ett stationsspel eller charader Tipsslingan innehöll exakt samma frågor el ler meningar som bordsspelet Eleverna fick alltså med lärobokens hjälp gå
4.3 Attityder till traditionell undervisning och lärstilsanpassad undervisning
4.3.1 Olika gruppers attityder
Eleverna graderade sina känslor inför de olika delmomenten i grammatik. Första mättillfället (att 1) genomfördes direkt före arbetet, dvs. ingen hade hunnit sätta sig in i arbetet och ingen av grupperna visste på vilket sätt de skulle arbeta. Den andra mätningen (att 2) gjordes direkt före första momentet (ordklasserna). Nu visste eleverna vilken lärstil de hade och hur de skulle bearbeta innehållet. Tredje mätningen (att 3) ifylldes före det andra delmomentet (satslära). Sista attityd- mätningen (att 4) genomfördes direkt före sluttestet. Vissa elever hade då arbetat uteslutande med utgångspunkt i sina individuella lärstilar, andra enbart med tradi- tionell undervisning och ytterligare andra hade prövat båda sätten.
Eleverna tog ställning till elva påståenden, vilka består av motsatspar, t.ex. trött – energisk, inte framgångsrik – framgångsrik. För att förenkla analysen samman- ställdes alla dessa elva enskilda skattningsord till en enda skala. Alltså sammaställ- des de elva ordparen till ett enda medelvärde, som visar i vilken utsträckning varje elev var positiv/negativ till grammatikområdet. Det totala medelvärdet (ett med- elvärde och standardavvikelse för alla elva motsatsord) för varje grupp visas i bilaga 13. Skattningen ligger mellan 1 och 5 och ju högre värde desto mer positivt upplevs grammatikmomentet. För att få en klarhet i korrelationen används Cronback´s alfakoefficient. Undervisningsmetoderna har två nivåer: traditionell undervisning och lärstilsanpassad undervisning, antalet mätningar har fyra nivåer: del 1, del 2, del 3 och del 4 och ålder har två nivåer; ungdomar och vuxna.
De fyra delmätningarna för attityder uppvisar en extremt hög grad av överens- stämmelse (se tabell 4.7). Detta pekar på att undersökningen har en mycket hög grad av reliabilitet, det vill säga hur varje uppmätt enhet var för sig korrelerar med helheten. Allt över 0.8 är ett mycket bra resultat och tabellen visar att alfakoeffi- cienten41
ligger på lägst 0.949.
Tabell 4.7 Alfakoefficienten Alfa Mätning 1 0.964 Mätning 2 0.954 Mätning 3 0.949 Mätning 4 0.954Förklaring:
M 1 = mätning 1 (före hela grammatikmomentet) M 2 = mätning 2 (före ordklasser)
M 3 = mätning 3 (före satslära) M 4 = mätning 4 (före slutprovet)
En dubbel multivariabel variansanalys, MANOVA, användes för att ytterligare statistiskt beräkna elevernas attityder till grammatikmomentet. Den följer samma principer både beträffande tolkning och utförande som den tidigare använda va- riansanalysen ANOVA (Hassmén & Kuivola, 1996). För att utföra beräkningarna av SDS-skalorna användes SPSS:s GLM.
Av resultatet framgår att det inledningsvis är små differenser beträffande elev- ernas känslor inför grammatikmomentet. Allteftersom arbetet framskrider ändras attityderna i de fyra grupperna. Gruppen vars undervisning sker på traditionellt vis (T & T), påvisar det klart lägsta medelvärdet. De elever som enbart arbetat utifrån lärstilar (LS & LS) har från och med attitydmätning 2 det högsta medelvärdet och den lägsta standardavvikelsen. Alltså är det minst variation på svaren för LS & LS- gruppen. De två blandade grupperna påvisar ett högre medelvärde vid det tillfälle då de arbetar utifrån sina lärstilar och ett lägre värde inför traditionell inlärning, samt ett högre medelvärde inför sluttestet, jämfört med de elever som arbetar tra- ditionellt hela tiden (T & T).
Figur 4.4 Elevernas attityder inför grammatikmomenten i de fyra grupperna
Förklaring:
1 = traditionell undervisning + traditionell undervisning 2 = traditionell undervisning + lärstilsanpassad undervisning 3 = lärstilsanpassad undervisning + traditionell undervisning 4 = lärstilsanpassad undervisning + lärstilsanpassad undervisning
Figuren ger en grafisk översikt över elevernas känslor inför det stundande arbetet. Utgångsläget visar ett tämligen likartat känslomässigt utgångsläge (se även 4.3.3). De båda blandade grupperna, nr 2 (LS & T) och nr 3 (T & LS), hamnar på nästan exakt samma medelvärde inför slutprovet.
