Sammanfattning av resultatet och forskningshypoteserna

Resultaten i denna studie och relationerna till forskningshypoteserna sammanfattas nedan. Därefter följer en sammanfattning av de mer kvalitativa aspekterna i stu- dien. Diskussioner och slutsatser av dessa resultat behandlas i kapitel 5.

4.10.1 Sammanfattning av hypoteserna

I den kvantitativa delen av studien ställdes sex hypoteser upp. Dessa följer nedan med en verifiering eller falsifiering.

H 1: Om elever får arbeta utifrån sina lärstilspreferenser (styrkor), så föreligger skillna- der på provresultat i grammatik jämfört med traditionell undervisning.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Hypotes H1 godtas där-

för att medelvärdesanalys av provresultaten på samtliga tre stora grammatiktester visar att undervisning utifrån elevernas lärstilar ger signifikanta differenser (p≤ .01) jämfört med traditionell grammatikundervisning. Detta påvisas även i de två deltesterna där varje undervisningsmetod jämförts i alla åtta elevgrupper. Det är

alltså statistiskt säkerställt att elever som får arbeta utifrån sina lärstilspreferenser (styrkor) får bättre provresultat i grammatik jämfört med elever som får arbeta utifrån traditionell undervisning.

H 2: Om elever arbetar med utgångspunkt i sina lärstilar, så visar minnesbehållningen av grammatikmomentet skillnader jämfört med traditionell undervisning.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Hypotes H2 godtas i un-

dersökningen. Medelvärdesanalys ger en signifikant differens (p≤ .000) mellan de båda grupperna. Det är alltså statistiskt säkerställt att elever som arbetar med ut- gångspunkt i sina lärstilar visar bättre minnesbehållning av grammatikmomentet jämfört med elever som arbetar utifrån traditionell undervisning.

H 3: Om elever får arbeta med hänsyn tagen till sina lärstilar, så föreligger skillnader i attityder till grammatik jämfört med traditionell undervisning.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Hypotes H3 godtas med

tanke på att medelvärdet i attitydtesterna via en SDS-skala påvisar signifikanta skillnader (p≤ .01) mellan den grupp som arbetade utifrån den anpassade metodi- ken, jämfört med de elever som arbetade med utgångspunkt i traditionell under- visning. Det är således statistiskt säkerställt att elever som får arbeta med hänsyn tagen till sina lärstilar har mer positiva attityder till grammatik jämfört med elever som får arbeta med traditionell undervisning.

H 4: Om elever lär sig grammatik med utgångspunkt i de individuella lärstilspreferen- serna, så föreligger skillnader i förståelse för nyttan med grammatikkunskaper jämfört med traditionell undervisning.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Avhandlingens resultat visar

att angående samtliga sex argument för grammatikkunskaper föreligger signifikan- ta skillnader (p≤ .008) mellan de elever som arbetat med grammatiken utifrån sina lärstilar, jämfört med dem som arbetat traditionellt. Hypotes H4 godtas i studien. Det är således statistiskt säkerställt att elever som får arbeta med hänsyn tagen till sina lärstilar upplever en högre grad av förståelse för grammatikens nyttoargument jämfört med elever som får arbeta med traditionell undervisning.

Här kan också påpekas att signifikanta skillnader mellan ungdomar och vuxna påvisas för argumenten tänkande (p= .018), främmande språk (p= .041), att förstå olika sociala grupper (p= .012) samt personlig utveckling (p= .000).

H 5: Om elever arbetar med utgångspunkt i sina lärstilar, så visar deras bedömning av grammatikmomentet skillnader jämfört med traditionell undervisning.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Avhandlingsarbetet påvisar

att, med statistisk differens, skiljer sig helhetsbedömningen (p≤ .01) för samtliga påståenden, förutom höga krav, mellan de båda grupperna. Hypotes H5 godtas (förutom bedömningen höga krav).

H 6: Om vuxna jämförs med ungdomar på grundval av de individuella lärstilarna i grammatikundersökningen, så föreligger signifikanta skillnader med avseende på re- sultat, minnesbehållning attityder, förståelse för nyttan av grammatik samt bedömning av momentet.

Ungdomar och vuxenstuderande på gymnasienivå : Vid en jämförelse mellan

de båda åldersgrupperna bekräftas inte hypotes H6 när det gäller provresultaten. När det gäller minnesbehållning föreligger signifikanta skillnader (p= .01) mellan åldersgrupperna. När det gäller resultat och attityder finns inga statistiska differen- ser. När det gäller förståelse för nyttan av grammatik samt bedömning av momen- tet förekommer inga enhetliga tendenser. Hypotes H6 godtas inte i studien.

4.10.2 Kvantitativa resultat i förhållande till tidigare forskning

Denna undersökning visar, när det gäller provresultat, minnesbehållning, at- tityder och utvärdering av hela momentet grammatik, med hänsyn till elevernas inlärningspreferenser jämfört med traditionell undervisning, samma tendenser som den internationella forskningen om lärstilar (Dunn & Dunn, 2003). När det gäller det specifika grammatikmomentet samstämmer dessa resultat med Mitchell m.fl. (2003), som undersökt elever med inlärningssvårigheter. Detta arbete vidgar forskningen om grammatikinlärningen och lärstilar till att gälla elever i allmän- het. Lärstilsmetodik tycks vara fördelaktig för alla elever och utgöra en lika god som metodisk ansats för såväl vuxna som ungdomar.

