Förvaltningsområde Nationellt ID Startår Syfte
Ingår underprogrammet i annat övervakningsprogram? Nordsjön ANSSE- COMFISH-D3- Bottenlevande 1972 Tillstånd/ Miljöförändringar Nej Östersjön BALSE- COMFISH-D3- Bottenlevande 1988
Underprogrammet består av trålprovfisken som bedrivs i Nordsjön och Östersjön. I Nordsjön sker övervakningen genom IBTS (The International
Bottom Trawl Survey) som är ett trålprovfiske som Sverige har bedrivit sedan
1972 och som har sin grund i internationella undersökningar av sillbestånd på 1960-talet (ICES 2010). Trålundersökningen samordnas av ICES och utförs i samarbete med forskningsfartyg från Danmark, Norge, Tyskland, Holland, England, Skottland och Frankrike. I Östersjön sker övervakningen genom BITS (Baltic International Trawl Survey) som är ett trålprovfiske som Sverige har bedrivit sedan 1988 och som har sin grund i koordinering av flera länders nationella undersökningar på bestånd av ung fisk i Östersjön (ICES 2012). BITS koordineras av ICES och genomförs i samarbete med fartyg från Danmark, Tyskland, Polen, Lettland och Ryssland.
Syftet med undersökningarna är att studera förändringar av kommersiella fiskarter oberoende av det kommersiella fisket samt att härleda
rekryteringsindex utifrån utbredning och mängden juveniler för de viktigaste kommersiella arterna. Genom att undersökningarna fångar mindre storlekar (yngre fiskar) än det kommersiella fisket kan prognoser göras för mängden kommersiell fisk kommande år. Även förändringar hos arter som för
närvarande inte är av kommersiella intressen undersöks. De biologiska data som samlas in är enskilda fiskars längd, vikt, ålder (otolitläsning), kön samt könsmognad och övriga insamlade uppgifter är temperatur, salthalt och nivåer av näringsämnen. Den IBTS-undersökning som sker kvartal 1 fastställer även förekomst och distribution av sill- och skarpsillslarver genom särskild
larvprovtagning nattetid.
Inom IBTS och BITS mäts även mängd marint avfall som ingår i
övervakningsprogrammet Egenskaper hos och mängder marint avfall (D10). Inom IBTS och BITS samlas sill och torsk in för radioaktivitetsanalyser (se underprogrammet Radionuklider). Magar från torsk och vitling samlas också in då information från maganalyser bidrar med information som skulle kunna användas i bedömning av miljötillstånd hos marina födovävar. Information från maganalyser ger även information kring att förutsäga MSY efter beståndsrestaurering (stock restauration). I Nordsjön sker det även en insamling av bläckfisk (Sepiolidae sp.) för artbestämning.
De variabler som ska mätas enligt bilaga III till havsmiljödirektivet återfinns i tabell 17. Här finns också information om vilka jämförbara parametrar som mäts inom underprogrammet.
Tabell 17. Variabler som ska mätas enligt direktivets bilaga III, med förtydligande av Zampoukas m.fl. (2012) samt motsvarande parametrar som ingår i den svenska övervakningen.
Variabler som ska mätas enligt bilaga III Svenska variabler
Abundans Antal/biomassa
Ålder-/storleksstruktur Ålders-/storleksstruktur
Selektivt uttag av arter Fiskeridödlighet
Rumslig och tidsmässig täckning
Undersökningarna utförs inom svensk ekonomisk zon samt utanför Sveriges marina vatten. Den svenska delen av IBTS täcker, enligt överenskommelse med andra medverkande fiskenationer, delar av Nordsjön (Skagerrak och Kattegatt) vilket motsvarar ICES områden 20 och 21 (figur 20). Den svenska delen av BITS täcker på motsvarande sätt delar av Östersjön vilket motsvarar ICES områden 25, 27 och 28 (figur 21). I Nordsjön genomförs dessutom jämförbara tråldrag i Öresund (ICES-område 23). Detaljer om undersökningarna finns beskrivna i manualerna för IBTS och BITS (ICES 2010; ICES 2012).
I Nordsjön omfattar undersökningarna 48 stationer under kvartal 1 och 48 stationer under kvartal 3. Under kvartal 1 görs även en provtagning av sillarver vilken omfattar 50 stationer. Undersökningarna i Östersjön omfattar 50 stationer under kvartal 1 samt 30 stationer under kvartal 4.
Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar
god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön (HVMFS 2012:18) ska miljötillstånd och effekter på bottenlevande
fisk bedömas per art och område enligt ICES aktuella rådgivning. ICES lämnar biologiska råd för internationellt bedömda bestånd och det pågår ett ständigt utvecklingsarbete för att förbättra och utöka rådgivningen. Övervakningen är representativ för delregionens bedömningsområde. Fiske genom trålning är i dag den största biologiska störningen genom selektivt uttag av arter och
underprogrammet svarar väl mot denna risk genom att provta trålbara bottnar. Data aggregeras inte på någon nationell skala utan på beståndsnivå som sedan aggregeras per delregion/region. Genom aggregering på (del-)region-nivå uppfylls EU-kommissionens krav på rumslig upplösning för
havsmiljödirektivet och harmoniseringsprocessen mellan medlemsländer underlättas avsevärt.
Figur 20.IBTS-stationer i delregion Nordsjön, 2012. Blå punkter representerar bottentrålstationer (GOV) och gula punkter, larvtrålpositioner (MIK). De gröna linjerna avgränsar havsmiljödirektivets bedömningsområden (se bilaga 1).
Figur 21. BITS-stationer i region Östersjön. De gröna linjerna avgränsar havsmiljödirektivets bedömningsområden (se bilaga 1).
Bedömning av miljötillstånd
Det finns tre funktionella indikatorer som ska användas för att bedöma tillståndet för kommersiellt nyttjade bestånd av fisk och skaldjur:
3.1A Fiskeridödlighet (F)
3.1D Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten (1.6B)
3.2A Lekbiomassa (SSB) för alla kommersiellt nyttjade bestånd som ingår i EU:s datainsamlingsförordning 2010/93/EU
1.3D är dock endast funktionell i Nordsjön. Tillståndet beräknas utifrån fiskets uttag, andelen lekmogen fisk och storleksstruktur.
Flera gemensamma indikatorer för fisk utvecklas i expertgrupper inom Helcom och Ospar och berör bland annat abundans av arter och funktionella grupper, samt storleksstrukturen hos populationer och samhällen (HELCOM 2013c). Ett flertal av indikatorerna är förväntade att, baserat på övervakningens nuvarande omfattning, kunna användas för tillståndsbedömningar 2016–2018. Det pågår även analyser angående möjligheterna att, för områden där övervakning är otillräcklig, komplettera med data från det kommersiella fisket. Vidare finns det ytterligare ett antal utvecklingsbara indikatorer, både nationellt och internationellt, utöver de som återfinns i tabell 16 (se bilaga 5). Det betyder att det på några års sikt kan tillkomma fler indikatorer för fisk.
Metoder
Datainsamlingarna är periodiska med undersökningar i kvartal 1 och 3 i Nordsjön samt kvartal 1 och 4 i Östersjön. Genom bottentrålprovtagning samlas data in dagtid med en GOV-bottentrål i Nordsjön och med en TV3- bottentrål i Östersjön. Dessa redskap har varit standard i IBTS sedan 1976 och sedan 2004 i Östersjön. I anslutning till varje tråldrag samlas hydrografiska uppgifter in. Inom IBTS insamlas även data om fisklarver (sill, skarpsill, ål) med hjälp av en Midwater ring-trål (MIK) nattetid. Mer detaljerade
beskrivningar finns i manualerna för IBTS (ICES 2010) och BITS (ICES 2012). I undersökningarna används ICES Data Centre Data Type Guides för
kvalitetssäkring. Som kvalitetskontroll av data används Real time plus delayed
mode validation on the data.
Data granskas och kontrolleras i flera avseenden, bland annat genom att två personer genomför provtagning/skriver protokoll. Data registreras i den nationella databasen FISKDATA2 enligt uppdaterad manual. Kvalitetsäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers). Data från dessa trålundersökningar levereras till ICES databas DATRAS (ICES 2014a). Innan data accepteras i DATRAS genomgår levererade data kvalitetsgranskning.
Utöver de beskrivna metoderna så används även fångstdata från loggböcker och utkast-data från ombordprovtagning (se underprogrammet Utkast av fisk) för att skatta fiskeridödlighet (F).
Underprogrammet överensstämmer med delar av Helcoms underprogram
Offshore fish i Helcom Monitoring Manual (HELCOM 2014d).
Underprogrammet motsvarar även till viss del tema B i Ospar Jamp (OSPAR 2014d).
Var finns data?
De rådata som samlas in inom ramen för DCF lagras hos den nationella datavärden SLU vid Institutionen för akvatiska resurser (SLU 2014d) och görs tillgängliga via ICES DATRAS (ICES 2014a). Dessa data uppdateras årligen.