Programmet i sin helhet bedöms vara otillräckligt på grund av de brister som finns i övervakningen av tumlare. Övervakningen av säl bedöms däremot i huvudsak vara tillräcklig. Programmet berörs av svenska indikatorer som
motsvarar indikatorer som föreslagits av EU-kommissionen, Helcom och Ospar. I tabell 7 framgår hur programmets övervakning relaterar till dessa indikatorer.
Tabell 7.EU-kommissionens föreslagna indikatorer som berörs av programmet, jämförbara svenska indikatorer, indikatorer som finns eller utvecklas inom Helcom (H) och Ospar (O) samt programmets övervakning. Helcom- och Ospar-indikatorerna finns redovisade i bilaga 5.
EU-kommissionens
indikator Svensk indikator
Helcom/
Ospar Övervakning
Kriterium 1.1 Arternas utbredning
1.1.1 Utbredningsområde 1.1A Utbredning av tumlare
H, O Ingen riktad övervakning av utbredning, men den kan delvis bedömas utifrån övervakningen av populationernas storlek (se 1.2.1 nedan)
Utöver detta genomförs även lokala eller riktade engångsinsatser. 1.1B Utbredning av
sälar
H, O
Kriterium 1.2 Populationens storlek
1.2.1 Populationens abundans och/eller biomassa
Abundans ingår som stödparameter till 1.3D
Tillväxthastighet hos marina däggdjur
H, O Underprogram – Bestånd av tumlare
Underprogram – Bestånd av säl
Kriterium 1.3 Populationens tillstånd
1.3.1 Populationens demografiska egenskaper
1.3B Späcktjocklek hos säl
H Övervakningen sker inom övervakningsprogram Farliga ämnen, underprogram – Hälsotillstånd hos säl 1.3C Dräktighetsfrekvens hos säl H 1.3D Tillväxthastighet hos marina däggdjur
H Underprogram – Bestånd av tumlare och Bestånd av säl
Kriterium 4.1 Produktivitet
4.1.1 Produktiviteten (produktion per mängd biomassa) för nyckelarter eller trofiska nyckelgrupper
4.1B (1.3D) Tillväxthastighet hos marina däggdjur
H Underprogram – Bestånd av tumlare och Bestånd av säl
Inom ramen för den biogeografiska uppföljningen gjordes nyligen en utvärdering av den befintliga miljöövervakningen (se Biologisk mångfald –
bentiska livsmiljöer (D1, D4 och D6), (Johansson 2010)). Vad gäller marina
däggdjur så ansåg man i delsystemutredningen att den nuvarande
miljöövervakningen av gråsäl, knubbsäl och vikare i stort sett är tillräcklig för uppföljning enligt art- och habitatdirektivet. Den befintliga sälövervakningen uppfyller i huvudsak även kraven på tillräcklighet, bedömningsmetoder och förståelse av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Det saknas dock övervakning av däggdjurspopulationernas genetiska struktur vilket behöver ingå i bedömningen av populationens tillstånd. Det är dock möjligt att göra genetiska analyser av prover som provbankats. Beslut om bedömningsområden och gränsvärden för några sälindikatorer återstår att fastställa. Dessa
indikatorer bedöms vara helt funktionella inför nästa bedömningstillfälle 2018. Vad gäller tumlare är den befintliga övervakningen bristfällig. I de svenska delarna av Nordsjön inventeras tumlare med cirka tio års mellanrum vilket är otillräckligt för att följa upp trender i beståndsutveckling och utbredning i de aktuella bestånden. I Östersjön kommer utbredning och abundans av tumlare att bestämmas med hjälp av akustiska metoder som utvecklas inom det
internationella projektet SAMBAH (Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise), men i dagsläget är inga nationella indikatorer knutna till tumlarövervakningen i Östersjön. På nationell nivå saknas relevant
övervakning av tumlare. Den uppföljning som finns består av ett tidsbegränsat åtgärdsprogram (Naturvårdsverket 2008–2013), lokala insatser av berörda länsstyrelser samt inrapporterade observationer från allmänheten. Denna typ av observationer kan användas för att översiktligt bedöma tumlarens
utbredningsområde men för mer omfattande analyser krävs kompletterande information och/eller riktade insatser.
