Syfte
Programmet syftar till att följa lång- och kortsiktiga förändringar av länets utterbestånd.
Förväntade resultat
Övervakningen kommer att ge en bild över utterns nuvarande status i länet. På sikt kommer eventuella beståndsförändringar att upptäckas.
133
Bakgrund och strategi
Enligt samstämmiga uppgifter har uttern ökat såväl nationellt som i länet. Uttern är emellertid fortfarande rödlistad i kategorin sårbar och det finns ett nationellt åtgärdsprogram för
bevarande av utter. En livskraftig utterpopulation med fungerande reproduktion är ett tecken på ett i många avseenden väl fungerande ekosystem. Uttern kan fungera som indikator för flera miljömål, exempelvis Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Ett rikt växt och djurliv. 2011 initierades ett gemensamt delprogram för övervakning av utter. Många län är i nuläget anslutna till delprogrammet, vilket innebär att Västerbotten utgör en vit fläck på utterkartan.
Även om uttern för närvarande ökar i landet finns potentiella risker. Uttern är känslig för miljögifter och exponeras konstant för nya ämnen. Flamskyddsmedel (exempelvis PFOS) är ett ämne som ökar i naturen och har visats ge reproduktionsstörningar för mink.
Objekturval
Övervakningen kommer att omfatta hela länet. Lokaltäthet och omdrevsintervall är ännu inte bestämt.
Kvalitetssäkring
Inventeringen kommer att ske via fältpersonal som anställs av länsstyrelsen. Personalen kommer att erhålla relevant utbildning. Manualer och protokoll kommer att hämtas från undersökningstypen.
Undersökning och undersökningstyper
Utter och mink - beståndsövervakning
Övervakningen kommer att följa undersökningstypen och de rekommendationer som anges i det gemensamma delprogrammet för inventering av utter.
Datahantering/datalagring
Inventeringsdata inrapporteras årligen till Artdatabanken som är datavärd.
Utvärdering och rapportering
Resultaten bearbetas och sammanställs årligen. Vart 6:e år, efter varje slutfört omdrev, sker en utvärdering och rapportering.
Tidplan
Tabell 75. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Utter och mink-
beståndsövervakning inventering Årlig inventering Årlig inventering Årlig inventering Årlig inventering Årlig och utvärdering
Årlig inventering
Kostnader
Tabell 76. Kostnader under programperioden.
2015 2016 2017 2018 2019 2020
134
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Programmet kommer att ingå i det gemensamma delprogrammet för inventering av utter.
Programområde Kust och hav
Bakgrund och övervakningsstrategi
Arbetet med att ta fram samordnade program har pågått under lång tid i Bottniska viken och genomutvecklingsprojekt har program tagits fram för mjukbottenfauna och kustfiskbestånd. Samordnade program finns även för fria vattenmassan och metaller och miljögifter i fisk. Den generella strategin inom programområde Kust och hav är att förtäta det nationella
stationsnätet regionalt. Oftast har opåverkade områden valts för att fungera som referenser till studier i påverkade områden.
Vattenförvaltningens och havsmiljöförvaltningens behov av övervakning har fått ett visst genomslag på prioriteringarna inom programområdet, men brist på medel har gjort att vi inte kunnat anpassa övervakningen i den utsträckning som hade behövts. Programområdet bidrar inte så mycket till uppföljning av miljömålen genom indikatorer i dagsläget, men resultaten kan med fördel användas vid tillståndsbeskrivningar.
Angränsande programområden
Programområdet överlappar programområdet Miljögiftssamordning, genom delprogrammet Miljögifter i kustfisk och delprogrammet Provbankning och analys av miljögifter i fisk. Delprogrammet Exploatering av havsstränder ligger under programområde Landskap men är naturligtvis viktig vid utvärdering av kustmiljön. En viss överlappning finns med
programområde Sötvatten, genom flodmynningsnätet som används för att uppskatta belastningen av näring och metaller till havet.
