Avhandlingens frågeställningar sätter ett empiriskt fokus på gymnasiere- formen Gy 2011. Med reform åsyftas här den process inom vilken idéer och förslag till transformation av delar i utbildningssystemet genomdrivs. På så vis är utbildningsreformer uttryck för processer av utbildningspolitisk och administrativ karaktär. I denna avhandling beskrivs fenomenet som rekontextualiserande processer eftersom det handlar om textualiseringar av mening och hur dessa meningar/texter selekteras, förflyttas och transform- eras till att utgöra grunden för nya läroplaner (Bernstein 1990, 2000; Lin- densjö & Lundgren 2000).
I denna avhandling används läroplansbegreppet till att inrama en rad textliga uttrycksformer. Förenande drag är deras funktion att vara sty- rande. Skollag, läroplaner och kursplaner är exempel på styrdokument som i huvudsak riktar sig till reproduktionsfältets undervisningspraktiker. De har på så vis redan genomgått rekontextualisationsprocessens formule- ringsarena och ställt sig som påbjudna riktlinjer inför en realiseringsarena (Lindensjö & Lundgren 2000). Styrande dokument är emellertid även såd- ana texter som förmedlar processerna inom formuleringsarenan i sig. Svenska utbildningsreformer följer här en starkt inramad praktik – lagstift- ningsprocessen – där pedagogisk diskurs förhandlas och ordnas genom intertextuell kedjebildning inom en särskild genre (Chouliaraki 1999; Fair- clough 2003, 2010). 1. Kommittédirektiv 2. SOU och Ds 3. Lagrådsremiss 4. Proposition 5. Riksdagens utskottsbetänkande 6. Riksdagens beslut
7. Färdiga lagar och förordningar (SFS)
Punkterna 1-7 anger den övergripande lagstiftningsprocessen (Regeringen 2013), vars tillämpning bör kommenteras.
Initiativet till en utbildningsreform ligger formellt sett hos Regeringen. Vilka behov som ligger till grund för en utredning anges i ett eller flera
kommittédirektiv (Dir.). Dessa dokument är precis vad de låter – direktiv till den kommitté/utredning som ges till uppgift att utreda några särskilda frågor med aktning av Regeringens riktlinjer. Kommittén har sedan till uppdrag att svara upp mot direktiven genom att på grundval av expertis25
tillfråga samhälle och sakkunniga hur frågorna bäst bör lösas. I detta avse- ende öppnar rekontextualiseringen upp för diskursiva inlägg från en rad avnämare (exv. näringsliv och representanter för högskoleutbildningar). Kommitténs arbete avslutas sedan med att slutsatser presenteras i en rap- port, antingen i ett dokument eller fördelat på del- och slutbetänkande. Oavsett utformning publiceras utredningens förslag inom serien Statens offentliga utredningar (SOU)26. När utbildningsministern tillgivits betän-
kandet ventileras denna utredning genom remitteringsprocessen. Myndig- heter, intresseorganisationer och sociala grupper med särskilda intressen ges då möjlighet att lämna yttranden över kommitténs överväganden, slut- satser och konkreta förslag. På så vis ges ansvarigt departement möjlighet att pröva huruvida förslagen finner stöd hos avnämare och samhället i stort. Regeringen och ansvarig minister kan därefter överväga huruvida Utredningens förslag ska hanteras inför en eventuell proposition (Prop.).27
Om Regeringen väljer att presentera en proposition är det självfallet med hopp om att den också ska leda till bifall i Riksdagens beslut. För behand- lingen i Riksdagen kan då utskottsbetänkanden få betydelse.
När riksdagsbeslut låter genomdriva en proposition överlämnas reali- seringen av dess innebörder till myndigheterna (i vårt fall Skolverket, tidi- gare Skolöverstyrelsen). Myndighetens arbete kan sägas stå med ena benet på en formuleringarena och med det andra på en realiseringsarena. Med hjälp av sakkunniga ska läroplaner, kursplaner och betygskriterier tillskap- as, samtidigt som myndighetens uppdrag är att administrativt realisera riktlinjerna från en ideologiskt orienterad formuleringsarena (jfr Lindensjö & Lundgren 2000).
