Det bentiska samhällets tillstånd

Förekomsten av särskilt känsliga och/ eller toleranta arter (6.2.1 ) Saknas Det finns utvecklingsbara indikatorer H Underprogram – Mjukbottenlevande makrofauna Multimetriska index för bedömning av bentiska samhällens tillstånd och funktionalitet, såsom arternas mångfald och rikedom. Förhållandet mellan opportunistiska och känsliga arter (6.2.2) 6.2A Bottenfaunaindex (BQI) för kustvatten H, O Underprogram – Mjukbottenlevande makrofauna 6.2B Bottenfaunaindex (BQI) för utsjövatten

Andelen biomassa eller antal individer i makrobentos över en specificerad längd/storlek (6.2.3)

Saknas Det finns utvecklingsbara

indikatorer H Kräver en utveckling av

nuvarande bottenprovtagning. Det krävs en utökning och

standardisering av den biologiska analysen av enskilda prover. Troligtvis krävs även större datamängder för en statistiskt säkerställd uppföljning. Parametrar som beskriver

egenskaperna (form, lutning och intercept) hos

storleksspektrum för det bentiska samhället (6.2.4) Saknas Det finns utvecklingsbara indikatorer H

I programmet ingår inte övervakning av fysikaliska förhållanden (kriterium 1.6), men sedan 1960-talet karterar Sveriges geologiska undersökning (SGU) de svenska havsbottnarnas geologiska sammansättning och uppbyggnad. Syftet med den geologiska kartläggningen är i första hand att ta fram information som behövs som underlag för samhällsplanering av och beslut om nyttjande och skydd av havsområden.

Vid kartläggning av havsbottnens geologi använder SGU olika hydroakustiska undersökningsmetoder. Bland annat utförs yttäckande undersökningar som ger information om bottenytan, dess struktur, ytformer och hårdhet samt penetrerande undersökningar som ger information om bottenytan och underliggande sedimentlagers struktur och mäktighet. SGU gör även bottenyteobservationer med hjälp av undervattenskameror och tar

bottenprover av sediment med olika sedimentprovtagningssystem. SGU har flera provdatabaser, och framställer kartor där substratet redovisas i fem olika klasser och baserat på data om havsbottnars geologi har de tagit fram

bottensubstratkartor över karterade delar av svenska havsområden. Dessa kartor kan användas vid modellering av livsmiljöer.

Inte heller sjömätning för att övervaka bottentopografi (batymetri) ingår i programmet, men djupdata och djupkartor finns för större delen av Sveriges havsområde samt ägs och förvaltas av Sjöfartsverket (se Djupdata i kapitel

Bristanalys och slutsatser).

Miljökvalitetsnormer

Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar

god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön (HVMFS 2012:18) finns två beslutade miljökvalitetsnormer för

bentiska livsmiljöer. Det saknas funktionella indikatorer för att bedöma om dessa miljökvalitetsnormer följs.

Funktionella indikatorer saknas för D.1, men utvecklingsbara indikatorer finns för areal som trålas (VMS-data ingår i underprogrammet Omfattning av

trålning) och areal som påverkas av muddring och dumpning (uppgifter om

muddring och dumpning ingår i underprogrammet Omfattning av muddring

Miljökvalitetsnormer:

D.1 – Den av mänskliga verksamheter opåverkade havsbottenarealen ska, per substrattyp, ge förutsättningar att upprätthålla bottnarnas struktur och funktion i Nordsjön och Östersjön.

och dumpning). För att påverkan ska kunna bedömas behöver aktiviteternas

omfattning kombineras med underlag om bottnarnas egenskaper och livsmiljöer (D.2).

Funktionella indikatorer saknas för D.2 på grund av att det saknas övervakning för bedömning av utsträckningen av biogena substrat. Det pågår utveckling av metoder för att följa upp bentiska livsmiljöer inom projektet biogeografisk uppföljning (se mer under kapitel Bristanalys och slutsatser). När sådan övervakning är i drift kan den även ge underlag för att följa upp fysisk påverkan på bottnarna genom att kombinera data med informationen om

miljöpåverkande aktiviteter (D.1).

Slutsatser

Pågående övervakningsprogram för mjukbottenlevande makrofauna har utvärderats och övervakningen kan komma att anpassas för att ge en bättre rumslig upplösning. Övervakningen av bottenfauna och makrovegetation kommer att utvärderas kontinuerligt med avseende på de krav som ställs från direktiven. Rumslig och tidsmässig skala kommer att beaktas. För bottenfauna och makrovegetation pågår utveckling av nya bedömningsgrunder inom forskningsprojektet WATERS (2010–2015) och Havs- och vattenmyndighetens ambition är att övervakningen ska anpassas till kommande förslag.

För bentiska livsmiljöer sammanfaller behovet av uppföljning enligt

havsmiljödirektivet delvis med behovet av uppföljning av bevarandestatus för de naturtyper som listas i EU:s art- och habitatdirektiv. I samordning med utvecklingen av uppföljningsmetoder inom projektet biogeografisk uppföljning kommer Havs- och vattenmyndigheten därför att sträva efter att utveckla ett underprogram till detta övervakningsprogram som ska täcka de visuella

metoder som kan användas för att bedöma livsmiljöernas miljötillstånd. Denna information kommer även att förbättra underlaget för uppföljning av

miljökvalitetsnormerna D.1 och D.2. De nuvarande bristerna i programmet kommer således till viss del att åtgärdas i samband med att den biogeografiska uppföljningen genomförs (se mer i kapitel Bristanalys och slutsatser). Utöver den biogeografiska uppföljningen avser Havs- och vattenmyndigheten att börja genomföra återkommande grundkarteringar av bentiska livsmiljöer, en gång per havsförvaltningscykel. En sådan kartering förväntas vara genomförd fram till nästa övervakningsprogram ska rapporteras, 2020.

Det finns pågående eller planerade projekt för att utveckla mer effektiva och säkrare övervakningsmetoder. För att öka kunskapen inom utvalda

djurgrupper och på sikt bidra till att effektivisera artbestämningen av

organismer planerar en referensdatabas för genetisk streckkodning (barcoding) att byggas upp. Ett annat projekt planeras för att utvärdera användningen av formalin vid konservering av organismer. Formalin är fortfarande det

av makroinvertebrater. Etanol används framför allt till förvaring av konserverat material, men skulle även kunna användas vid analyser eftersom det skapar en bättre arbetsmiljö samt minskar utsläppen av farliga ämnen till miljön.

Det kommer att tas fram metoder och rutiner för övervakning av genetisk variation inom arter, främst för att bedöma tillståndet för populationer av fisk, däggdjur och fåglar. Metoderna kan dock på sikt även komma att användas för arter knutna till bentiska livsmiljöer.

Havs- och vattenmyndigheten planerar att inför nästa tillståndsbedömning, 2018, skapa ett register med uppgifter om aktiviteter som belastar havet, genom bland annat fysisk störning på bottnar (se Aktivitets- och

belastningsregister i kapitel Bristalanys och slutsatser).