Här på stranden vid Tulum ägde nu ett möte rum som har benämnts som det första mötet i modern tid mellan det västerländska samhället och Cruzoob maya efter det så kallade kastkrigets slut 1901.29 Prins Wilhelm
med sällskap fick frågan om de var engelsmän vilket de inte nekade till, eftersom de visste att en engelsk deputation i Belize erbjudit mayagrup- perna engelskt beskydd mot den mexikanska armén och därmed kunde det vara bra att bli betraktade som engelsmän i detta läge.30
27 Ibid. s. 115. 28 Ibid. s.121-122.
29 Sullivan, 1989; Liljefors Persson, 2018. 30 Wilhelm, 1920 s.123-124.
Resa i Mayalandskap
Med tecken och åtbörder läto vi förstå, att avsikten med besöket ingalunda var att slåss, utan endast att titta på deras gamla helge- domar. Snart växlades handslag och cigaretterna kom fram. När hövdingen därjämte blivit begåvad med en svensk tändsticksask, på vilken ståta en Orsakulla i skrikande färgtryck, var sämjan full- ständig; däremot behandlades mexikanarna som luft. Men ej ett ögonblick släppte indianerna oss ur sikte, utan följde med två och två på våra strövtåg genom ruinerna, ty de tåla ej att man för bort någonting därifrån eller gräver i marken; då oroas andarna och stora olyckor förväntas drabba stammen. 31
Det svenska sällskapet vandrade runt Tulum med dess ringmur och flera större tempel och kastell samt ett antal mindre adoratorier. De företog inga mätningar men fotograferade och beskrev vad de observerade under sitt besök.
Vid foten av den södra trappan ligger ett litet väl bibehållet adora- torio, en enkel stenbyggnad, innehållande en enda fyrkantig kam- mare med altare. Här hittades kol och aska på de brända stenarna, vilka sågo ut att nyligen ha varit tagna i bruk. Detta tyder på att indianerna ännu i denna dag använder platsen till mystiska offer år förfädernas andar, något som dock ännu ingen vit man varit i tillfälle att konstatera.32
31 Wilhelm, 1920c, s. 124-125. 32 Wilhelm, 1920c, s. 132.
Bild 2. Vy över Tulum, från Prins Wilhelms expedition till Karibien 1920. (Fotografi använt med tillstånd från Folkens museum Etnogra- fiska, Stockholm).
Bodil Liljefors Persson
Här beskrivs att man praktiserade eld- och rökelseoffer till förfädersan- darna vilket varit en av de olika ritualer man praktiserat sedan förspansk tid enligt ikonografiska motiv från den klassiska perioden. Det finns ock- så likheter med ritualer som praktiseras än idag då man tänder rökelse och utför eldoffer vid särskilda ceremonier till exempel vid nyårsritualer och vid vissa healingritualer.33
Kastkriget som bröt ut 1847 har sin bakgrund i händelser som följde då Mexiko blev självständigt från den spanska kronan 1821. Då förlora- de Yukatan också sina goda handelsrelationer med Kuba. Jordbruk och boskapsskötsel var den viktigaste försörjningen och den främsta export- varan var boskap som såldes till Kuba som i sin tur sålde rom och sock- er till Yukatan. Efter misslyckade försök med sockerrörsodlingar i norra delarna av halvön köpte rika investerare upp mark längre söderut där sockerrörsodlingarna bättre lämpade sig. Samtidigt följde en rad år med missväxt och en stor del av bönderna flydde längre söderut där de od- lade upp ny mark eller började arbeta på sockerplantagerna som växte upp efter hand. Missnöjet mot det mexikanska styret växte liksom ha- tet mot de rika vita spanskättade plantageägarna, och dessa ekonomiska och socio-politiska orsaker ledde så småningom fram till det så kallade kastkriget, guerra de las castas, som startade 1847. Då delades mayabe- 33 Liljefors Persson, 2018.
Bild 3. Prins Wilhelm och representanter från Cruzoob maya vid Tulum, 1920. (Fotografi använt med tillstånd från Folkens Museum Etnogafiska, Stockholm).
Resa i Mayalandskap
folkningen i två grupper; yucatecos eller mestizos som gav efter för de mexikanska myndigheterna och maseualiloob, bönderna, eller otziloon, de fattiga, som utgjorde den grupp som fortsatte sin kamp och drev mot- ståndet vidare.
Det är i denna senare grupp vi finner dem som kallas Cruzoob maya, kors-anhängarna, som 1849 samlade sig kring det talande korset och som senare har kallats Cruzoob-religionen. Denna religiösa gruppering följ- de den religiösa specialisten Juan de la Cruz Puc från byn Xocen som 1847 fick en uppenbarelse där korset talade till honom med budskapet att mayarebellerna skulle fortsätta sin kamp för maseualiloob, bönderna eller otziloon, de fattiga, och deras rättigheter mot dzuloob, de vita eller de andra. Inte minst gällde detta kampen att få fortsätta utöva sina religiösa traditioner. Snart uppstod en kult kring det talande korset och platsen Chan Santa Cruz är idag en av de fem särskilt betydelsefulla orter där he- liga kors förvaras och som allt sedan 1850 har talat till Cruzoob maya och stöttat dem i kampen mot dzuloob, de andra.34 Den mexikanska genera-
len Ignacio Bravo intog Chan Santa Cruz den 4 maj 1901 och då hamna- de mayarebellernas viktigaste stad under mexikansk kontroll. Trots det fortsatte mayarebellerna sin aktiva kamp för att få behålla sin kultur och sitt självstyre, en kamp som många skulle hävda fortfarande pågår även om det idag mer handlar om att visa sin identitet och religiositet i en allt mer sekulariserad och globaliserad omgivning. Det går inte att enkelt ur- skilja de komplexa processer som formar identitet, men de faktorer som nämns här, kan delvis liknas vid dem som Mats Greiff lyfter fram gäller för cajunkultur i den amerikanska södern där bland annat cajunmusik, klass och katolicism var och är betydelsefulla identitetsskapande faktorer för de människor som här lever i staden Acadia i Louisiana.35
Trosföreställningar kopplade till gudar som talar och profeter som siar om framtiden är relativt väldokumenterade och återfinns bland annat i texter i de olika Chilam Balamböckerna liksom i dokumenten som åter- ger uppenbarelserna av det talande korset inom Cruzoob-rörelsen. Biskop Diego de Landa, som skrev ned iakttagelser och muntligt traderat mate- rial under den tidiga kolonialtiden, berättar att det redan i förkolumbisk/ förspansk tid fanns en särskild plats på ön Cozumel där mångudinnan 34 Se Liljefors Persson, 1998; 2015 för betydligt mer ingående skildringar av kastkri- get och maseualiloobs kamp.
35 Mats Greiff, ”Från språk till dragspelsmusik. Om identitetsskapande i cajunkultur”, I Nils, Andersson, & Mats Greiff (red.) Från Göteborg till Malmö via Königsberg. En resa
i idéhistoria, idrott, kultur och utbildning. Festskrift till Lennart Olausson, Skrifter med
Bodil Liljefors Persson
ansågs tala till de församlade.36 Denna plats ansågs vara den som numera
heter San Gervasio som prins Wilhelm med sällskap besökte och doku- menterade 1920, och denna plats omnämns också i Chilam Balamboken från Chumayel.