En av de mer kända profeterna var just Chilam Balam, jaguarprofeten, som levde i Mani i början på 1500-talet. Han mottog en uppenbarelse inför en församling av andra präster och profeter där han uppmanade de församlade profeterna att ta emot den nya religionen som skulle komma med ”de vita skäggiga männen från öst”, och om de inte gjorde det skulle de komma att gå en farofylld tid till mötes.37 Det ligger nära till hands att
tänka att Chilam Balam, jaguarprofeten, också kan ses som en föregång- are till det talande korset i Chan Santa Cruz och att denna tradition med talande gudar och rebelliska profeter har haft lång varaktighet. Det finns också flera exempel på att chilanoob, profeterna, var rebelliska och att de ledde upprorsförsök mot spanjorerna från tidigkolonial tid och framåt. I Tayasal berättas också att itza-maya-grupper dyrkade en talande guda- bild fram till 1697 då de erövrades av spanjorerna och härskaren lät döpa sig.38 På 1500–1600-talen var staden Tah Itza ett andligt centrum i det
inre av regionen Petén dit de frihetskämpande mayaindianerna flydde och man kan dra en parallell till Chan Santa Cruz som blev ett liknande andligt centrum under kastkriget under senare delen av 1800-talet. En grupp mayarebeller flydde från fastlandet under kastkrigets inlednings- skede ut till ön Cozumel och grundade där en stad. Därefter omnämns inte denna grupp direkt i den forskningslitteratur som fokuserat på Cru- zoob-rörelsen, men då jag genomförde fältarbete på Cozumel sommaren 36 Alfred M. Tozzer, de Landas Relacion de las cosas de Yucatan, 1941 (1566); Grant D. Jones, ”Rebellious Prophets” i William F. Hanks & Don s. Rice, (red.) Word and Image
in Maya Culture, University of Utah Press, Salt Lake City1989; Robert S. Chamberlain, The Conquest and Colonization of Yucatan 1517–1550, Carnegie institution of Washing-
ton, Washington D. C. 1948.
37 Bodil Liljefors Persson,“Vita, rödskäggiga män från öst”-Perspektiv på ’erövring- en’ av mayaindianer under den tidigkoloniala perioden på Yucatán”. I Andersson, Nils, Berggren Lars & Mats Greiff (red.) Sociala konflikter och kulturella processer. Historia med människor i centrum, Skrifter med historiska perspektiv volym 2, Malmö högskola, Malmö 2004., s. 15-46.
Resa i Mayalandskap
2019 stod det klart att denna grupp hade bosatt sig i den lilla staden El Cedral i södra delen av Cozumel. Här är än idag Cruzoob-religiositeten både väl synlig och livaktig och man har till exempel byggt en nyare kyrka på samma plats där en gång ett tempel från förspansk tid låg.39
Under historiens gång kan vi se att upproren är såväl många som djupt rotade och de kan ses som en fortgående separatistisk process för mayas kamp för jämlika rättigheter och oberoende. 40
Efter hand växte det fram en stark hierarkisk organisation inom Cru- zoob-rörelsen med militära kompanier som vaktade de platser där de he- liga korsen förvarades och denna organisation finns kvar än idag. Sedan 2007 har jag regelbundet genomfört fältarbete i delstaterna Yukatan, Qu- intana Roo och Campeche på Yukatanhalvön och besökt bland annat de fem orter som anses mest heliga och genomfört intervjuer med dem som vaktar korsen och kyrkorna idag. I byn X-Cacal Guardia ligger vaktkom- paniets bostad intill kyrkohuset där ett av de talande korsen förvaras. De åtta olika vaktkompanierna som turas om att vakta ska hålla dzuloob, de andra, borta från kyrkan men de är inte längre så fientligt inställda till ut- omstående som tidigare. Till exempel fick jag gå in i kyrkan och inbjöds dessutom till en religiös ceremoni då jag var där. I orter som Tulum och Chan Vera Cruz är församlingarna större och man har betydligt fler vakt- kompanier, men organisationen är densamma och det är män som ingår i 39 Liljefors Persson, Fältanteckningar från Cozumel juni -juli 2019.
40 Liljefors Persson 2015; Reed, Nelson, The Caste War of Yucatan, Stanford Univer- sity Press, Stanford 1964; Terry Rugeley, Yucatan’s Maya Peasantry & the Origins of the
Caste War, University of Texas Press, Austin 1996.
Bild 4 och 5. Kors iklätt huipil/sudario, den kvinnliga traditionella klädedräkten, på taket och tre klädda kors som väggmålning på en bostad, samt närbild av altaret med tre kors likaså iklädda huipiloob/sudarios i kyrkan i El Cedral. Foto från fältarbete på Cozumel juni 2019. Foto: Rikard Persson.
Bodil Liljefors Persson
denna organisation av vaktkompanier. Kvinnor kan vara aktiva i kyrkans olika aktiviteter men det är män som innehar de viktiga funktionerna inom Cruzoob-religionen.41
Juan de la Cruz uppenbarelser är samlade i ett dokument där den språkliga retoriken och grammatiska strukturen med upprepningar och parallellismer uppvisar stora likheter med de så kallade Chilam Balam- böckerna. Det finns några olika versioner av detta dokument men inne- hållet i dem lär sammanfalla i stort, vilket också är fallet med de olika Chilam Balamböckerna som fått namn efter de byar där de förvarades, till exempel Chilam Balamboken från Chumayel och Chilam Balam- boken från Kaua.42 Likheterna mellan dessa olika texter som beskriver
de religiösa specialisterna, profeterna, som förvarar heliga texter som innehåller beskrivningar av såväl andlighet och religiositet som religiös praktik, ger starkt stöd för att detta är en tradition med lång varaktighet, även om den också indikerar religiös förändring. Denna tradition visar också på att profeterna, de religiösa specialisterna, och de talande gudar- na har en central position inom den religiösa gruppen och att de i dessa byar har kopplats samman med motstånd mot ”de andra” och deras sätt att leva genom historien. Numera är det kanske inte så mycket motstånd mot ”de andra” som är det centrala, utan mer ett sätt att förespråka och driva den egna identiteten, religiositeten och sättet att leva som står för varaktigheten.43