tion göras för detta resultat: vilka referensramar har de elever som arbetade traditionellt när det gäller andra arbetssätt ?
4.5 Svensklärares inställning till grammatikmomentet på gymnasiet
För att få en indikation på grammatikmomentets status och svensklärares åsikter om momentet utdelades under läsåren 2000–2001 en minienkät till 65 lärare, där- av 31 från vuxenutbildningen och 34 från gymnasieskolan. Denna undersökning får ses som ett komplement till hela undersökningen för att ge ytterligare förståelse för arbetets problemställning i allmänhet och diskussionen om grammatikmomen- tets varande och lärares insikter inom detta område i synnerhet.
Lärarna är i åldern 26 – 62 år och har naturligt nog skilda erfarenheter från skola och grammatikundervisning. En lärare hade bara arbetat ett år och en annan hela 34 år i skolsystemet. Av dessa 65 lärare var 48 kvinnor och 17 män.
Enkäten innehöll endast fem frågor (se bilaga 19). Tre av frågorna var av skatt- ningskaraktär. De handlade om hur viktig grammatiken var, hur många timmar
läraren uppskattade att han/hon arbetade med grammatiken under A-kursen samt i vilken mån han/hon följde den grammatiska forskningen. Till den första frågan uppmanades läraren ange två skäl till sitt ställningstagande och till de två senare frågorna fanns plats för öppna kommentarer. Det kvantitativa resultatet visas i ta- bell 4.15. Den första och den sista frågan kunde besvaras på en skala (en tallinje) från 0 – 5. Anledningen till denna skala med 6 steg var, att lärarna skulle tvingas fram till en positiv eller negativ respons med ett jämt antal svarsalternativ. Vid udda antal erbjuds respondenten ett neutralt mellanalternativ (De Poy & Giltin, 1999). Detta alternativ gavs inte till lärarna. Jag ville helt enkelt att de skulle ta ställning i någon riktning.
Tabell 4.15 Enkät om grammatik – svensklärares uppfattningar.
1. Hur viktig är grammatiken… 2.75 (0-5)
2. Hur många timmar … 12% (0-100)
5. Följer den grammatiska forskningen … 1.60 (0-5)
Vad som kan konstateras i denna minienkät (se tabell 4.15) är för det första lärar- nas bedömning av grammatikmomentet. På skattningsskalan ligger medelvärdet på 2.75. Många olika skäl anförs till ställningstagandet. Av de 65 svaren redovisade alla utom fem personer skäl till att grammatiken är viktig. Det i särklass vanligaste är främmandespråksargumentet (45 svar).
Många svensklärare påpekar att grammatiken är central för alla språkstudier och elementär för förståelsen av ett språks uppbyggnad. Ett annat argument som är vanligt förekommande i enkäten är grammatikens betydelse för begreppsbildning (22 svar): ”Man måste ha namn på det man arbetar med: språkets byggstenar.” Här förs ett resonemang av ca 20 lärare om behovet av begreppsbildning eller etiketter för att kunna nyttja och förstå sitt eget och andras språk. De grammatiska begrep- pen är viktiga främst för att förbättra skrivandet, men även för att kunna utveckla det muntliga språket. Andra argument som lyfts fram av lärarna är metakogni- tionen (10 svar) och förståelse för olika gruppers språk (9 svar). En lärare påtalar allmänbildning och en annan grammatikens betydelse för elevernas personliga utveckling.
Att grammatik inte är speciellt viktigt, framhävs i fem av svaren. De argument som stöttar den åsikten tydliggörs med följande citat: ”Man klarar sig i verkliga livet utan
att kunna grammatik.” I ett enkätsvar hävdas att grammatiken inte förbättrar den
språkliga förmågan och en annan lärare tycker att ”Ren grammatikundervisning
Uppskattningen av den tid som används till grammatikmomentet redovisas också i tabell 4.15. Ett överslag av svaren i enkäten visar att de 65 lärarna anser sig ägna cirka 12% av A-kursen i svenska på gymnasiet åt grammatiken. Här skiftar den personliga skattningen från 0% till 25%. Motiven till den avsatta tiden för gram- matikmomentet varierar. Den vanligaste kommentaren till fråga två är att timan- talet skiftar beroende på grupper och deras förkunskaper. En lärare kommenterar sin skattning med följande ord:
Grammatik är det avsnitt som elevernas uppskattar minst. Det är svårt att undervisa grammatik på ett stimulerande och intressant sätt.
Lärare som skattar grammatikinslaget relativt högt (≤12%) påpekar att eleverna behöver grammatiken för det eller de främmande språk som ska studeras. Någon kommentar finns angående hur svenskämnet skulle betraktas när det gäller gram- matikundervisning. Ett skäl som påtalas är att grammatikundervisning inom svenskämnet är ett stöd för andra ämnen, i synnerhet för främmandespråksinlär- ning. En annan kommentar är att momentet skulle behöva ges mer tid för att det skulle kännas riktigt meningsfullt.
De som skattat grammatikmomentet lågt (0 - 5%) menar bl.a. att gramma- tikmomentet borde vara avklarat på grundskolan, att de flesta elever kan så pass mycket att gymnasielärare inte behöver lägga in speciellt många lektioner eller att ett enskilt avsnitt för grammatik inte känns relevant. För dessa lärare kommer grammatiken in under skrivövningar eller språkriktighetsdiskussioner.