Skillnader i förståelse för nyttan av grammatik beroende på den metodiska ut- gångspunkten behandlas i föreliggande arbete. De elever som arbetat med gram- matiken med utgångspunkt i den till lärstilen anpassade metodiken, anser att alla argument är viktiga, och de rangordnar metakognition, förståelse för olika grupper samt personlig utveckling högst. Just metakognition som det viktigaste och bärande argumentet för grammatikundervisning understryks av Hertzberg (1990). Detta argument anförs också av Anward (1983), Helbig (1993) samt Teleman (1987).

De elever som arbetat traditionellt ansåg att grammatikargumenten skriva och

främmande språk var viktigast. Grammatikens existensberättigande som ett stöd

för främmande språksinlärning stöds av många forskare (Helbig, 1983; Josefsson 2003; Teleman, 1987, 1991) medan grammatikens stöd till ett förbättrat skrivande för eleverna, däremot är tämligen diskutabelt, enligt Brodow (2000), Hertzberg (1996), Teleman (1987, 1991). Dessa forskare finner inget eller ringa stöd i forsk- ningen för att elevernas skrivande förbättras tack vare grammatikundervisning. Dock anser många elever och lärare (Kroksmark, 1993a; Nilsson & Ullström, 1997; Strömqvist, 1993a; Strömqvist, 1993) att skrivandet förbättras genom gram- matikkunskaper. Av någon anledning förstärks detta argument mer i den traditio- nella undervisningen jämfört med den lärstilsanpassade.

Studien visar också vissa skillnader mellan vuxna och ungdomar, nämligen att minnesbehållningen efter fem veckor är statistiskt högre för vuxna.

4.10.3 Sammanfattning av de kvalitativa aspekterna

Svensklärare i gymnasieskola och vuxenutbildning ansåg, enligt minienkäten, att grammatikmomentet är tämligen viktigt för eleverna. Dock rådde delade meningar om hur grammatikundervisningen ska ske: som ett enskilt moment eller integrerat i framför allt skrivträning. Enkäten pekade också på att många svensklärare tyckte att grammatikkunskaper ger begreppsbildning i och om språk, vilket främst är vik- tigt för inlärning av främmande språk. Till grammatikundervisning anslås ungefär 10% av A-kursen i svenska. Många lärare betonade brist på tid och vikten av att prioritera inom kursen.

De metodiska ansatser som beskrivs, ligger till stor del inom det som i denna av- handling benämns traditionell undervisning, som innebär att eleverna får lyssna på lärarens genomgång, läsa och arbeta med skriftliga övningar. Grammatisk forsk- ning står inte högst på svensklärares agenda för fortbildning, enligt minienkäten.

Den kvalitativa undersökningen pekar i samma riktning som den kvantitativa när det gäller lärstilarnas metodik i jämförelse med traditionell undervisning. Majoriteten av enkätsvaren och beskrivningarna i intervjuerna tyder på på po- sitivare attityder till en lärstilsanpassad metodik jämfört med den traditionella undervisningen. Härmed stärks hypotes 2. Med lärstilsanpassade metoder betonas variation, möjligheten att lyckas för flera elever samt att metoderna uppfattas som roligare.

Skillnaden generellt sett mellan ungdomar och vuxna i enkäterna och intervju- erna kan bero på de vuxnas medvetenhet om tidigare erfarenheter i skolan. Lärstils- anpassad undervisning var nytt för dem. Flera vuxna betonade vikten av att bygga

på sina erfarenheter och att läraren skulle ge förklaringar med utgångspunkt i de vuxenstuderandes värld. Därmed fås ytterligare en aspekt på hypotes 5.

Nyttan av grammatiken beskrevs i olika omfattning beroende på påståendena. Framför allt hade eleverna försökt förklara sig angående påstående 6 (främman- despråksargumentet) och nr 8 (nyttan för skrivande). Vissa grammatikargument upplevs som mer relevanta än andra för eleverna. Dessutom visas att det klassiska argumentet för grammatikens existensberättigande, nämligen skrivförbättring, vilket egentligen inte bekräftas i grammatikforskningen (Hertzberg, 1990; Nils- son, 2000; Teleman, 1987; Ullström, 2000) ändå ligger djupt förankrade i aktörer- nas värderingar i skolan.

Lärarnas förhållningssätt var av största vikt för studiens genomförande, allt för att inte påverka studien i den ena eller andra riktningen. Lärarna är självfallet olika personligheter med olika syn på grammatik (se 3.8). Den gemensamma nämnaren för samtliga är ett intresse för didaktisk utveckling och elevers framgång. Intervju- erna visar på en bred förankring med intentionen med studien: att få ett så gott re- sultat som möjligt av undervisningen, oberoende av strategi och att försöka att inte framhålla någon av undervisningsmetoderna. Dock pekar lärarna på vissa kompli- kationer med den metodiska ansatsen, nämligen att lärstilsmetodiken kräver andra slags förberedelser, att lärarrollen blir annorlunda och att det kan bli mer rörigt i klassrummet, vilket kan upplevas som ett orosmoment för vissa elever, jämfört med förhållanden under den traditionella undervisningen. De lärare som arbetade traditionellt under något av momenten pekade på att deras ämneskunskaper då stod mer i fokus och att det därför gällde att förbereda sig mycket väl. Vikten av att försöka hålla humöret uppe för eleverna och grupperna under grammatiktimmarna framhölls även. I elevintervjuerna framkom inga tecken som tyder på att lärarna skulle ha betett sig annorlunda beroende på undervisningsmetod.