Nationellt ID: ANSSE-FISH-D14 (Nordsjön) och BALSE-Fish-D14
(Östersjön)
Ansvariga myndigheter:
Havs- och vattenmyndigheten
Typ av övervakning Nationell miljöövervakning (NMÖ), regional miljöövervakning (RMÖ), verksamhetsutövares recipientkontroll (t.ex. SRK), Datainsamling inom ramen för data- och kontrollförordningen (DCF)
Programmets generella ansats
Syftet med programmet är att övervaka förändringar i fisksamhällets tillstånd över tid för att kunna följa effekter av naturlig och mänsklig påverkan såsom klimatförändringar, fiske och näringsämnesbelastning. Övervakningen sker genom provfisken med nät, ryssjor och trålning inom ramen för olika övervakningsprogram såsom nationell och regional miljöövervakning,
recipientkontroll och den datainsamling som styrs av EU-förordningar (DCF;
Data Collection Framework). Insamlad data utgör basen för rådgivning inom
fiskeriförvaltning samt används för att bedöma störningar på ekosystemnivå. Programmets indikatorer (tabell 13) kan utvärderas i relation till aktiviteter såsom fiske, födovävsinteraktioner, utsläpp, förändringar i kustnära
markanvändning och byggnation i vatten. Fiskeaktiviteter övervakas i
programmet Biologisk mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur
Effekter av påverkan på fisksamhällen fångas upp i underprogrammet Effekter
av kylvattenutsläpp som beskrivs i programmet Hydrografiska förändringar (D7) samt i underprogrammet Hälsotillstånd hos kustfisk.
Födovävsinteraktioner i form av utsättning av främmande arter och stammar ingår i programmet Främmande arter (D2).
Programmet utförs enligt en metodik som fångar upp alla förekommande arter. Det här gör det möjligt att identifiera förändringar i artsammansättning över tid och eventuellt ta fram nya indikatorer vid behov. I båda regionerna har programmen potential att fånga upp främmande arter av fisk. Odefinierade effekter kan övervakas genom att metodiken inte enbart tar fram underlag till de angivna indikatorerna utan även genererar data för samtliga förekommande arter, funktionella grupper och storleksklasser.
Data från de provfisken (med nät och ryssjor) som löper över flera år i referensområden är inte direkt utsatta för mänsklig påverkan, vilket gör det möjligt att mäta naturlig variation. Naturlig variation är kvantitativ på så sätt att man kan beräkna statistisk osäkerhet och variation mellan lokaler, år och djup. Inom underprogrammen har det även utförts punktinsatser i påverkade områden. Trålprovtagningarna utgör en del av större internationella program vilket ger en god geografisk täckning i Östersjön och Nordsjön. Kusttrålningen kompletterar med data från de unika skärgårds- och fjordmiljöerna på den svenska västkusten. Trålprovtagningarna täcker in de huvudsakliga områdena för fiske och annan mänsklig påverkan, men innefattar även skyddade områden och baserar sig på tidsserier med årlig provtagning.
Koppling till andra direktiv och processer
Övervakningen bidrar med data för uppföljning av miljökvalitetsmålen särskilt gällande preciseringarna God miljöstatus; God ekologisk och kemisk status; Ekosystemtjänster; Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation samt Hotade arter och återställda livsmiljöer inom miljömålet Hav i balans samt
levande kust och skärgård. Även preciseringarna Gynnsam bevarandestatus
och genetisk variation och Ekosystemtjänster och resiliens inom miljömålet Ett
rikt växt- och djurliv har nytta av övervakningen (Miljödepartementet 2012).
