En central del av källmaterialet här utgörs av de så kallade Chilam Balam- böckerna, jaguarprofetens böcker, som är nedtecknade på yukatekiskt mayaspråk men med latinska bokstäver från den tidigkoloniala perioden på Yukatanhalvön i Mexiko. De har fått sitt namn efter en profet, Chilam Balam, jaguarprofeten eller profeten Balam vilket betyder jaguar, som levde i staden Mani på Yukatan vid 1500-talets början, och vars namn har fått ge upphov till en samling så kallade Chilam Balam-böcker. Det finns också likheter mellan delar av dessa texter och inskriptioner om historis- ka händelser från klassiska perioden, 250 –100-talet e.v.t.4
Det finns idag ett tiotal olika manuskript till dessa så kallade Chilam Balamböcker kvar, men man känner till namnet på 18 olika sådana böcker, och de har fått namn efter den by eller stad där de förvarades, till exempel Chilam Balamboken från byn Chumayel eller Chilam Balamboken från byn Kaua. Innehållet i dessa manuskript är mångfacetterat och ibland svår- förståeligt, och bland annat återfinns texter som återger myter, ritualer, ge- opolitiskt innehåll, historiska avsnitt, profetior, medicinska ritualer, astro- nomiska iakttagelser, kalendrar, bibliskt material samt texter influerade av europeiskt tankegods på olika sätt.5 Tillsammans med andra tidigkoloniala
texter som till exempel Rituals of the Bacabs och biskop de Landas Relación de las cosas de Yucatan, som bland annat innehåller recept för etnomedi- cinska botandekurer, ritualer samt skildringar av vardagslivet under den tidigkoloniala tiden, samt andra historiska och geopolitiska krönikor utgör Chilam Balamböckerna de viktigaste källorna till vår kunskap om mayas historia och religion från den tidigkoloniala perioden.6
Det finns också fyra hieroglyfmanuskript kvar, nämligen Codex Dres- den, Codex Paris, Codex Madrid och Grolier Codex.7 Dessa manuskript
härrör från den efterklassiska perioden från 1200-talet och framåt och tillsammans med arkeologiskt material från den klassiska perioden 250-950-talet och framåt lämnar de mycket information om framför allt elitens liv. Detta förspanska material berörs ytterst lite i detta kapitel dock. 4 Bodil Liljefors Persson, The Legacy of the Jaguar Prophet – An Exploration of Yucatec
Maya Religion and Historiography, Lund 2000.
5 Liljefors Persson, (Lund 2000).
6 Ramón Arzápalo, El Ritual de los Bacabes. [Bacab-ritualerna], Mexico 1987; Tozzer, Alfred M. (red.) Landa’s Relacion de las Cosas de Yucatan: A Translation. Harvard Uni- versity, Cambridge 1941.
7 Gabrielle Vail, “The Maya Codices”, 2006:35:497-519; Stephen D. Houston & Takeshi Inomata, The Classic Maya, Cambridge University Press, New York 2009.
Resa i Mayalandskap
Under de tre senaste decennierna har tvärvetenskapliga forskningsfram- gångar lett till att forskare idag kan tyda cirka 90% av alla kända hierogly- finskriptioner och ikonografiska motiv, och därmed finns mycket informa- tion om hur människorna i de övre samhällsskikten levde i förkolumbisk/ förspansk tid. Kunskapen om hur elitfamiljerna levde i den klassiska pe- rioden har ökat markant och därmed också kunskapen om den religiösa praktiken. Likaså har närläsningar och nyöversättningar av såväl de ovan nämnda texterna skrivna på mayaspråk från tidigkolonial tid som texter författade av den spanska koloniala administrationen under kolonialperi- oden lett till mer nyanserad kunskap om hur olika mayatalande grupper levde under mötet med kolonialism och kristendom från 1500-talets bör- jan och framåt.8 Framgångar i forskningen kring epigrafi och ikonogra-
fi har lett till ny förståelse för den klassiska mayareligionen och för hur den förändrades under kolonialtiden och framåt.9 Nytolkningar av såväl
äldre texter som nyfunna texter i arkiv har ökat förståelsen för hur den kristna missionen fortlöpte och hur den traditionella mayareligionen och den katolska kristendomen har mötts och blandats allt sedan 1500-talets början.10 Därmed kan vi också studera hur religionen har förändrats och
formats till de religiösa uttryck vi finner i nutida mayareligiositet. Katoli- cism i mayaområdet idag skiljer sig från katolicism i andra delar av värl- den, bland annat så att helgonkulten har förändrats och helgonen ges en annorlunda ställning i den religiösa praktiken, där de kan identifieras med gudomligheter från den klassiska religionen.11
8 Grant D. Jones Anthropology and History in Yucatan, University of Texas Press, Austin 1992; Ruth Gubler and David Bolles, The Book of Chilam Balam of Na: Facsim-
ile, Translation, and Edited Text, Lancaster 2000; Lorraine Williams-Beck, Bodil Lilje-
fors Persson & Armando Anaya Hernandez, Back to the Future for Predicting the Past:
Cuchcabal–Batabil–Cuchteel and May ritual. Political Structures across Archaeological
Landscapes in Ethnohistoric Texts, and through Cosmological Time. Contributions in
New World Archaeology, Special Issue Maya Political Relations and Strategies, 2012 4:
251–278; Robert Redfield & Alfonso Villa Rojas Chan Kom- A Maya Village, The Uni- versity of Chicago Press, Chicago (1934) 1962; William Hanks, “Authenticity and Am- bivalence in the Text: A Colonial Maya Case”, 1986, 3(4): 721–744.
9 Stephen D. Houston & InomataTakeshi, The Classic Maya, Cambridge University Press, New York 2009; Karl Taube, “Flower Mountain: Concepts of Life, Beauty, and Paradise Among the Classic Maya” 2004, Res 45: 69-98; Linda Scheele, Peter Mathews, Justin Kerr & Macduff Everton, The Code of Kings: The Language of seven sacred Maya
Temples and Tombs, New York 1998.
10 María de Guadalupe Suárez Castro, El Chilam Balam de Tekax. Análisis etnohistóri-
co, [Chilam Balamboken från Tekax. Etnohistorisk analys] México: Instituto Nacional de
Antropología e Historia, Dirección de Etnohistoria, Colección Etnohistoria: Serie Logos, (Mexico City 2017).
Bodil Liljefors Persson