Aftonbladet: 13/8 1915, 2/9 1915, 6/9 1915. Norrskensflamman, 14/8, 18/8 1915. Svenska Dagbladet, 14/8 1915, 2/12 1915.
Tidskrift för frivillig sjukvård i krig. Utgiven av Drottning Sophias förening och Svenska Röda Korset, nr 4, nr 6, 1915; nr 2, nr 5 1916; nr 2 1917.
Litteratur
Ahmed Sara, “Affective Economies”, Social Text, 79 (Volume 22, Number 2),
2004.
Ahmed Sara, “Not In the Mood”, New Formations: A Journal of culture/theory/ politics, Vol. 82, 2014.
Bretherton Luke, Hospitality as Holiness. Christian Witness Amid Moral Di- versity, Farnham 2010.
Byström Mikael, Invandringens historia – från ¨folkhemmet¨ till dagens Sverige, Stockholm 2017.
Didring Ernst, Sveriges hjälp till krigsfångarna: berättelse över Svenska Röda Korsets Hjälpkommittés för Krigsfångar verksamhet under åren 1915-1919,
Johan A. Lundin & Fredrik Nilsson
Forsén Annette, ”Transporten av invalidiserade krigsfångar genom Sverige un- der första världskriget”, Oona Ilmolahti & Sinikka Selin (red.) Rohkea kynä -
Syntymäpäiväkirja Maria Lähteenmäelle 9.6.2017 toimittaneet, Turenki 2017.
Goody Jack, The Culture of Flowers, Cambridge 1993.
Irwin Julia, Making the world safe: the American Red Cross and a nation´s hu- manitarian awakening, New York 2013.
Janfelt Monika, Stormakter i människokärlek: svensk och dansk krigsbarnshjälp 1917-1924, Åbo 1998.
Lashley Conrad, “Towards a theoretical understanding”, Lashley, Conrad & Morrison, Alison (red.): In Search of Hospitality. Theoretical perspectives and debates, Oxford 2000.
Lousley Cheryl, “’With Love from Band Aid’. Sentimental exchange, affective economies, and popular globalism”, Emotion, Space and Society, Volume
10, 2014.
Löfgren Orvar ”Nationella arenor”, Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar (red.): Försvenskningen av Sverige. Det nationellas förvandlingar,
Stockholm 1993.
Malkki Liisa H., The need to help: the domestic arts of international humani- tarianism, Durham 2015.
Mauss Marcel, Gåvan, Lund 1923/1997.
Nilsson Fredrik, “’Yet, they are still humans in need of help’. On humanitarian aid and moral performances”, Eldh, Christer & Nilsson, Fredrik (red.): Fika, Hygge and Hospitality. The Cultural Complexity of Service Organisation in the Öresund Region. Göteborg 2019.
Nilsson Fredrik, ”’Vi måste taga de olyckliga till våra hem och hjärtan’. Frälsning- sarmén och gästfrihetens gränser”, Rig. Kulturhistorisk tidskrift, nr 2 2013.
Nilsson Fredrik, ”Öresund Plaza. Om konsten att passera”, Löfgren, Orvar & Nilsson, Fredrik (red.): Regionauterna – Öresundsbron från vision till vardag, Göteborg 2010.
Rumford Chris, Cosmopolitan Borders, Basingstoke 2014.
Scheer Monique, “Are Emotions a Kind of Practice (and Is That What Makes Them Have a History)? A Bourdieuian Approach to Understanding Emo- tion”, History and Theory 51 (May 2012), 193-220.
Sturfelt Lina, Eldens återsken: första världskriget i svensk föreställningsvärld,
Lund 2008.
Söderberg Sten, Svenska röda korset 1865-1965: de första 100 åren, Sv. litteratur, Stockholm 1965.
Öhman May-Britt, ”Sverige hjälper. Att fostra svenska folket till medvetenhet om sin egen storhet och andras litenhet”, Tidskrift för genusvetenskap, nr 1 2008.
E.P. Thompson som historiker under
förändrade politiska omständigheter
Nils Andersson
Ett ofta citerat textstycke av E.P. Thompson är följande: “I commenced to reason in my thirty-third year […] I acquired the habit in 1956.”1 Han
förväntade sig nog inte att någon skulle ta påståendet på allvar och det kan ses som ett polemiskt drag. Texten i vilken citatet återfinns är ”The Poverty of Theory”, med den obetalbara undertiteln ”Or an Orrery of Er- rors”, som är en polemik mot Louis Althusser. Den franske filosofen som av Thompson och många andra betraktades som en stelbent odialektisk strukturalist och formalist, därav undertiteln. Begrepp liksom människor snurrar oföränderligt runt tillsammans med de strukturer som låser fast dem och allt hålls på plats av den osynliga och oföränderliga gravitations- kraften. Många anser emellertid att det snarare är den engelska vänstern än Althusser som är Thompsons måltavla, vilket jag med lätthet kan hålla med om. Althusser, som gick med i det franska kommunistpartier under 1940-talet, och här kommer den politiska poängen med att framställa sig som icke-resonerande, lämnade inte det franska kommunistpartiet 1956, vilket den numera förnuftige Thompson gjorde.2 Fram till dess hade han
varit en lojal partimedlem, av allt att döma. Det finns inga offentliga käl- lor som tyder på något annat.
Innebörden av det ovanstående citatet borde vara att han såg sin tillva- ro i kommunistpartiet som oförnuftig. Ser man till den politiska aspekten var det stor skillnad mellan kommunisten Thompson och New Left-ak- tivisten Thompson. Detta ska dock inte göras här utan det är hans arbe- te som historiker före och efter 1956 som studeras. För tiden före 1956 är det hans arbete med William Morris som är råmaterialet. Thompson hade sedan slutet av 1940-talet arbetat med Morris vilket förutom mindre texter resulterade i den 1955 utgivna biografin William Morris: Roman- 1 E.P. Thompson, “The Poverty of Theory: Or an Orrery of Errors”, i dens. (red.), The Poverty of Theory and Other Essays (London 1981/1978) s. I.
2 Han hyste förhoppningen att efter den 20:e partikongressen var det möjligt att re- formera det brittiska kommunistpartiet inte minst med stöd av ett förväntat missnöje i Östeuropa med Sovjetunionen.
Nils Andersson
tic to Revolutionary.3 Det som Thompson ville uppnå var i första hand
att lyfta fram kommunisten Morris vilket han lyckades med. Huruvida hans bok fick den effekten hos läsare får vara osagt. För tiden efter 1956 är det den 1963 publicerade The Making of the English Working Class4
som utgör referenspunkten. Även den 1946 bildade historikergruppen i kommunistpartiet kommer att behandlas.
En svårighet med att analysera Thompson är att han framför allt var en historisk praktiker, dvs. han fäste ingen vikt vid längre teoretiska utläggningar. Teorin finns både uttalad men på en väldigt generell nivå samtidigt som den också är outtalad. Thompson hade underlättat för lä- saren om han använt ett tydligare men också finmaskigare teoretiskt nät för att strukturera upp all empiri som han lyft fram. Vissa delar av The Making är lätta att följa då de i princip följer Marx analys om kapitalis- mens framväxt. Kapitlet ”Exploitation” är till exempel format av det, dock utan att det sägs uttryckligt. Läsaren får gissa sig till vilken funktion allt från mikronivå till makronivå fyller i hans text. I Morrisbiografin är det likadant.