Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar
god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön (HVMFS 2012:18) finns det två miljökvalitetsnormer, C.3 och C.4,
som inriktar sig på fiskbeståndens storlek samt deras ålders- och
storleksstruktur, men även på fiskens roll i havens ekosystem (se ruta). Dessa miljökvalitetsnormer behöver följas upp med hjälp av data från både detta program och program Biologisk mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och
skaldjur (D3).
I den inledande bedömningen (Havs- och vattenmyndigheten 2012b), identifierades fiske som en av de aktiviteter som orsakar de största
belastningarna. De nya normerna har tagits fram för att möta den belastningen och inriktar sig dels på den ålders- och storleksstruktur (samt storlek på bestånd) som ska uppnås för olika fiskbestånd, dels på fiskens roll i hela den marina näringsväven. Det finns potential för att programmet ska kunna generera lämpliga och tillräckliga data, vilket möjliggör uppföljning av dessa miljökvalitetsnormer. Normerna är direkt kopplade till indikatorer som mäts inom programmet och som kan följas på olika geografiska skalor, från lokal till regional.
Funktionella indikatorer för det här programmet saknas för miljökvalitetsnorm C.3. Det finns två föreslagna indikatorer (1.2D Abundans eller biomassa av
nyckelart av fisk i kustvatten och 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten), men dessa saknar fastställt bedömningsområde och gräns för god
miljöstatus. För C.3 finns dock två funktionella indikatorer (3.1A och 3.2A), som ska användas med hjälp av data från programmet Biologisk mångfald –
kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur (D3).
Funktionella indikatorer för det här programmet saknas även för miljökvalitetsnorm C.4. Det finns två föreslagna indikatorer (1.6A
Storleksstruktur i fisksamhället i kustvatten och 1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten), men dessa saknar fastställt bedömningsområde och gräns för god miljöstatus. För C.4 finns dock en funktionell indikator (1.6B), som ska användas med hjälp av data från
programmet Biologisk mångfald – kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur
(D3).
Miljökvalitetsnormer:
C.3 – Populationerna av alla fiskarter och skaldjur som påverkas av fiske har en ålders- och storleksstruktur samt beståndsstorlek som garanterar deras långsiktiga hållbarhet.
C.4 – Förekomst, artsammansättning och storleksfördelning hos fisksamhället ska möjliggöra att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls.
Slutsatser
De kustnära arterna som övervakas i Östersjön består i huvudsak av lokala bestånd. Längs västkusten övervakas både arter med lokala bestånd och arter med större geografisk spridning. I Östersjöregionen finns en möjlighet till internationell samordning eftersom det svenska förslaget följer det upplägg som tillämpas inom Helcom (2012; 2013c; 2013d). Genom att använda en gemensam bedömningsgrund finns en bas för att identifiera generella (gränsöverskridande) förändringar och särskilja dessa från effekter av lokal påverkan. Även undersökningen med ryssjor på västkusten syftar till att följa effekter av påverkan, såsom effekter av förändringar i livsmiljökvalitet, fisketryck och klimatförändringar. Metoden medger undersökningar med god geografisk upplösning och att särskilja rumsliga effekter (lokal eller generell förändring) givet tillräcklig omfattning av undersökningsprogrammet (Fredriksson m.fl. 2010). Med en ny övervakning i Hanöbukten samt utvärdering och revision av kustfiskövervakningen kan bristen på tillräcklig övervakning av arters utbredning delvis åtgärdas.
Ett framtida underprogram avseende livsmiljöer för fisk kommer att läggas till programmet Biologisk mångfald – fisk (D1 och D4) under 2016. Genom att ta fram metoder och rutiner för övervakning av genetisk variation inom arter kommer kriteriet 1.3 Populationens tillstånd att kunna utvärderas med hjälp av EU-kommissionens föreslagna indikator Populationens genetiska struktur,
där det är lämpligt (1.3.2).
