Det finns ett flertal myndigheter som bidrar med att ta fram underlag för havsmiljödirektivet. Vissa ansvarar för att samla in och lagra data medan andra bidrar till att beskriva miljötillståndet utifrån forskningsresultat och
utredningar. Det finns krav på att data från vissa typer av övervakning ska levereras till datavärd. Det handlar främst om data som tas fram genom nationell miljöövervakning, regional miljöövervakning och genom
samfinansierad övervakning (till exempel samordnad recipientkontroll, SRK) men även data som tas fram genom vissa typer av inventeringar.
Datavärdskap har inrättats med syftet att öka tillgängligheten av
kvalitetssäkrade data. Datavärdarna har i uppdrag att ta emot, lagra och presentera data. Ofta ingår även rapportering av data. Datavärdar möjliggör en effektiv sammanställning av data från olika källor och säkrar långtidslagring av data. För en stor del av de miljödata som är relevanta för havsmiljödirektivet finns det datavärdar som lagrar och tillgängliggör data. I tabell 5 framgår vilka myndigheter som är beställare av olika typer av data samt vilka myndigheter som har utsetts som datavärdar. Havs- och vattenmyndigheten är beställare av vattenrelaterad data, med undantag för farliga ämnen och sjöfågel som beställs av Naturvårdsverket. Utöver den miljöövervakning som beställs av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, utförs även miljöövervakning inom
ramen för andra myndigheters anslag. Denna typ av miljöövervakning ingår i tabell 6 och genomförs alltså inom ramen för den egna myndighetens ansvar.
Tabell 5. Beställare av olika typer av data samt utsedda nationella datavärdar.
Typ av data Beställare Datavärd
Hydrografiska, kemiska och marinbiologiska data från Östersjön och Nordsjön
HaV* SMHI
Fiskdata från miljöövervakning av kustvatten, sjöar och vattendrag
HaV SLU, Institutionen för akvatiska resurser
Artdata – sjöfåglar samt andra marina artdata än de som ingår i SMHI:s datavärdskap
Naturvårdsverket (fågel) och HaV
SLU (ArtDatabanken)
Farliga ämnen i sediment Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning, SGU Farliga ämnen i biota Naturvårdsverket IVL Svenska Miljöinstitutet Screening av miljögifter Naturvårdsverket IVL Svenska Miljöinstitutet Tillförsel av näring via vattendrag HaV SLU, Institutionen för mark och
miljö Tillförsel av farliga ämnen via
vattendrag
och HaV** SLU, Institutionen för mark och miljö
Tillförsel av näring och farliga ämnen via atmosfär
Naturvårdsverket SMHI
Badvattenkvalitet HaV*** Folkhälsomyndigheten
* Marin miljöövervakning och oceanografiska observationer som utförs av SMHI inom ramen för deras myndighetsansvar framgår i tabell 6.
** Naturvårdsverket bidrar i arbetet med att utforma övervakningen. Havs- och vattenmyndigheten är ansvariga för beräkning av tillförseln.
*** HaV har rapporteringsskyldighet gentemot EU och sammanställer data från kommunerna som har ansvar för provtagning.
Utöver den traditionella miljöövervakningen samlas det även in annan typ av miljödata som kan användas för bedömning av tillstånd, belastning och påverkan. Inom ramen för havsmiljödirektivet räknas även sådan
datainsamling som övervakning. I tabell 6 listas ett antal myndigheter som ansvarar för att lagra sådana data. I tabellen ingår även sådan övervakning som genomförs inom den datalagrande myndighetens eget myndighetsansvar.
Tabell 6. Annan typ av data som är av värde för havsförvaltningen och de svenska myndigheter som samlar in och lagrar data.
