FIGURFÖRTECKNING
1.3 Avgränsningar
1.3.1 Avgränsningar i förhållande till syfte
Denna avhandling utgör ingen systematisk undersökning med syfte att utreda gällande jakträtt. Undersökningen omfattar endast de bestämmelser som har direkt eller indirekt koppling till uttag av viltarter och rättsreglerna undersöks med utgångspunkt i de uppställda teoretiska utgångspunkterna i kapitel 2 och 3. Eftersom studien fokuserar på uttag av viltarter, omfattar analysen exempelvis inte regler om områdesskydd, annat än i undantagsfall eller då de har direkt relevans för jaktuttaget. Denna avgränsning är motiverad både med hänsyn till syfte och till omfattning, men även med avseende på annan pågående forskning (se nedan). Vissa artskyddsregler som inte har direkt betydelse för uttaget, exempelvis regler om handel med arter, omfattas inte heller av analysen. Vidare analyseras inte avvägnings- och ersättningsregler, straffrättsliga, eller andra regler med betydelse för genomdrivandet. Avgränsningarna styrs som sagt av avhandlingens syften och metodologiska angreppssätt (se ovan).
En annan avgränsning gäller annan naturskyddslagstiftning med betydelse för genomförandet av mångfaldsmålet med särskilt koppling till viltarter. En betydande påverkan på viltarter och dess ekosystem sker som tidigare beskrivits genom andra verksamheter, såsom skogsavverkning, mineralbrytning o.s.v. En analys av dessa lagstiftningars innehåll, funktioner och förhållande till jakt- och viltlagstiftningarna ryms emellertid inte i denna avhandling. Analysen och slutdiskussionen kommer därmed att vara begränsad ur ett ekosystematiskt och integrerat perspektiv.
Annan reglering om uttag av naturresurser skulle även kunna vara motiverad utifrån denna avhandlings konstruktiva syften. Särskilt den rättsliga regleringen av uttag av fisk skulle vara ett intressant studieobjekt givet de gemensamma ekologiska realiteter som finns avseende fisk- och viltresurser. Det finns emellertid inte utrymme för en sådan
90 Avhandlingen utgår således från de teorier som framför allt utvecklats av Westerlund och Gipperth (se ovan).
analys, med samma problemorienterade angreppssätt som tillämpats avseende jakt- och viltlagstiftningarna, i denna avhandling. Detta är emellertid en forskningsuppgift som jag kommer att fortsätta med efter avhandlingen har färdigställts.91
Den internationella rätten kommer endast att beskrivas översiktligt och endast i den mån den anger mål, principer eller förpliktelser som är relevanta med avseende på avhandlingens syfte. Med tanke på avhandlingens syfte är det särskilt intressant att belysa förpliktelser eller riktlinjer för hur rättsreglerna bör förhålla sig till komplexa och dynamiska ekosystem, och därmed ska eller kan fungera som vägledning för tolkning av bestämmelserna i den nationella rätten och/eller EU-rätten.92 Avhandlingen avser emellertid inte att analysera huruvida de internationella bestämmelserna är implementerade fullt ut i EU-rätten eller i den nationella rätten. Denna avgränsning är motiverad med hänsyn till avhandlingens omfattning samt till annan forskning.93
1.3.2 Annan pågående och närliggande miljörättslig forskning
Innehållet i denna avhandling har nära anknytning till andra pågående miljörättsliga projekt, som också behandlar rättsligt skydd för biologisk mångfald. Att avgränsa innehållet i denna avhandling i förhållande till de andra forskningsprojekten bör kunna bidra till kompletterande, istället för överlappande, resultat. Det finns framför allt tre doktorandprojekt med nära anknytning till detta, nämligen de studier om det rättsliga skyddet av biologisk mångfald i skogen (Maria Forsberg), rättsliga instrument för bevarandet av fågelarter (Michael Ajneståhl) och rättsliga förutsättningar för hållbar vattenförvaltning (Henrik Josefsson) vid Uppsala universitet.94 Syftet med det skogliga projektet är att med utgångspunkt i vissa, för den biologiska mångfaldens viktiga
91 Dessutom kan nämnas att ett betänkande och en lagrådsremiss med förslag till ny fiskslagstiftning med fiskevård i fokus, varför en analys av den nu gällande regleringen inte heller är lika motiverad. Se SOU 2010:42 samt direktiv 2007:125.