När jag säger att utbildningsreformer är en textualisering enligt en viss genre är det med hänseende till att textualiseringen följer en specifik social och diskursiv praktik (Fairclough 2010). Med tanke på de olika textformer som en reform inbegriper (från direktiv till kursplan) kan vi åtminstone försöka beakta skiftningar eller stilarter inom genren. För denna sak bör
25 Svenska kommittéer för utbildningsreformer kan bestå av sakkunniga och/eller
politiska sammansättningar.
26 Alternativt Departementserien (Ds.)
27 Propositionen föregås vanligen också av lagrådsremiss för juridisk bedömning av
forskningen ta hänsyn till både semantiska och sociala former av en mu- sikpedagogisk diskursordning (se PEDAGOGISK DISKURS).
Den principiella redogörelsen över materialets form och funktion ska nu övergå i en presentation av studiens faktiska empiri och urvalsprinciper. Gymnasiereformen Gy 2011
Med Gy 2011 åsyftas den gymnasiereform som initierades av Regeringens direktiv (Dir. 2007:8) och kom att slutligen realiseras i och med en ny lä- roplan för gymnasieskolan (Lgy 11). Som händelse och förlopp utgör här Gy 2011 utgångspunkten för avhandlingens intresse och problemformule- ring. Därför bildar reformen det huvudsakliga underlaget för avhandling- ens studieobjekt och empiriska arbete.
Eftersom utbildningsreformer innehåller en uppsättning formellt regle- rade processer och beslutsgivande steg, inbegriper Gy 2011 en materialpot- ential av vida mått. Ett omfattande underlag föranleds också av det enkla faktum att varje steg i reformeringsprocessen innefattar en uppsjö av mer eller mindre textburna inlägg. Eftersom detta material ämnar ligga till grund för besvarandet av studiens andra frågeställning, har urval gjorts på grundval av vilket material som kan anses vara en god avspegling och mest signifikant för ”sociokulturella relationer till” och ”rekontextualiserande principer”. Med hänseende till teoretisk och genremässig konsistens, har endast textualiserade uttryck/händelser beaktats. Utifrån sådana urvals- principer har den empiriska studien av Gy 2011 avgränsats till kommitté- direktiv, utredningens betänkande, yttranden från remissinstanser samt proposition. Urvalet av yttranden har bedrivits utifrån ett givet kriterium: Avhandlingen har sökt och beaktat sådana yttranden som i någon mån berört Gymnasieutredningens förslag gällande Estetisk verksamhet och/eller förslag angående Estetiska programmet. Urval till att endast stu- dera de yttranden som berört någon av dessa aspekter har gjorts utefter vilka yttranden/avsändare Regeringen genom sin proposition angivit som yttrande aktörer ifråga. Av dessa förteckningar har sedan samtliga berörda yttranden rekvirerats i sin helhet via Registrator på Utbildningsdeparte- mentet. Fullständig förteckning finns under KÄLLMATERIAL, placerad under avsnittet REFERENSER mot slutet av avhandlingen.
Läroplaner 1940-2011
Med avsikt att stödja analysen av rekontextualiseringen inom Gy 2011, sätts denna reform i relation till omgivande textmaterial och historiska utbildningsreformer. Då utbildningspolitik och kulturpolitik till övervä- gande del har behandlats inom ett och samma departement finns anledning
att beakta kulturreformer i den mån sådana kan ge adekvata bidrag till en helhetlig förståelse.