Prioriteringar inom programområdet
Västerbotten kommer att prioritera deltagandet i gemensamma program i enlighet med riktlinjerna. Behovsanalysen har gett upphov till en del förändringar som beskrivs nedan. Delprogrammet ”Vegetationsklädda bottnar” har utvärderats (Albertsson 2014).
Utvärderingen visade att övervakningen vid Holmöarna är svår att använda till trendanalyser. Det är få variabler som har en tillräcklig statistisk styrka. Västerbotten kommer därför att avsluta det delprogrammet och använda medlen till att få kostnadstäckning till befintliga delprogram samt att starta ett nytt delprogram för provbankning och analys av miljögifter i fisk från påverkade områden. Nedläggningen av delprogrammet kan få konsekvenser. Det blir ingen övervakning av vegetationsklädda bottnar norr om Gaviksfjärden i Härnösand och alltså ingen referensstation för annan uppföljning eller forskning i varken Kvarken eller
Bottenviken.
Belastning av förorenande ämnen i form av organiska miljögifter och metaller hör till den regionala hotbilden. För att bättre svara mot kraven i vattenförvaltningen skulle påverkade områden, som inte mäts inom ramen för recipientkontrollen, behöva övervakning. För kustens del är övervakning i mynningsområden till stora älvar lämpliga objekt, eftersom de tar emot vatten från stora områden med många verksamheter. I första hand kommer därför
135
provbankade fisken en eller två gånger under programperioden, beroende på budget. Den befintliga övervakningen i referensområdet Örefjärden kommer dessutom att kompletteras med ytterligare ämnen vid behov, förutsatt att budgeten medger det.
Delprogrammet för mjukbottenfauna har utvärderats under året och den nya strategin leder till en ökad geografisk täckning, på bekostnad av provtagningsfrekvens. Detta för att bättre svara upp mot behoven inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen.
Även delprogrammet för kustfiskbestånd kommer att utvärderas, men först under 2015. Delprogrammet kommer därför att fortsätta som förut under den första delen av
programperioden, med vissa justeringar med syfte att hålla kostnaden på en rimlig nivå. Istället för åldersanalyser kommer gällock och otoliter endast att provbankas och istället för årliga faktablad kommer resultaten att redovisas i Excelform med fördjupningar vart 6:e år.
Behov som kvarstår
Vattenförvaltning
Inom ramen för befintlig budget kvarstår många av bristerna. Växtplankton tillsammans med närsalter och siktdjup skulle behöva mätas i påverkade områden. Av kostnadsskäl har nya trendstationer för fria vattenmassan inte kunnat prioriteras, trots att vi behöver förbättra den geografiska täckningen.
Vattenförvaltningens behov med avseende på mätningar av prioriterade och särskilt
förorenande ämnen uppfylls inte i detta programförslag, varken m.a.p. matriserna sediment, fisk eller vattenfas. Det nya delprogrammet Provbankning och analys av miljögifter i fisk ger ett bidrag, men det saknas övervakning i många områden för att uppfylla kraven på operativ övervakning.
Exploatering längs kusten är ett växande problem. För att följa upp effekter av fysisk påverkan finns det nu föreskrifter (HVMFS 2013:19) som hjälp i bedömningarna.
Delprogrammet Exploatering av havsstränder redovisas under programområde Landskap.
Vi har inte heller kunnat prioritera övervakning av främmande arter. Länet skulle behöva övervakning i hamnar som utgör riskområden. Vi behöver också avvakta nationella beslut kopplade till övervakning av främmande arter inom ramen för havsmiljödirektivet och utifrån regeringens proposition om En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Prop. 2013/14:141).
Havsmiljödirektivet
Förutom de behov som Vattenförvaltningen och Havmiljödirektivet har gemensamt kvarstår ytterligare behov kopplat till havsmiljödirektivet.
Delprogrammet för kustfiskbestånden ingår i deskriptorerna för biologisk mångfald,
kommersiellt nyttjade fiskarter och marina näringsvävar. Programförslaget täcker ganska väl in behoven kopplat till varmvattensarter, däremot saknas övervakning av kallvattensarter i stor utsträckning.
