Syfte
Delprogrammet syftar att följa näringstransporten i recipienten Flarkbäcken, som ligger i ett jordbruksdominerat område. Syfte är även att koppla jordbruksverksamheten inom
avrinningsområdet till variationen i näringstransporten.
Förväntade resultat
Information om mängder transporterade ämnen i vattendraget inom Flarkbäckens avrinningsområde. Detta innebär att provtagning måste ske med hög frekvens både för vattenkemi och för vattenflöde. Transportmängder av kväve och fosfor är de primärt
38
intressanta ämnena men även andra ämnen är av intresse. Eftersom avrinningsområdet är kraftigt påverkat av sulfidhaltig jord är det även intressant att följa parametrar såsom pH, alkalinitet, sulfathalt och de alkaliska jordartsmetallerna.Parallellt med provtagningen ska rådgivning ges till brukarna i avrinningsområdet angående gödselgivor och strategier kring gödsling. Denna rådgivning förväntas få genomslag på transporten av näringsämnen i Flarkbäcken. En del av undersökningen innebär således uppföljning av om rådgivningen till brukarna ger ett minskat läckage av kväve och fosfor till vattendraget.
Bakgrund och strategi
Länsstyrelsen har drivit delprogrammet i stort sett varje år sedan starten 1993. Undantaget är några år i början på 2000-talet då delprogrammet utvärderades och beslut togs om fortsatta mätningar. Idag genomförs delprogrammet fullt ut enligt de riktlinjer som ges i
naturvårdsverkets handledning. En utökad provtagning av biologiska parametrar gjordes 2007 i Flarkbäcken. Den drevs fram av vattenförvaltningens arbete med statusklassning av sjöar och vattendrag. Fortsatta mätningar av biologiska parametrar i Flarkbäcken har dock uteblivit. Behovet av att driva ett s.k. JRK-program i länet har länge varit under diskussion. Ur ett regionalt perspektiv har mätningarna i Flarkbäcken blivit allt mer intressanta när det gäller andra parametrar än just näringsämnena. Längs norrlandskusten finns det stora problem med sulfidhaltiga jordar som periodvis läcker ut sura ämnen och metaller. Dessa sammanfaller ofta med jordbruksdominerade områden. Ett delprogram med inriktning mot dessa vore mer ändamålsenligt och funderingar finns därför på att göra om programmet från JRK till något annat, t.ex. en station inom flodmynningsprogrammet. Därigenom skulle fokus kunna skifta från enbart näringsbelastning till en mer generell vattenkemisk bedömning som inkluderar metaller och ett större spektra av fys-kem parametrar.
Objekturval
Flarkbäcken har valts ut som objekt för jordbrukets recipientkontroll eftersom det ligger i ett av Västerbottens läns mest jordbruksintensiva avrinningsområden. Provtagning av vattenkemi har skett och sker vid två lokaler (Sigridsrönningen samt Gammbyn). Dessa två lokaler ligger väl inom det område som påverkas av odlad mark. Gammbyn som är den uppströmsliggande av de två är betydligt mindre påverkad eftersom ytan uppodlad mark ökar ju längre nedströms man kommer i vattendraget. En tredje provtagningspunkt har varit i bruk tidigare (Pellboda) men denna provtas numera inte. Pellboda representerar en sorts bakgrundsreferens då den ligger i gränszonen mellan skogslandet och den odlade marken.
Mätningen av biologiska parametrar som påbörjades 2007 (elfiske, bottenfauna, påväxtalger) har utförts på lokalerna Pellboda, Gammbyn och Sigridsrönningen (endast påväxtalger vid Sigridsrönningen). Om programmet görs om till ett flodmynningsprogram kommer fortsatta mätningar ske vid Sigridsrönnigen samt i en ny punkt vid utloppet i havet (mynningspunkt vid Hertsångersälven).
Provtagningen sker i två punkter med intervall om 14 dagar under perioden april-november. Övrig tid tas stickprov. Flödesmätning sker kontinuerligt med datalogger under perioden maj- oktober. Övrig tid modellberäknas flödesdata baserat på data från närliggande Dalkarsån.
Kvalitetssäkring
Länsstyrelsen rapporterar halvårsvis vattenkemidata och flödesdata till SLU i Uppsala, som är datavärd för typområden på jordbruksmark. Data består i huvudsak av vattenkemi och
39
Större avvikelser utreds med laboratoriet. Flödesdata kvalitetssäkras av länsstyrelsen som jämför flödesvariationen med data från ett närliggande vattendrag (Dalkarsån).
I delprogrammet ingår inventering och kartläggning av odling och gödsling inom typområdet. Sådana har gjorts vid två tidigare tillfällen, 1996 och 2003. Genom att använda
jordbruksverkets blockdatabas kan detta göras på ett relativt resurseffektivt sätt. Detta förväntas ske under programperioden.
Undersökning och undersökningstyper
Delprogrammet typområden på jordbruksmark beskrivs i naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp: Ytvattenkemi, typområden.
Datahantering/datalagring
För datatyp, dvs vattenkemiparametrar, flödesdata m.m. se naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning – Undersökningstyp: Ytvattenkemi, typområden. De vattenkemiska
parametrar som provtas benämns Prio 1 och 2 i undersökningstypen.
Datavärd för Jordbrukets recipientkontroll är Institutionen för mark och miljö vid SLU i Uppsala.
Flödesdata hanteras på länsstyrelsen och kräver visst konverteringsarbete från rådata till flödesdata (avbördningskurva). Ovanstående dataset skickas sedan till datavärd en gång per år.
Utvärdering och rapportering
Under den gångna programperioden har inte den planerade utvärderingen skett av
programmet. Eftersom det finns ett förslag internt om att göra om delprogrammet bör det föregås av en utvärdering innan detta sker.
Tidplan
Tabell 14. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/ undersöknings typ 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Jordbrukets recipientkontroll
Utvärdering Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning
Kostnader
Tabell 15. Kostnader under programperioden.
Undersökning/ undersökningsty p 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Jordbrukets recipientkontroll 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr 30 000 kr
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Delprogrammet är nationellt samordnat och drivs av SLU i Uppsala (Institutionen för mark och miljö). Alla mätdata rapporteras av länsstyrelsen till SLU, som sedan sammanställer och presenterar detta i en årlig rapport.
40
De nyligen upprättade provtagningarna av biologiska parametrar har gjorts i samråd med vattenförvaltningen. Syftet har varit att få fram statusbedömningar av vattendrag. Metoder och provtagningslokaler har valts ut genom fältbesök och en kortare utvärdering av behoven. Vattenförvaltningen har främst stått för analyskostnader medan den regionala
miljöövervakningen bidragit med provtagningspersonal.
Information till brukarna i avrinningsområdet sker med visst intervall. Informationen lämnas från länsstyrelsens lantbruksenhet. Samordningen mellan miljöövervakningen,
vattenförvaltningen och lantbruksenheten förväntas intensifieras då planer för åtgärder upprättas inom ramen för vattenförvaltningens arbete. Detta arbete påbörjas under denna programperiod.