Valet av material har i det följande styrts av principer för intertextuali- tet. Eftersom tidsperioden 1940-2011 innefattar ett antal olika reformer präglas också materialet av en serie manifesta kedjebildningar. Urvalet har varit hermeneutiskt. Med det menar jag att sökandet har gått efter de text- liga spår som kan vara av delgivande betydelse för en helhetlig förståelse. Konkreta urval av läroplaner, utredningar osv. har grundats dels på läro- planshistorisk litteratur och sammanställningar, dels i kombination med ett förlitande på eget omdöme. Proceduren har helt enkelt gått till så att jag genom tidigare forskning om utbildningsreformer/läroplaner samt tillhö- rande förteckningar gått igenom och behandlat historiskt material utefter relevans.28 Vissa dokument har kunnat avfärdas redan genom titeln (p.g.a.
avvikande kontext el. dyl.), andra har krävt genomsökning efter adekvata delar (särskilt vid omfattande material, exv. 1940 års skolutrednings be- tänkande). Det personliga omdömet ska förstås som använt för att jämka vad tidigare forskning pekat ut som de mest betydelsefulla inslagen i ut- bildningshistorien i förhållande till avhandlingens musikorienterade studie- objekt. Allt som allt innebär dessa urvalsrelaterade överväganden att jag valt att i bifogad källförteckning endast presentera de dokument som i någon utsträckning anges som referenser i de kommande analyserna. Å ena sidan borde allt genomgånget material ha förtecknats. Å andra sidan hade en sådan lista blivit mer märklig än användbar. Dessutom har jag ingen fullständigt systematisk förteckning över exakt vad som någon gång blivit föremål för övervägande men som raskt visat sig irrelevant för avhandling- ens syfte och frågeställningar. I förlängningen har sökandet efter adekvata referenser bidragit till att även utredningar/läroplaner för grundskolan beaktats. Fog för sådant handlande finns i innebörden av vad pedagogisk diskurs är och hur ett musikpedagogiskt fält kan förstås. Resultaten från studier av dessa dokument påtalas endast då jag funnit så vara nödvändigt för förståelsen av gymnasieskolans kontext. Fullständig förteckning över anförda dokument finns listade under KÄLLMATERIAL, vilken i sin tur är förlagd under REFERENSER.
I avhandlingens syftesformulering ingår en distinktion mellan produkt- ion och reproduktion. Vid inramning av tidsperiod för empiri har övervä- ganden gjorts i förhållande till den historiska tidpunkt när uppdelningen mellan produktion och reproduktion blev en utpräglad realitet. Det kan sägas att en sådan situation uppstod under 1800-talets mitt, då inrättandet
28 Företrädesvis Lindensjö & Lundgren (2000); Lindmark (2007, 2009); Lundgren
av allmän folkskola (1842) var en symboliskt viktig händelse. Tiden präg- lades av att ett moderniserat samhälle med krav på medborgerlig utbild- ning. Det kapitalistiska samhället var ett faktum och olika ideologier kring samhället hade blivit relativt synliga. I ett vidare perspektiv fick Staten en allt viktigare roll för samhället och skolan kom härefter att bli likt en ideo- logisk statsapparat (T. Englund, 2005/1986; Ulf P Lundgren, 1989). Av- handlingens empiri och analys har i begränsad utsträckning beaktat de ca 100 år som går från 1842 till 1940, men i jämförelse med tiden efter 1940 är det ett perifert och osystematiskt bidrag till avhandlingens egentliga material. Mitt val att ta fart i 1940-talets Sverige är sannolikt inget an- märkningsvärt för svenska läroplansteoretiker. För det första kom en rat- ionell läroplanskod att befästas (Lundgren 1989 – se DEN KULTIVERADE BLICKEN), i vilken relationer mellan produktions- respektive reproduktions- fält var en given utgångspunkt. För det andra kom 1940 års skolutrednings och 1946 års skolkommissions betänkanden att utgöra grundplåtar till den svenska enhetsskolan och vidare in i konstituerandet av gymnasieskolan. Skälet till slutåret 2011 är å sin sida mycket enkelt. Under 2011 fick näm- ligen gymnasieskolan sin nya läroplan – Lgy 11 – som ett resultat av re- formen Gy 2011.