Delprogrammet för häckande kustfåglar ingår i deskriptorerna för biologisk mångfald och marina näringsvävar. Programförslaget täcker väl in behovet av övervakning av de vanligaste häckande kustfåglarna i Bottniska viken. Nuvarande programstrategi gör det dock svårt att
136
följa förändringarna i kustfågelbestånden inom en rimlig tidsram då omdreven sker med för många års mellanrum. Delprogrammets upplägg håller därför på att utvärderas.
Effektstudier av metaller och miljögifter har inte rymts inom budgetramarna. Detta kopplar till deskriptorn kring koncentrationer av föroreningar och deras effekter. Övervakning av fiskars hälsa skulle behövas i kustområdet, för att kunna fungera som referenser för studier i påverkade områden. Miljögiftet TBT:s effekt på snäcka är ett annat exempel på effektstudie som skulle behöva utvecklas i länet, eftersom förhöjda halter har påträffats i sedimenten. Vissa deskriptorer saknar delprogram och kommer inte heller att rymmas inom de
ekonomiska ramarna för revisionen. Miljökvalitetsmål
Förutom de behov som Vattenförvaltningen och Havmiljödirektivet har kvarstår ytterligare behov kopplat till miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen ”Giftfri miljö”, ”Ingen
övergödning”, ”Hav i balans samt en levande kust och skärgård” och ”Ett rikt växt- och djurliv” har kopplingar till programområdet.
För miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” finns en koppling till preciseringen om oavsiktligt bildade ämnen och delprogrammet Miljögifter i kustfisk. Vi kommer inte att anpassa vilka ämnen som mäts inom ramen för revisionen, dels av kostnadsskäl, dels för att avvakta nationella beslut om vilka ämnen som är relevanta att mäta.
För miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning” saknar vi ekonomiska förutsättningar för att följa upp målet, t.ex. i påverkade områden.
För miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt en levande kust och skärgård” kvarstår det behov kopplat till grunda kustnära miljöer. Effekter av övergödning och exploatering skulle behöva följas upp, kanske genom övervakning av makrovegetation och fiskyngelreproduktion. Detta ingår dock inte i programförslaget av kostnadsskäl.Det finns hotade arter och populationer av fisk i länet som exempelvis ål, lake och havslekande harr. I detta program kommer vi bara kunna följa upp reproduktionsframgången hos havslekande harr.
Utvärderingar
Kostnader för utvärderingar ingår inte i föreslaget program, eftersom det inte ryms inom budgetramarna. Vi anser att det behövs nationell finansiering för det. Alternativet är att ha ett mätfritt år och använda de medlen för utvärdering. Konsekvensen av det blir dock att
tidsserien bryts.
Övrig uppföljning
Uppföljning av skyddade områden
Bevarandemålen i naturreservat, Natura 2000-områden och andra skyddade områden ska följas upp regelbundet, oftast vart sjätte eller vart tolfte år, enligt riktlinjer från
Naturvårdsverket och Länsstyrelsens översiktliga uppföljningsplan. Marina miljöer är generellt lågt prioriterade inom uppföljningen i de naturskyddade områdena. De marina naturtyper som prioriteras något högre är grunda områden som kan vara lokalt påverkade av människan.
137
Enligt Länsstyrelsen översiktliga plan för uppföljning i skyddade områden ska t.ex. vegetation i laguner och grunda vikar följas, liksom häckande kustfåglar och exploatering i kustzonen. Biogeografisk uppföljning
Marina naturtyper och arter ska övervakas på biogeografisk nivå (baltisk marin region) inom ramen för rapportering enligt artikel 11 i Art- och habitatdirektivet. Det är ännu inte klart i vilken grad det innebär ytterligare övervakning i Västerbottens län, men det är troligt att nya mätprogram i första hand kommer riktas in på habitat som fångas upp dåligt av befintlig miljöövervakning.