Övervakning av kustvatten bidrar vidare till bedömningen av belastning enligt vattendirektivet och i förlängningen även påverkan på lokala kustpopulationer av fisk och kan eventuellt bidra till övervakningen enligt habitatdirektivet samt till den nationella havsplaneringen. Insamlingen av biologiska och
miljörelaterade data är även av relevans för den, inom EU, gemensamma fiskeripolitiken. Programmets underprogram överensstämmer med delar av övervakningen i Helcom Monitoring Manual (HELCOM 2014d) men inte i Ospar Jamp (OSPAR 2014d) med undantag för underprogrammet
Bedömning av tillräcklighet
Programmet är huvudsakligen tillräckligt för bedömning av miljötillstånd, men det saknas övervakning av genetisk variation inom arter och tillräcklig
övervakning för bedömning av arters utbredning. Övervakningen av kustfisk med nät och ryssjor är tillräcklig för bedömning av god miljöstatus, enligt indikatorer i tabell 13, förutsatt att underprogrammet erhåller tillräcklig geografisk täckning. Programmets geografiska representativitet borde utredas, särskilt då bedömning av god miljöstatus baseras på trenden över tid inom en lokal och förutsätter att det finns minst tio år av data. För kortare tidsperioder kan en rumsligt baserad bedömning göras genom att jämföra påverkade och opåverkade områden i en särskilt riktad insats. Inom en snar framtid finns även ett behov av riktade insatser för att utvärdera tillståndet i kustvattentyper som idag saknar miljöövervakning. Gällande kriterium 1.5 livsmiljöns
utsträckning så finns en utvecklingsbar indikator där arealen
rekryteringsmiljöer för fisk skattas, vilket baseras på provfisken (yngelsprängning) och modellering. Yngelsprängning ingår inte i
övervakningsprogrammet, men kan komma att läggas till. Detta kriterium täcks dock in genom övervakningen av salthalt och syrekoncentration i vattenpelaren vilket kan användas för att beräkna torskens
reproduktionsvolym (se programmet Biologisk mångfald – pelagiska
livsmiljöer (D1 och D4)).
I de områden där kustprovtrålning utförs ger den ett bra underlag för bedömning av miljötillstånd och uppföljning av miljökvalitetsnormer. Kusttrålningarna är dock relativt nystartade men med trendanalyser och referenser till motsvarande utsjöprovtagning och skyddade områden (ex. Öresund) finns det goda förutsättningar att sätta upp relevanta mål för god miljöstatus (Wennhage m.fl. 2012). Kusttrålningarna i Skagerrak och Öresund ger god information om fiskfaunan i djupare kustområden inklusive
kommersiellt nyttjade arter och hotade arter, men det bör utredas hur kustfiskfaunans struktur och dynamik skiljer sig från utsjön även i Kattegatt och Östersjön. Trålprovtagningarna i utsjön omfattar långa tidsserier med god geografisk täckning vilket leder till tillräcklighet för bedömning och uppföljning av god miljöstatus.
I dag saknas långsiktig övervakning i vissa områden (Andersson & Ljunghager 2007; Fredriksson 2014) och övervakningen behöver förstärkas genom fler provfisken med nät, ryssjor och trål. I övervakningen med ryssjor på västkusten bör en särskild bedömning av datarepresentativitet utföras. Det saknas även övervakning av vissa fisksamhällen, exempelvis saknas övervakning av samhällen som dominerar under den kalla delen av året (Olsson & Andersson 2012). Studier av rumslig variation inom och mellan lokaler, och i förhållande till yttre miljöfaktorer, bör också genomföras (Fredriksson m.fl. 2010). En geografisk utökning av kusttrålprovtagningarna till delområde Kattegatt skulle ge värdefull information om betydelsen av kustnära områden för fiskfaunan och om de ingående arternas tillstånd. Motsvarande utökade provtagning till
region Östersjön bör utvärderas. Inom de befintliga trålundersökningarna skulle individprovtagning på ett större antal arter möjliggöra bättre analys av åldersstruktur, könsmognad och kondition.
Underprogrammen Migrerande fiskarter – ål, respektive lax beskrivs i programmet Biologisk mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur
(D3). Dessa underprogram kan ge underlag för bedömning av tillstånd utifrån
biologisk mångfald och de kriterier som tillhör deskriptor 1, 3 och 4, men det saknas ännu framtagna indikatorer för att kunna göra en bedömning av miljötillståndet baserat på dessa data.