92 Den internationella konventionen som är av störst intresse för de problemställningar som diskuteras i denna avhandling är den tidigare nämnda konventionen om biologisk mångfald. Konventionen om biologisk mångfald utgör ett rättsligt ramverk för utformandet av nationell och internationell lagstiftning för bevarandet och en uthållig användning av den biologiska mångfalden. Kritik som ofta förs fram mot konventionen är att dess förpliktelser är vaga och att konventionen framför allt fokuserar på användningen och inte bevarandet av den biologiska mångfalden. En viktig skillnad mot övriga internationella konventioner är dock att den täcker in alla nivåer av biologisk mångfald. Även de regionala Bern- och Bonnkonventionerna kan nämnas, även om någon analys av dessa konventioner inte har utförts. Bernkonventionen (Conservation of European Wildlife and Natural habitat (1979), 1284 UNTS 209) fokuserar på arter och livsmiljöer och Bonnkonventionen (Convention on the Conservation of Migratory Species of Wild Animals (1979), 19 ILM 15 (1980)) på migrerande arter. Som beskrivs i kapitel 6 syftar EU:s naturskyddsdirektiv att genomföra förpliktelserna inom unionen.
93 Se Jóhannsdóttir (2009). Om den internationella rättens effektivitet i genomförandet av bevarandet av biologisk mångfald se även Bilderbeek (1992), Jeffrey (2008) och McManis (2007).
94 Det pågår även ett projekt vid Helsingfors universitet, Finland (Louise Fromond). Syftet med projektet är att undersöka de rättsliga instrumenten för att skydda biologisk mångfald i skogen. Finlands rättsystem jämförs med bland annat Sveriges. Avhandlingen är framför allt fokuserad på avtalsbaserade instrument som är sammankopplade med olika typer av ekonomiska styrmedel, exempelvis statliga subventioner. Se mer om projektet http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=113036&lan=en.
strukturer, analysera det rättsliga skyddet av biologisk mångfald och förutsättningarna för ett hållbart skogsbruk.95 Syftet med fågelprojektet är att analysera skyddet av fåglar vid exploatering av den svenska skärgården och syftet med vattenprojektet är att utforma en ekologiskt baserad vattenreglering utifrån bland annat social-ekologisk forskning och proaktiva vattenrättsliga element.
1.4 Disposition
Kapitel 1 har avsett att ge en bakgrundsbeskrivning av problematiken med minskningen av den biologiska mångfalden samt redogöra för avhandlingens utgångspunkter, syften, metod och avgränsningar. I kapitel 2 lyfts de ekologiska utgångspunkterna för bevarandet av biologisk mångfald fram, vilka sedan utgör underlag för analysen av den rättsliga regleringen av jaktuttag i kapitel 6 och för diskussionen om hur rätten bör utformas i kapitel 8. I kapitel 3 beskrivs ett antal teoretiska utgångspunkter för rättens genomförande av komplexa och dynamiska miljömål, vilka sedan utgör underlag för analysen i kapitel 6 och för diskussion om hur rätten bör utformas i kapitel 8. I kapitel 4 ges en översikt av utvecklingen av det rättsliga skyddet av arter och biologisk mångfald i samband med jakt över tiden. Kapitel 5 beskriver miljömål och allmänna miljörättsliga principer som kan eller ska vara vägledande vid beslut om jakt. I Kapitel 6 analyseras den gällande rättsordningens överensstämmelse med de teoretiska utgångspunkter som beskrivits i kapitel 2 och 3. Dispositionen i kapitel 6 beskrivs mer utförligt i inledningen av kapitlet. I Kapitel 7 analyseras den nyzeeländska rättsordningen i ett konstruktivt syfte.96 Sist i avhandlingen, i kapitel 8, ges en slutdiskussion om rättens utformning för ett mer ändamålsenligt genomförande av komplexa och dynamiska miljömål vid reglering av jakt.
95 Projektets arbetstitel är ”Skogen som livsmiljö en rättslig studie om skyddet av biologisk mångfald”.
96 den som enbart är intresserad av en analys av rättssystens funktioner för genomförande av komplexa och dynamiska miljömål, kan som beskrevs tidigare hoppa direkt till avsnitt 7.5.