Typ av data Datalagring
Marin miljöövervakning och oceanografiska observationer (inklusive vattenstånd, strömmar och algblomning)
SMHI
Tumlare Universitetet i St Andrews (SCANS) och
Kolmårdens djurpark (SAMBAH)
Sjöfågel Lunds universitet och berörda länsstyrelser
Data från lokala inventeringar och undersökningar Berörda länsstyrelser och kommuner Naturtypskartan, baserad på basinventeringen av Natura
2000-områden
Naturvårdsverket
Havsbottens fysiska och kemiska egenskaper* Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)*
Djupdata** Sjöfartsverket**
Oljeutsläpp runt Sveriges kuster Kustbevakningen
Radioaktivitet Strålsäkerhetsmyndigheten
Miljögifter i fisk och skaldjur för konsumtion Livsmedelsverket
Muddring och deponering av muddermassor Havs- och vattenmyndigheten
VMS-data (trålning) Havs- och vattenmyndigheten
Data från yrkesfisket Havs- och vattenmyndigheten
Data insamlade inom ramen för DCF + kustprovtrålningsdata
Havs- och vattenmyndigheten och SLU Aqua
Punktutsläpp av näring och farliga ämnen till havet Länsstyrelser och Naturvårdsverket Data om andra aktiviteter som kan orsaka miljöstörning Berörda länsstyrelser och kommuner Samhällsstatistik (t.ex. information om havsnära
verksamheter)
SCB
* dessa data är i nuläget inte öppet tillgängliga men kan beställas av SGU mot en fast kostnad. SGU:s fria miljöövervakningsdata ingår i tabell 5.
** Djupdata är i Sverige belagda med försvarssekretess och tillgång ges efter prövning i varje enskilt fall, detta enligt lagen om skydd för landskapsinformation. Data ingår i Sjöfartsverkets produktkatalog och är belagt med licenskostnader för nyttjande.
För att utvärdera insamlade data, samt effektivisera och utveckla
övervakningen behövs experter. Utöver de myndigheter som listats i tabellerna ovan finns bred kompetens och expertis ute bland Sveriges universitet samt i privata konsultföretag. Havs- och vattenmyndigheten upphandlar därför den expertis som behövs för att uppfylla havsmiljödirektivets krav.
Datahantering
Miljödata från olika undersökningar hanteras i dag med hjälp av nationella datavärdar som ansvarar för att ta emot, lagra och tillgängliggöra
miljöövervakningsdata, samt i många fall dessutom rapportera data.
Datavärdskap möjliggör en effektiv sammanställning av data från olika källor. Miljöövervakningsdata brukar levereras till datavärd med viss fördröjning. Det kan variera mellan några veckor upp till flera år innan data kommer in och lagras hos datavärd. Det finns också data och dataprodukter (exempelvis mätningar från bojar och satelliter) som görs tillgängliga nästan direkt efter mätningen (nära realtid) genom internationella samarbetsprojekt såsom Baltic
Operational Oceanographic system, BOOS och North West Shelf Operational Oceanographic System, NOOS (EuroGOOS 2014) och via MyOcean/Copernicus (EU Commission 2014a). Mycket data saknar utpekad datavärd och hanteras på myndigheter genom andra system.
I samband med att dagens datahantering ses över och anpassas för
havsmiljödirektivet måste hänsyn tas till olika initiativ och åtaganden inom miljödataområdet, såsom myndigheternas miljödatastrategier.
Naturvårdsverket har antagit en miljödatastrategi som under 2014 omarbetas till en myndighetsgemensam strategi för hantering av miljödata. Arbetet görs i samarbete mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten,
länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Havs- och vattenmyndigheten avser dessutom att ta fram en miljödatastrategi för myndighetens strategiska arbete med miljödata. Naturvårdsverkets miljödatastrategi genomsyras av en positiv inställning till öppna data och bygger på inställningen att öppna miljödata bidrar till välgrundade politiska beslut, bättre forskning, en välinformerad och delaktig allmänhet, samt nya affärsmöjligheter och jobb. Detta är i enlighet med allmänhetens rätt till information från den offentliga sektorn (PSI-lagen och Århuskonventionen) och E-delegationens strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning.
Vidare fastställer Inspiredirektivet, genom förordningen om geografisk
miljöinformation (2010:1770), bindande bestämmelser för att ge bättre tillgång till offentliga geodata. Inspire står för Infrastructure for Spatial Information
in Europe och är ett EU-direktiv för att myndigheter på ett effektivt sätt ska
kunna utbyta data med varandra (INSPIRE 2014). Förordning om geografisk miljöinformation (2010:1770) kommer att ses över, då den i dag inte täcker in all typ av data som hanteras av olika myndigheter. När förordningen har uppdaterats kommer Inspire-teman att kunna kopplas till de underprogram som presenteras i rapporten.