Recipientkontroll längs kusten
Påverkan från industrier och reningsverk övervakas genom den kontroll verksamheterna är skyldiga att genomföra, s.k. recipientkontroll. Kontrollen omfattar övervakning av bottendjur, metallhalter i snäcka, fisk och sediment samt hydrografi och näringsämnen i fria
vattenmassan.
De områden som undersöks är:
Kusten utanför Rönnskärsverken Skellefteälvens kustområde Ume/Vindelälvens kustområde Nordmalingsfjärden
Kustvatten vid mindre reningsverk
Det finns brister i länets kontrollprogram längs kusten. För att komma till rätta med problemet behöver HaV ta fram riktlinjer kring hur länen kan arbeta med Miljöbalken för att få
verksamheterna att ändra i sina kontrollprogram. Troligvis behövs det dock även en översyn av Miljöbalken.
Valet av variabler beror på den påverkan vattenförekomsten utsätts för och verksamhetens omfattning. Den nya statusklassningen inom vattenförvaltningen kan leda till att variabler och parametrar behöver kompletteras i vissa kustvatten. Exempelvis kan områden som är
övergödda kompletteras med undersökningar av växtplankton. Att införa mätningar av salthalt är också viktigt, för att kunna använda bedömningsgrunderna för näring. Slutligen behöver verksamheterna mäta oftare för att bedömningarna ska bli säkrare.
HaV och Naturvårdsverket tar fram instruktioner för mätningar av metaller och miljögifter i olika matriser och kommer även att uppdatera undersökningstyperna. Hav arbetar även med instruktioner kring vilka krav som bör ställas vid upphandlingar, t.ex. utifrån metoder och detektionsgränser. Detta gör att Rönnskärsverket kan behöva ändra i sitt kontrollprogram. Metallverket planerar att börja mäta dioxiner och bromerade flamskyddsmedel i fisk och sediment, utifrån de resultat som framkommit i studier inom vattenförvaltningen.
Vattenförvaltningen behöver även mätningar i vattenfas för metallerna i sina bedömningar, något som bör lyftas in i kontrollprogrammet. HaV och Naturvårdsverket behöver även ta fram riktlinjer kring valet av ämnen. Man får dock inte tappa bort syftet med
recipientkontrollen, vilket är att följa upp effekter av verksamheten i fråga.
Förutom att se över kontrollprogrammen så att de bättre svarar mot de ökade kraven inom vattenförvaltningen och bedömningsgrunderna kommer det att krävas en insats för att få fungerande dataflöden. För mätningar i fria vattenmassan finns databasen PriMa tillgänglig
138
för kvalitetssäkring och smidig överföring till datavärden SMHI. Motsvarande lösning saknas tyvärr för miljögifter inför leverans till datavärden IVL. Om data ska kunna användas i nationella utvärderingar är det viktigt att det levereras till nationella datavärdar.
Informationscentralen för Bottniska viken
Sverige har tre Informationscentraler vars främsta syfte är att bevaka akuta eller ovanliga händelser i havsmiljön. Länsstyrelsen i Västerbottens län ansvarar för Informationscentralen för Bottniska viken, som bevakar havsområdet från Haparanda ner till Ålands hav.
Informationscentralerna finansieras av Havs- och vattenmyndigheten (ca 120 000 kr årligen). Informationscentralen samlar in information, samordnar provtagning och informerar om händelser vid kusten och ute till havs. Det handlar exempelvis om algblomningar, större antal döda fåglar och fiskar eller döda sälar. Största delen av arbetet består av rapportering av algblomningar under sommaren, det vill säga blomningar av potentiellt toxiska
cyanobakterier. Information erhålls från SMHI:s satelitövervakning samt från vårt kontaktnät. Informationen läggs upp på vår webbsida kontinuerligt där vi också går ut med varningar vid behov.
Andra prioriterade arbeten som ingår i Informationscentralens uppdrag är information och kommunikation mellan olika aktörer med avseende på främmande arter samt information till vårt kontaktnät.