Datainsamling

Inom kvalitativ forskning är intervjuer den vanligaste metoden med beaktande av dess flexibilitet (Bryman & Bell, 2011). Detta medför att uppsatsen belyser ett bredare empiriskt användningsområde av lean inom en myndighetskontext för att förstå viktiga faktorer som spelar roll för översättning av konceptet. Däremellan är jag medveten om att jag inte har beaktat alla led i översättningskedjan, vilket inte skulle inrymmas inom ramen för denna uppsats. Styrkorna är emellertid att uppsatsen avgränsats till chefer, medarbetare och externa konsulter som varit med vid implementering och arbetat med lean vid de två avdelningarna, vilket har möjliggjort en uppsats inom tidsramen. Dessutom för att balansera den positiva bilden av lean. Detta innebar att jag utifrån mina specifika frågeställningar, syfte och tidigare forskning samt dess luckor valde specifika teman inför intervjuernas genomförande. Därmed hade jag ett tydligt fokus, snarare än en generell vilja att utforska ett tema. Bryman och Bell (2011, s. 477) menar att detta innebär att man sannolikt använder sig av ”semistrukturerade intervjuer för att kunna ta sig an specifika frågeställningar”. Närmare sagt hur lean kommer till uttryck från idé till praktik på Försäkringskassan inom två valda avdelningar; en strategisk och en operativ kärnverksamhetsavdelning. Semistrukturerade intervjuer erbjuder även en frihet för respondenterna att besvara frågorna utifrån vad denne finner vara centralt utifrån uppsatsens presenterade tema och syfte. Detta innebär att jag ställde följdfrågor efter hur det passade under intervjusamtalen utifrån ett antal förutbestämda intervjufrågor för att hålla ett fokus. Bryman och Bell (2011) menar att sådan anpassning är viktig för att förstå respondenternas sociala verklighet.

De teman som behandlades kan indelas i tre huvudsakliga punkter; motiv till införandet, genomförande och resultat. En tydligare beskrivning av dessa tre teman presenteras enligt nedan:

1. De intervjuade tillfrågades att beskriva uppfattade problem som låg till grund för beslutet att införa lean på avdelningarna. Intervjuguiden inkluderade också frågor gällande specifika aktörer som involverades i lean-arbetet.

2. De intervjuade tillfrågades att beskriva genomförandearbetet av lean och hur de upplevde implementeringsprocessen. Dessa tillfrågades även att reflektera över barriärer som bromsade ned eller hindrade implementeringsprocessen.

3. Intervjuarna tillfrågades att reflektera över resultaten av lean-arbetet. Vidare, inkluderade intervjuguiden frågor gällande hur lean fungerade under tiden vid

39 införandet, till exempel om organisationen fortfarande arbetar efter lean-principer och metoder eller om det har ersatts av en ny managementidé.

Vid eventuella uppkomna funderingar, frågor eller tillägg från respondenterna erbjöds dessa att efter intervjugenomförandet återkomma till mig. Respondenterna erbjöds även möjlighet att läsa igenom den transkriberade intervjun. Detta för att respondenternas svar ska kunna jämföras (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). För att belysa hur begreppen flöde och värde hade översatts inom avdelningarna ställde jag bland annat frågor om hur lean hade påverkat det interna arbetet med kundprocesser samt arbetet med kunderna.

Vid val av intervjupersoner under vårterminen 2020 beaktade jag uppsatsens frågeställningar. Fokuset låg således på nyckelpersoner som varit med och infört lean samt arbetat med det i form av centrala chefer och medarbetare på en strategisk och operativ avdelning. Även externa konsulter som utbildade chefer och medarbetare på Försäkringskassan valdes för att få en tydligare bild av översättningsprocessen. Detta för att fånga en övergripande nivå samt det vardagliga arbetet i kärnverksamhetens handläggande del. Jag började med att intervjua en lean-vägvisare på den strategiska avdelningen som arbetat med att lean-träna de två avdelningarna med stöd av inlånade externa konsulter som även kunde vara med vid något arbete direkt med medarbetarna på den operativa avdelningen. Sedan fick jag tips på andra relevanta intervjupersoner inom samma avdelning samt en operativ avdelning, där jag fick kontakt med relevanta och centrala chefer, medarbetare och externa konsulter som varit med vid implementeringen av lean. Urvalet av intervjuer gjordes således genom ett snöbollsurval (Bryman & Bell, 2011). Därmed fångades respondenternas erfarenheter och uppfattningar utifrån verkligheten samt att förstå vilka utmaningar som finns med att införa managementidéer som lean inom en svensk offentlig myndighetskontext. Dessa olika aktörer kan ha olika betydelse för översättningsprocessen av idébärare som chefer och externa konsulter, samt av medarbetare i vardagligt kärnverksamhetsarbete. Majoriteten av respondenterna som arbetar med principer, metoder och verktyg av lean har även varit med innan införandet år 2012, och inte bara under samt efter.

Genom att göra ett snöbollsurval utifrån lean-vägvisaren valdes samtliga tolv respondenter efter befattningen dessa hade vid införandet av lean enligt tabell 2 nedan. Fem av dessa arbetar på den strategiska utvecklingsavdelningen, fyra på den operativa kärnverksamheten samt tre externa konsulter från två olika konsultbolag. Detta bidrog till att öka min förståelse för det jag studerade.

40

Tabell 2. Uppsatsens valda intervjupersoner.

Samtliga intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och kodas. Bryman och Bell (2011) menar att detta är tidskrävande. Däremot stärks trovärdigheten i uppsatsen genom att man kan kontrollera vad som sagts i efterhand. Jag valde att koda svaren för att strukturera data från intervjuerna som transkriberats, för att kunna koppla ihop svaren med det teoretiska ramverket. Detta innebär att respondenternas svar kategoriserats under rubriker som kan kopplas till uppsatsens frågeställningar. En risk är att svaren att komma ur sin kontext i och med att utdrag av specifika fraser eller meningar lyfts ur sitt sammanhang. Dessutom kan det i urvalsprocessen innebära en fragmentering genom urskillning av helhetsbilden (Bryman & Bell, 2011; Denscombe, 2018). Däremot har jag försökt att beakta och undvika det i kodningen genom att dels förklara utdragets kontext, dels genom att föra anteckningar med ljudinspelning som ett komplement.

Förutom datainsamling i form av intervjuer har jag insamlat textmaterial och dokument i form av artiklar, litteratur, hemsidor och årsredovisningar. Även relevanta interna dokument som berör lean har samlats in från de valda avdelningarna för att spåra lean bakåt i tiden i de fall respondenterna haft ett svagt minne, då införandet skedde för åtta år sedan. Sådana dokument är viktigt för att mer noggrant undersöka verkligheten vid studier av organisationsförändringar och processer (Bryman & Bell, 2011; Denscombe, 2018). Texterna har således använts för att följa och kartlägga lean-konceptets händelseförlopp som en idé som översatts till praktik inom valda verksamhetsavdelningar. Detta för att finna detaljer i händelser och processer (Gerring, 2004; Merriam, 1994), vilket syftet är med min uppsats. För att finna relevant litteratur och forskning har även databaser som Google Scholar, Retriever Research och SöderScholar