Programmet utförs med en metodik som fångar upp abundans av i stort sett alla förekommande arter samt fisksamhällets struktur och dynamik. Det här gör det möjligt att identifiera förändringar i artsammansättning över tid och eventuellt ta fram nya indikatorer vid behov. Programmet har även potential att fånga upp främmande arter av fisk och skaldjur. Övervakningsprogrammet kan göras ännu mer generellt genom dietanalyser (t.ex. magar och
isotopanalyser) för att förstå hur födovävar förändras och genom mätningar av hälsotillstånd hos fisk i relation till sjukdomar och miljögifter. Under 2014 har två regeringsuppdrag avseende fiskhälsa och fisksjukdomar tilldelats ansvariga myndigheter. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har fått i uppdrag att utvärdera fisksjukdomar i Hanöbukten och att ge förslag på fortsatt nationell miljöövervakning. Havs- och vattenmyndigheten har å sin sida fått ett treårigt uppdrag för att utreda orsakerna till problematiken med försämrad fiskhälsa i Hanöbukten. I detta uppdrag kommer en integrerad övervakning genomföras, som innefattar kartläggning av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen och fiskhälsa.
Kustprovfiske
Syftet med övervakningen längs kusten är att beskriva fisksamhällets tillstånd med avseende på artsammansättning (tabell 14), storleks- och åldersstruktur samt förekomst av viktiga funktionella grupper. Övervakningen sker inom ramen för nationell och regional miljöövervakning samt inom
recipientkontrollen, och utförs i referensområden som så långt som möjligt är opåverkade från mänskliga aktiviteter (påverkade områden i anslutning till kärnkraftindustrin övervakas och ingår i underprogrammet Effekter av
kylvattenutsläpp i programmet Hydrografiska förändringar (D7)).
Övervakningen påbörjades 1969 i Nordsjön och under 1960-talet i Östersjön. Övervakningen sker med ryssjeprovfisken i Nordsjön och med nätprovfisken i Östersjön. Det mesta rapporteras och analyseras inom den samordnade kustfiskövervakningen som ingår i Helcom. Under början av 2000-talet startades ytterligare provfisken, främst inom den regionala
miljöövervakningen, med en något modifierad metodologi, och högre geografisk täckning.
I miljöövervakningen används modellarter för att studera hur kustfisk påverkas av olika miljöfaktorer. I Nordsjön används torsk, tånglake och ål och i
Östersjön abborre och tånglake. För dessa fokusarter studeras särskilt variabler såsom tillväxthastighet och årsklasstyrka.
De variabler som ska mätas enligt havsmiljödirektivets bilaga III återfinns i tabell 14. Här finns också information om vilka jämförbara parametrar som mäts inom underprogrammet.
Tabell 14. Variabler som ska mätas enligt direktivets bilaga III, med förtydligande av Zampoukas m.fl. (2012) samt motsvarande parametrar som ingår i den svenska övervakningen.
Variabler som ska mätas enligt bilaga III Svenska variabler
Abundans Antal/biomassa
Ålder-/storleksstruktur Ålder-/storleksstruktur
Förvaltningsområde Nationellt ID Startår Syfte
Finns underprogrammet med i annat program?
Nordsjön ANSSE-Fish- D14-Kust 1969 Tillstånd/ miljöförändringar Nej Östersjön BALSE-Fish- D14-Kust 1960
Rumslig och tidsmässig täckning
Undersökningarna utförs årligen inom Nordsjöns och Östersjöns kustvatten och utgörs av nationell- och regional miljöövervakning samt kontrollprogram kring bland annat kärnkraftsindustri (endast data från referenslokalerna ingår i detta underprogram). Övervakningen har fördelats för att representera olika kustvattentyper, men samtliga kustvattentyper är inte täckta (Fredriksson 2014).
I Nordsjön utförs långsiktig övervakning på fem lokaler (Barsebäck,
Vendelsöarna (Ringhals), Fjällbacka, Hakefjorden/Stenungssund och Kullen). Övervakningen täcker tre av sju kustvattentyper och två av provfiskena är belägna så att de delvis täcker ytterligare två kustvattentyper (figur 17). I Östersjön sker långsiktig övervakning i sju av 18 kustvattentyper och två av provfiskena är belägna att de delvis täcker ytterligare två kustvattentyper (figur 17 och 18).
