel minimeras. Höga krav måste ställas på reliabiliteten. Den kan påverkas av olika faktorer, främst mätinstrumentet, forskaren, omgivningen kring mätningen samt de undersökta objekten (Körner & Wahlgren, 1993).

De statistiska resultaten i undersökningen talar ett språk, men i en dylik upp- läggning finns likväl risker för felkällor och påverkansfaktorer. Det enda fall där ett regelrätt mått på reliabiliteten kan erhållas, är när vi använder oss av en skala, där varje individ på en poängskala (t.ex. en attitydskala) tillsammans med reliabi- litetsmåttet bestämmer instrumentets stabilitet och homogenitet (De Poy & Giltin, 1999). Se även avsnitt 3.3.1. I detta arbete har reliabilitetsprövningen fokuserat på den inre konsistensen, eller prövning av homogenitet med Cronbacks Alfa. Resulta- tet på attitydtesterna visade en mycket hög grad av inre konsistens (se avsnitt 4.3.3. tabell 4.9).

Det framstår som oundvikligt att felkällor inte helt gått att eliminera, men de torde inte kunna vara av sådan art eller betydelse, att de på någon väsentlig punkt rubbar resultaten av den statistiska undersökningen. Forskarens egen position har tidigare diskuterats (se avsnitt 3.9). Med en bred bas av olika infallsvinklar har många aspekter av lärande granskats och ambitionen har hela tiden varit ett neutralt förhållningssätt. Forskningsfrågan har varit att utvärdera lärstilsanpassad grammatikundervisning i jämförelse med traditionell undervisning i vår kultur, med avseende på såväl ungdomar som vuxenstuderande. Mina egna erfarenheter av lärstilsmetodik liksom av traditionell undervisning kan jag aldrig utplåna. Utmaningen har varit att kritiskt granska alla möjliga resultat utan förutfattade meningar. Det torde vara mycket svårt, om ens möjligt, för en forskare att vara helt utan förkunskaper och erfarenheter av forskningsobjektet.

När det gäller undersökningsgruppen fanns en uppenbar risk, nämligen den tidigare nämnda uppmärksamhetseffekten. Att delta i ett experiment kan begränsa möjligheterna till att isolera orsak och verkan. Ett sätt att motverka Hawthorneef- fekten var att alla nio skolklasserna uppmärksammades och förhoppningen var att alla skulle känna sig lika utvalda. Vad som också talar mot att uppmärksamhetsef- fekten skulle påverka studien i den ena eller andra riktningen, är att effekten av att vara uppmärksammad planar ut redan efter ett par gånger. Eleverna fick ju under en längre tid arbeta med grammatik på olika sätt.

För att undgå slumpmässiga fel beroende på de enskilda individernas dagsform och humör och för att erhålla tillförlitliga slutsatser från statistiska grupper, måste

undersökningsgrupperna vara tillräckligt stora. Ett riktvärde är att varje undersökt grupp bör innefatta minst 30 personer för att ge en grund för hållbara slutsatser (Tamhane & Dunlop, 2000). Detta är uppfyllt för samtliga skolklasser.

Omgivningen kring eleverna kan också påverka reliabiliteten. För att hålla den faktorn konstant, skulle uppläggningen ha utgått från laboratorieexperiment. I ett sådant fall vore undervisningssituationen artificiell och detta skulle inte vara möj- ligt att genomföra. Studien hade som syfte att ta sin utgångspunkt i gymnasiesko- lans vardag inom svenskämnet. Med tanke på det stora antalet elever som ingått i undersökningen torde omgivningen påverka eleverna i likartad riktning. En annan möjlig påverkansfaktor kunde vara de undervisande lärarna. Denna möjliga felkäl- la går inte att helt bortse från, men ambitionen var hela tiden att lärarna medvetet skulle arbeta så positivt som möjligt med grammatikmomentet utan att framhäva vare sig den ena eller den andra metoden (se 3.6.1, 3.6.5). Med tanke på lärarnas medvetenhet om denna viktiga aspekt i studien och både deras och elevernas utvär- deringar, är det möjligt att denna eventuella felkälla kan reduceras.

Ett alternativ till den valda ansatsen, som också uppfyller kravet på en relevant inlärningssituation för grammatikmomentet på gymnasiet, skulle kunna vara att endast en lärare deltog i studien. Detta var inte möjligt, dels beroende på tidsfak- torn, dels beroende på studiens ambition att täcka en så stor undersökningsgrupp.