För närvarande är inga miljökvalitetsnormer (MKN) knutna till
övervakningsprogrammet för marina däggdjur, men övervakningen bidrar till att följa upp om den övergripande normen god miljöstatus upprätthålls eller nås i Nordsjön och Östersjön, se 17 § havsmiljöförordningen (2010:1341).
Slutsatser
Den nuvarande övervakningen av gråsäl, knubbsäl och vikare uppfyller i huvudsak kraven på tillräcklighet, bedömningsmetoder och förståelse av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. För att vid behov kunna göra analyser av den genetiska inomartsvariationen som en del i bedömningen av
sälpopulationernas tillstånd samlas säl- och tumlarprover löpande in för provbankning. För både säl och tumlare finns brister i övervakning och rapportering av bifångster. Sverige deltar i arbetet med att införliva havsmiljödirektivets krav på övervakning i den pågående revisionen av datainsamlingsförordningen (199/2008) och kontrollförordningen (1224/2009).
Havs- och vattenmyndigheten planerar att skapa ett register med uppgifter om aktiviteter som belastar havet genom bland annat alstrande av
undervattensbuller (se Aktivitets- och belastningsregister i kapitel Bristalanys
och slutsatser). Det samlade registret kan ligga till grund för ett bullerregister,
som i kombination med uppmätta ljud kan användas för att beskriva
belastningen från mänskliga aktiviteter på bland annat marina däggdjur. Det finns förhoppningar om att ett gemensamt bullerregister ska tas fram inom Helcom, men Sverige kommer redan innan att påbörja arbetet med det samlade registret, vilket förväntas vara på plats inför nästa
tillståndsbedömning, 2018.
Enligt lagstiftningen om Statens vilt ska tumlare som hittas döda eller ska dödas rapporteras (25 § jaktlagen (1987:259) och 22 § jaktförordning
(1987:905)). Det innebär att man ska rapportera tumlare som bifångas, hittas döda eller ska dödas till Naturhistoriska Riksmuseet (NRM). Hela djur eller vävnader samlas in i samverkan med Göteborgs Naturhistoriska Museum. Detta ingick i det tidigare åtgärdsprogrammet för tumlare för perioden 2008– 2013 (Naturvårdsverket 2008d). I tillägg har ett tidigare projekt genomförts av NRM för att undersöka miljögifter och hälsostatus hos tumlare. Insamling av döda tumlare föreslås fortgå och bör om möjligt utökas för att bättre ta tillvara på övervakningens behov inom havsmiljödirektivet. För att komplettera övervakningen kommer det även att upprättas ett program för att ta till vara på tumlarobservationer från allmänheten. För att åtgärda bristerna i
övervakningen av tumlare kommer en undersökningstyp att upprättas för övervakning av tumlares hälsotillstånd.
Enligt det aktuella förslaget på övervakningsprogram så kommer det att upprättas övervakning i Östersjön samt ske en utökning av övervakningen i Västerhavet (Nordsjön) för uppföljning av störningsfria kalvningsområden samt av trender i utbredning och populationsstorlek. Antalet störningsfria områden kan samordnas med uppföljning av påverkan från mänskliga aktiviteter och behöver då inte generera en extra kostnad (se programmet
Tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (D11)). Uppföljning av
tumlare bör samordnas med berörda grannländer och koordineras med andra internationella inventeringar. Dessa åtgärder är planerade att genomföras inför nästa rapportering av övervakningsprogram år 2020. För att programmet ska kunna anses tillräckligt behöver även bedömningsområden och gränsvärden för god miljöstatus fastställas för tumlare i Nordsjön och Östersjön.