Tillstånd bedöms separat för varje lokal, baserat på förändringar över tid, och resultaten kan aggregeras till en större geografisk skala. Lokalerna för
provfiskena är placerade så att de är tänkta att representera typiska förhållanden i respektive kustvattentyp.
Figur 17.Stationer i delregion Nordsjön och region Östersjön (Egentliga Östersjön). De gröna linjerna avgränsar havsmiljödirektivets bedömningsområden (se bilaga 1).
Figur 18. Stationer i region Östersjöns (Bottniska viken). De gröna linjerna avgränsar havsmiljödirektivets bedömningsområden (se bilaga 1).
År 2011 genomfördes en särskild mätkampanj med målet att öka kunskapen om fisksamhällena i påverkade områden längs Sveriges kust. Genom denna mätkampanj provfiskades tre områden i Nordsjön och sex områden i Östersjön, som i huvudsak var påverkade av övergödning, fisketryck och fysisk påverkan. I Östersjön provfiskades även ett relativt opåverkat område.
Bedömning av miljötillstånd
Det saknas i dag funktionella indikatorer som kan användas för bedömning med hjälp av data från underprogrammet. Det finns dock fem föreslagna indikatorer för bedömning av fisksamhällets tillstånd, men bedömningsområde och gräns för god miljöstatus för dessa har ännu inte fastställts (1.2D Abundans
eller biomassa av nyckelart av fisk i kustvatten, 1.3E Storleksstruktur hos nyckelart av fisk i kustvatten, 1.6A Storleksstruktur i fisksamhället i
kustvatten, 1.6E Abundans eller biomassa av viktiga funktionella grupper av fisk i kustvatten och 1.7A Trofisk nivå inom fisksamhället i kustvatten).
För de föreslagna indikatorerna ska tillståndet beräknas utifrån fisksamhällets artsammansättning, storleksstruktur, artantal, biomassa och abundans. Flera gemensamma indikatorer för fisk utvecklas i expertgrupper inom Helcom och Ospar och berör bland annat abundans av arter och funktionella grupper, samt storleksstrukturen hos populationer och samhällen (HELCOM 2013c). Ett
flertal av indikatorerna är förväntade att, baserat på övervakningens nuvarande omfattning, kunna användas för tillståndsbedömningar 2016–2018. Det pågår även analyser angående möjligheterna att, för områden där övervakning är otillräcklig, komplettera med data från det kommersiella fisket. Vidare finns det ytterligare ett antal utvecklingsbara indikatorer, både nationellt och internationellt, utöver de som återfinns i tabell 13 (se bilaga 5). Det betyder att det på några års sikt kan tillkomma fler indikatorer för fisk.
Metoder
Datainsamlingen i Nordsjön och Östersjön är periodisk med årliga undersökningar och utförs enligt undersökningstypenProvfiske med
kustöversiktsnät, nätlänkar och ryssjor (Naturvårdsverket 2009b).I Östersjön används även undersökningstypenProvfiske i Östersjöns kustområde –
Djupstratifierat provfiske med nordiska kustöversiktsnät (Naturvårdsverket
2008c). En ny undersökningstyp för provfiske med ryssjor är under utveckling och blir klar under 2014. Underprogrammet överensstämmer med Helcoms underprogram Coastal fish i Helcom Monitoring Manual (HELCOM 2014d), men saknar motsvarighet inom Ospar Jamp (OSPAR 2014d).
Kvalitetssäkring sker inom datavärdskapet för kustfisk. Data kvalitetssäkras elektroniskt via en sekvens rutinfrågor och godkänns manuellt efter att en, för ändamålet särskilt utsedd kontrollant, godkänt kvaliteten i materialet.
Var finns data?
De rådata som samlas in inom underprogrammet lagras i databasen KUL hos Institutionen för akvatiska resurser vid SLU som är nationell datavärd och data görs tillgängliga via deras webbsida (SLU 2014d). Vissa data samlas in genom kontrollprogram, exempelvis kärnkraftverkens kontrollprogram, och ägs därmed av finansiären som lämnar ut data efter överenskommelse.