Metodologiskt angreppssätt

Försäkringskassan är en myndighet med flera olika delfall eller fenomen där olika avdelningar anpassats på olika sätt utifrån den specifika kontexten (Czarniawska & Sevón, 1996). För att skapa en förståelse för innehållet i ett fenomen används enligt Merriam (1994) kvalitativt angreppssätt, i synnerhet fallstudier för att fånga ett specifikt fenomen av en förändringsprocess. Idé- och kunskapsöverföringen har studerats på en vald strategisk utvecklingsavdelning av sex sådana avdelningar totalt, samt en operativ kärnverksamhetsavdelning av fem liknande avdelningar totalt som har rätt att besluta om ersättning, se nedan figur 8. Således i ett specifikt sammanhang inom en myndighetskontext som en av flera svenska myndigheter som infört idén. Av den anledningen har jag har valt att genomföra en kvalitativ tvåfallstudie (Yin, 2018) av lean-införandet där två avdelningar inom Försäkringskassan är kontexten; varav en strategisk och en operativ avdelning. Jag har valt att dela upp översättningen av idén i två fall för att tydliggöra mitt fokus för uppsatsens syfte och efterfrågeglapp på både övergripande och mikronivå som tidigare nämnt i avsnitt 3.1, samt att belysa och jämföra vilka faktorer som påverkar att två till synes lika fall utifrån en gemensam organisation kan bli olika i översättningsarbetet.

36

Figur 8. En vald operativ och en strategisk avdelning (Försäkringskassans årsredovisning, 2018, s. 6). Merriam (1994) och Yin (2018) klarlägger även att fallstudier har ett stort värde för att få en djup förståelse om förbisedda fenomen och processer i en social verklighetskontext där forskaren hämtar data på fältet med närhet till undersökningsobjektet. Därmed kan detaljer identifieras vid lean-införandet genom att gå djupt in på en organisation med två valda fall. Detta i syfte att studera olika hierarkiska nivåer och aktörer med olika yrkesroll för att förstå översättningsprocessen i enlighet med Røviks (2008) teorier. Dessutom för att förstå processer i valda specifika kontexter utifrån dess sociala verklighet (Bryman & Bell, 2011; Gerring, 2004). Även Eckstein (1975) menar att forskare söker sociala strukturer och mönster i den sociala världen i ett försök att förklara verkligheten med fokus på processer i specifika kontexter. Med en kvalitativ fallstudiemetod kan således det generella belysas genom att titta på det specifika. Detta för att i uppsatsen ägna fokus åt att beskriva och förstå processer, relationer och händelser genom inramning och djup utifrån teoretiska verktyg. Däremellan kan samspelet mellan Försäkringskassans operativa och strategiska avdelningar förklara den aktuella översättningen av lean, istället för att endast visa den. Flyvbjerg (2006) menar även att vetenskapen gynnas av detaljerad förståelse av verkliga fall.

Vidare lämpas fallstudier för att besvara forskningsfrågor som ”hur” och ”varför” (Merriam 1994; Yin, 2018). I min uppsats är ”hur” frågan central för att besvara frågeställningen gällande hur översättningsprocessen sker i en specifik kontext. Med en fallstudiemetod kan således uppsatsens frågeställningar besvaras och syfte uppnås, att få en djup förståelse för hur lean-översättningen kommit till uttryck i praktiken på Försäkringskassan. Även för att bidra till förståelsen gällande vilka arenor och översättare som blir viktiga, på en strategisk samt operativ avdelning som är avgränsningen för att göra studien möjlig.

37 Det finns för- och nackdelar med val av kvalitativ fallstudiemetod. Kritiken mot kvalitativa undersökningar kan vara svårigheten att generalisera resultaten till andra fall (Denscombe, 2018; Flyvbjerg, 2006). Exempelvis till andra organisationer och geografiska platser utanför myndighetskontexter eller till andra myndigheter. Dessutom kan det vara svårt att replikera i och med begränsningar i tid och rum av intervju- och datainsamling. Även Eckstein (1975) menar att beskrivning av ett fall med för stor detalj kan innebära intressanta insikter men bidrar inte till samhällsaspekten på grund av forskarens egen tolkning av ett visst fall. Däremot är syftet med uppsatsen att utveckla teori genom att på djupet förklara och förstå vad som händer och varför. Detta med genom att fylla en lucka och en efterfrågan gällande myndighetskontext på strategisk och operativ mikronivå. Dessutom menar Collier (2011) att en händelse, beskrivning och intervjuer med deltagare som talar för en tolkning av en viss situation inte behöver bekräfta eller eliminera andra potentiella förklaringar. Fallstudiestrategi fokuserar dessutom på processer genom tolkande metoder snarare än slutprodukter (Denscombe, 2018; Yin, 2018). I linje med Collier, Denscombe och Yin är mitt fokus att djupgående förklara en specifik process inom vald myndighetskontext och jag är även medveten om ovan nämnda metodkritiska uppfattningar. Därtill är inte ändamålet med min uppsats att visa på effekter eller att eliminera andra möjliga förklaringar, utan på att belysa och utöka användningen av hur översättningsprocessen sker från idé till praktik genom dekontextualisering, översättningsarenor, översättare och kontextualisering inom en specifik myndighetskontext. Styrkan som fallstudier erbjuder är flexibiliteten i metoder i form av kombinationer av olika kvalitativa metoder för att få en detaljerad granskning och en helhetssyn av ett fenomen (Bryman & Bell, 2011; Denscombe, 2018). ”The case study’s unique strength is its ability to deal with a full variety of evidence – documents, […] interviews and participant-observation” (Yin, 2018, s. 12). I uppsatsen har flera metoder använts i form av intervjuer, observationer och relevanta dokument för att få en fyllig datainsamling och förståelsemässig beskrivning om samma fenomen. Enligt Yin (2018) skapar intervjuer förklaringar och personliga synsätt och deltagande observationer täcker fallets kontext samt att dokumentation skapar en bredd av olika processer. Detta menar författaren skapar en metodtriangulering som stärker validiteten. Vidare innebär detta enligt Piekkari, Welsh och Paavilainen (2009) att hitta motstridiga tolkningar och betydelser samt att inte förlita sig på ett enda angreppssätt. På så sätt kan en kombination av intervjuer, observationer och dokument gestalta en trovärdig och sammanhängande helhetsbild av fenomenet.

38