Övervakningsprogrammet saknar även geografisk täckning med avseende på mätningar av hälsotillstånd hos fisk i relation till sjukdomar och miljögifter. Underprogrammet Hälsotillstånd hos kustfisk beskrivs i programmet Farliga
ämnen (D8). Hanöbukten är ett område som uppvisat problem såsom lägre
förekomst av fisk, sårskador på fisk och dålig vattenkvalitet. Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag att under en treårsperiod utreda denna problematik, för mer information se kapitel Bristanalys och slutsatser. Det finns ännu inga framtagna indikatorer för bedömning av fiskhälsa.
Tabell 13. EU-kommissionens föreslagna indikatorer som berörs av programmet, jämförbara svenska indikatorer, indikatorer som finns eller utvecklas inom Helcom (H) och Ospar (O) samt programmets övervakning. Helcom- och Ospar-indikatorerna finns redovisade i bilaga 5.
EU-kommissionens
indikator Svensk indikator
Helcom/ Ospar Övervakning 1.1 Arternas utbredning Utbredningsområde (1.1.1) Saknas Det finns utvecklingsbara indikatorer
Ingen riktad övervakning av utbredning, men den kan delvis bedömas utifrån övervakningen av populationernas storlek (se 1.2.1 nedan)
1.2 Populationens storlek
Populationens abundans och/eller biomassa, enligt det som är lämpligt (1.2.1)
1.2D Abundans eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten
H, O Underprogram – Kustprovfiske och
Kustprovtrålning
Det saknas indikatorer för utsjövatten
H, O Data samlas in i program Biologisk
mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur
1.3 Populationens tillstånd Populationens demografiska egenskaper (t.ex. kroppsstorlek eller åldersstruktur, könskvot, reproduktionshastighet, överlevnads- /mortalitetshastighet) (1.3.1) 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten
Underprogram – Kustprovfiske och
Kustprovtrålning
Det saknas indikatorer för utsjövatten
Underprogram – Hälsotillstånd hos
kustfisk
Data samlas in i program Biologisk
mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur
Forts. tabell 13.
EU-kommissionens
indikator Svensk indikator
Helcom/
Ospar Övervakning
1.3 Populationens tillstånd
Populationens genetiska struktur, där det är lämpligt (1.3.2)
Saknas Saknas
1.5 Livsmiljöns utsträckning
Livsmiljöns areal (1.5.1) Saknas
Det finns utvecklingsbara indikatorer
Saknas
Livsmiljöns volym, där det är relevant (1.5.2)
Saknas
Det finns utvecklingsbara indikatorer
Se program Biologisk mångfald – pelagiska livsmiljöer (D1 och D4)
(torskens reproduktionsvolym)
1.6 Livsmiljöns tillstånd
Tillståndet för typiska arter och samhällen (1.6.1)
1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten
Underprogram – Kustprovfiske och
Kustprovtrålning
1.6B Andelen stora individer i fisksamhället i utsjövatten
H, O Data samlas in i program Biologisk
mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3)
Relativ abundans och/eller biomassa, enligt det som är lämpligt (1.6.2)
1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten
H Underprogram – Kustprovfiske och
Kustprovtrålning
Det saknas indikatorer för utsjövatten
Data samlas in i program Biologisk
mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3)
1.7 Ekosystemets struktur
Sammansättning och beståndsdelarnas relativa andelar (livsmiljö och arter) (1.7.1)
1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten
Underprogram – Kustprovfiske och
Kustprovtrålning
4.2 Andelen av utvalda arter högst upp i näringsvävarna
Stora fiskar (per vikt) (4.2.1)
4.2A Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten (1.3E) Se 1.3E 4.2B Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten (1.6A) Se 1.6A
4.3 Abundans/utbredning av trofiska nyckelgrupper/-arter
Abundanstrender för funktionellt viktiga utvalda grupper/arter (4.3.1)
4.3A Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten(1.6E)
H Se 1.6E
4.3B Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten (1.7A)