De metodiska ansatser som anförs är alltifrån renodlad grammatikundervis- ning till att grammatiken integreras i skrivträning. Ett skäl till ett mer integrerat metodiskt grepp som tolv lärare framhåller, är att många elever har så dåliga er- farenheter av just grammatikmomentet och därför kan integrationen behövas för att avdramatisera momentet. Lösningen för dem är t.ex. ”… att i löpande skrift ta
itu med individers sätt att hantera språket”. Andra lösningar är att samla ihop ord,
meningar och fraser från elevernas skrivproduktion och sedan ägna några timmar åt språkkorrigering.
De lärare som markerat att de behandlar grammatiken som ett eget moment, förklarar att metoderna handlar om genomgångar, skrivövningar och diskussioner samt i något enskilt fall interaktiva media eller spel. Följande uttalanden får spegla synsättet hos mer än hälften av alla enkätsvar:
Genomgång, egna övningar (=tillämpningar), prov. Försöker börja med någon ”provo- cerande” övning, som kan stimulera intresset. Anknyter till främmande språk (eng, ty, fra).
Delar in momentet i två delar, ordklasser/satsdelar – övningar. Arbetar med olika texter – muntliga genomgångar, resonemang.
Arbetar igenom momentet ’Språklära’ i Svenska övningar 1 med påföljande prov. Beror på elevernas bakgrundskunskaper. Från det enkla till det svårare! Många övningar och lärarledda resonemang.
Genomgångar – förklaringar – beskrivningar – praktiska övningar – skriftligt. Ganska traditionella genomgångar, övningar och prov.
Ordklasser: att identifiera olika ordklasser i t.ex. tidningstexter. Kortare genomgångar av böjningsformer. Syntaxen: exempel ur dagstidningar, rubriker ofta för att visa hur språket används.
En lärare anför en kontrastiv metodisk ansats och en annan påpekar det faktum att grammatik kan integreras, beskrivas eller behandlas i talträning (retorik). Några lärare anser att momentet redan borde vara avklarat på grundskolenivå och därför tar de inte upp grammatiken annat än på förekommen anledning. I ett fåtal enkä- ter nämns lekar, spel och gruppaktiviteter.
Den fjärde frågan handlar om att lärarna lägger olika stor tonvikt på momentet beroende på program (dvs. studie- respektive yrkesförberedande program) eller grupper (för vuxenutbildning). En entydig åsikt bland de 34 svaren från gymna- sieskolans svensklärare, är att grammatiken bättre fyller sin funktion på de stu- dieförberedande än de yrkesförberedande programmen. Orsaker som anförs är att elever på studieförberedande program anses ha större nytta av grammatiken pga. att de ofta läser främmande språk, samt att de är mer motiverade och har bättre förkunskaper. I flera enkätsvar sägs att grammatiken behandlas i ringa omfattning eller inte alls på de yrkesförberedande programmen.
Bortkastat att plåga fordonspojkar med satslösning – ordklasser får räcka (+ h-sats/bisats).
Det finns viktigare moment för yrkeseleverna.
Grammatikmomentet blir på de yrkesförberedande programmen mer översiktligt, mindre innehållsrikt och gås igenom i ett långsammare tempo om det överhuvud- taget tas upp. En liknande inställning beskriver också Brodow (1996). Lärarsvaren från vuxenutbildningar pekar även här mot att grupper behandlas olika beroende på förkunskaper, behov, intressen och lärarens personliga inställning.
Angående fråga fem, som behandlar den grammatiska forskningen, är sprid- ningen stor bland lärarna. I det tiotal enkätsvar där det markerats att lärarna inte alls följer den grammatiska forskningen ges några olika skäl. En lärare poängterar
att den grammatiska forskningen redan på universitetet var onödig och överdriven. Andra skäl som nämns är att grammatik är tråkigt och att intressant litteratur och fortbildning saknas. Detta kan knytas till två av syftena i föreliggande arbete: dels att utföra en grammatikdidaktisk studie på gymnasienivå, dels att undersöka om grammatikundervisningen kan utföras med andra metoder än traditionell under- visning och utvärdera resultat och attityderna kring detta.
Skattningen i de individuella svaren skiftar från 0 till 4.5 (på en sexgradig skala). En sammanställning av lärarsvarens gruppmedelvärde ger 1.6 i skalan. Totalt sett verkar inte svensklärarna ägna sig i någon större utsträckning åt grammatikforsk- ning. Anledningen som många anför är just bristen på tid. Här tycks prioriteringar inom svenskämnet spela en avgörande roll, eftersom det är ett omfattande ämne med så många moment som lärarna ska hålla sig à jour med. Grammatikdidaktisk forskning står tydligen inte högst på agendan för någon av de 65 lärarna. En lärare tar upp bristen på didaktisk grammatikforskning i vårt land. Ett flertal av en- kätsvaren påpekar att de gärna söker och tar till sig om nya forskningsrön kommer upp, men att dessa kan vara svåra att tillämpa i praktiken. En lärare som anser sig följa forskningen i mycket liten omfattning, uttrycker sig med följande formulering om sitt syfte med att ta till sig nya forskningsrön:
Främst i syfte att finna förenklingar och nya grepp. Poppa till undervisningen i grammatik. Dock magert resultat.
Några lärare pekar på hur de följer med i den grammatiska forskningen och de käl- lor som nämns är: nya läroböcker, språkvård, Svensklärarföreningens tidning samt kollegors kunskap.