4.3.2 Ungdomar jämfört med vuxna beträffande attityder
Ett viktigt forskningsområde i denna studie var även att undersöka huruvida me- toder baserade på lärstilar var möjliga att använda vid grammatikinlärning i vux- enundervisning. Medelvärdet för attitydundersökningen i jämförelse mellan vuxna och ungdomar åskådliggörs i figur 4.5. Här kan man först se utgångsläget: skillna- derna mellan de fyra grupperna är inte särskilt stora och de vuxna tycks hysa något
mer positiva känslor inför arbetet, jämfört med ungdomarna. Allt eftersom arbetet med grammatik fortskrider förändras känsloläget i grupperna. De som arbetade med lärstilar som metodisk grund uppvisade ett högre medelvärde än de grupper som arbetade traditionellt. Inför sluttestet hade de vuxna som arbetat utifrån lärsti- lar de mest positiva känslorna och ungdomarna som arbetat traditionellt det lägsta medelvärdet. Medelvärdesdifferensen är nästan en hel poäng i skattningsskalan.
Figur 4.5 Elevernas attityder inför grammatikmomenten med avseende på åldersgrupper och metoder
Förklaring:
1 = traditionell undervisning, ungdomar 2 = traditionell undervisning, vuxna
3 = lärstilsanpassad undervisning, ungdomar 4 = lärstilsanpassad undervisning, vuxna
4.3.3 En vidare analys av attitydresultaten
Med samma synsätt som beskrivs i avsnitt 4.2.2 gällande testresultaten som slump- mässiga urval, är det relevant även när det gäller attitydmätningarna, att analysera
medelvärdena via variansanalys med ANOVA. Inslag av lärstilsanpassad undervis- ning ändrar således elevernas attityder i positiv riktning jämfört med traditionell undervisning. Med hjälp av variansanalysen på en mellangruppsfaktor, metoder och fyra nivåer, dvs. de olika testtillfällena, kan konstateras att attityderna föränd- ras under tiden beroende på vilken undervisningsmetod som används. Alltså visar detta ett samspel mellan metod och testtillfälle. I bilaga 14 kan resulaten mellan de olika attitydmätningarna avläsas. Variansanalys med ANOVA ger signifikanta differenser (p= .007) mellan testtillfällena vid en jämförelse från arbetets början till dess slut. Det är statistiskt säkerställt (på 1%-nivån) att eleverna upplever olika attityder beroende på metod.
Denna analys kan ytterligare fördjupas med anledning av interaktionsresultaten (se bilaga 15 och avsnitt 4.3.3.2). Här framkommer att elever med olika lärstil skat- tade arbetet olika med signifikanta differenser vid varje mättillfälle (p= .000).
Via en parvis statistisk jämförelse mellan de fyra grupperna när det gäller attity- der framkommer skillnader tydligt. I bilaga 14 framgår att de elever som arbetade med grammatiken traditionellt, uppskattade momentet minst. De graderade sina känslor lägst i jämförelse med de andra eleverna. De som lärde sig grammatiken via lärstilsanpassade metoder upplevde mest positiva attityder av de fyra gruppkonstel- lationerna. Av tabellen framgår att T & T-gruppen skiljer sig vid sista mättillfället från de tre andra med en statistisk medelvärdesdifferens (p = .007). Det innebär en skillnad på 1%-nivån vad gäller attityder. Med andra ord är det statistiskt sä- kerställt att elever som arbetar utifrån sina lärandestrategier har andra attityder till grammatik än de elever som undervisas traditionellt.
Eftersom det statistiska materialet också visar om skillnader bland de olika lär- stilskaraktärerna föreligger, redovisas detta endast i förekommande fall. När det gäller attitydmätningarna framkom signifikanta skillander. Eleverna föredrog i olika hög utsträckning de metoder som vände sig till dem specifikt. I undersök- ningen kan konstateras att personer med olika lärstilar föredrog undervisningen med de olika metoder, vilka specifikt vände sig till just deras lärstilspreferenser (se resultatet för STIL i bilaga 15 bilaga 8). Medelvärdesanalys ger signifikanta dif- ferenser för samtliga mätningstillfällen, (p = .000). Vidare kan konstateras att en marginell interaktionseffekt föreligger i första och andra mätningen för metod i förhållande till lärstil. Dock inte i de två senare mätningarna.
För att utröna vilken eller vilka lärstilar som skiljer sig från de andra när det gäller attityder finns i tabell 4.8 en totalsammanställning av medelvärdena för attityder av de olika delmätningarna i förhållande till lärstil. En parvis jämförelse mellan de olika renodlade inlärningsgrupperna42