Syfte
Delprogrammet syftar till att ge underlag för uppföljning av mål och strategier inom rovdjursarbetet, både på regional och på nationell nivå.
91
Den övervakning av de stora rovdjuren (björn, järv, lo, varg, kungsörn) som idag bedrivs i länet är i första hand uppbyggd kring systemet för rovdjursersättningar till samebyarna. Resultaten av rovdjursinventeringarna är också av yttersta vikt för rovdjursförvaltningen. De ger till exempel underlag för licensjakts- och skyddsjaktsbeslut samt möjliggör en uppföljning av mål och strategier inom rovdjursarbetet. Inte minst informations- och
kommunikationsarbetet har ett stort behov av aktuell information om rovdjurens numerär och utbredning i länet.
Förväntade resultat
Parametern som mäts är antalet föryngringar av rovdjur. Där ingen föryngring fastställs bedöms om en art förekommer regelbundet eller tillfälligt. För vargen följs varje individ. Även björnstammen inventeras på individnivå, dock enbart vart femte år
(spillningsinventering och DNA-analys). Geografiska enheten som används är länet i sin helhet och enskilda samebyar. Dessutom mäts inventeringsinsatsernas omfattning
(täckningsgrad).
Bakgrund och strategi
Sveriges sammanhållna rovdjurspolitik slår fast att björn, järv, lodjur, varg och kungsörn ska långsiktigt finnas kvar i den svenska faunan. Länen har ansvaret att omsätta denna nationella politik på regional nivå, bl.a. med hjälp av regionala förvaltningsplaner för alla fem arter. Länsstyrelsen har ett ansvar att inventera de stora rovdjuren enligt 8 % förordningen (NFS 2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn.
För att kunna bedriva ett meningsfullt förvaltningsarbete behövs bra och detaljerad kunskap om rovdjuren. Information om rovdjurens förekomst och täthet är en förutsättning för det befintliga ersättningssystemet för rovdjursskador inom renskötseln.
Insatserna i länet följer den nationella metodiken enligt NFS 2007:10, NFS 2012:1 och NFS 2012:12. Antalet föryngringar av samtliga arter utom björn ska fastställas i hela länet. Där ingen föryngring fastställs ska det undersökas huruvida arterna förekommer tillfälligt eller regelbundet.
Undersökningar och undersökningstyper
Inventeringsmetodiken är fastlagd och beskriven i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn, samt ändringsföreskrifter (NFS 2012:1 och NFS 2012:12). Faktablad för inventeringen av lodjur och järv beskriver inventeringsmetoderna i detalj.
Inventeringen av lodjur och järv är samordnad med den norska inventeringen av de båda arterna och det används samma metodik i de båda länderna.
Objekturval
Hela länet inventeras. Inventeringarna påbörjades i strukturerad form och i stor omfattning år 1996.
Kvalitetssäkring
Metodiken följer Naturvårdsverkets inventeringsföreskrifter och faktablad.
Inventeringarna genomförs av Länsstyrelsens fältpersonal, som har mångårig erfarenhet av rovdjursinventeringar och har genomgått utbildningar i inventeringsmetodik. Kungsörnar inventeras även av Kungsörnsgruppens specialister. Inkommande rapporter om
92
Observationer som inte är kvalitetssäkrade godkänns inte och ingår inte i det slutgiltiga resultatet. Resultaten granskas även av Viltskadecenter innan de slutgiltigt fastställs av Naturvårdsverket.
Datahantering/Datalagring
Samtliga kvalitetssäkrade observationer av rovdjur ingår i resultatsammanställningen. Parametrarna som mäts är, så långt det är möjligt:
För djuren: art, kön, antal individer i grupp, ålder, DNA-identitet, beteende, eventuella bytesdjur.
För platsen: geografiska koordinater; tidpunkt för observationen, väder-, mark- och ljusförhållanden.
För en artspecifik inventering: täckningsgrad, antal observationer
Resultaten matas direkt in och lagras i den skandinaviska rovdjursdatabasen Rovbase. Databasen ägs och drivs av norska Miljødirektoratet men har i samarbete med
Naturvårdsverket anpassats även till den svenska rovdjursinventeringen. I dagsläget används databasen för alla stor rovdjur utom kungsörn men det finns funderingar kring huruvida Rovbase skulle kunna användas även för resultat från kungsörnsinventeringen i framtiden. Även genetiska data lagras i Rovbase.
Utvärdering och rapportering
Årliga nationella och skandinaviska inventeringsrapporter kommer framöver att finnas tillgänglig på Naturvårdsverkets och Viltskadecenters hemsidor.
Resultaten sammanställs också regionalt och dessa finns tillgängliga på länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/vasterbotten.
Resultat rapporteras årligen till Sametinget efter fastställd tidsplan enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar. Resultatspridning sker via hemsidan, pressmeddelanden och olika möten. En del av resultaten är tillgängliga för allmänheten via den publika delen av Rovbase (www.rovbase.se).
Tidplan
Tabell 42. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Rovdjursinventering inkl
kungsörn Fältarbete Rapportering Utvärdering Fältarbete Rapportering Utvärdering Fältarbete Rapportering Utvärdering Fältarbete Rapportering Utvärdering Fältarbete Rapportering Utvärdering Fältarbete Rapportering Utvärdering
Kostnader
Tabell 43. Kostnader under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Rovdjursinventering 4 800 000* 4 800 000* 4 800 000* 4 800 000* 4 800 000* 4 800 000* Björnspillningsinventering
De årliga rovdjursinventeringarna finansieras av Naturvårdsverket genom särskilda nationella medel*. Björnspillningsinventeringarna som genomförs vart femte år finansieras genom särskilda medel. Finansieringen är ännu oklar.
93
Samordning
Nationell samordning: Naturvårdsverkets föreskrifter och faktablad styr fältarbete och datahantering, Sametingets föreskrifter styr rapporteringen till Sametinget.
Regional samordning: Länsstyrelsens rovdjurssamordnare och rovdjursförvaltare ansvarar för samordningen på länsnivå.
Rovdjursinventeringarna ger underlag för uppföljning av miljömålen Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Resultaten används också inom ramen för åtgärdsprogramsarbete och internationell rapportering enligt fågeldirektivet.
Samfinansiärer/Samarbetspartners
Samfinansiärer: Naturvårdsverket, i viss mån Jägareförbundet (arbetstid av tjänstemän), Sametinget (finansierar samebyarnas inventeringsinsatser)
Samarbetspartners: Fältarbete genomförs i samverkan med samebyarna, Kungsörnsgruppen inom Västerbottens Ornitologiska Förening samt i viss mån även jägare och allmänhet. Utvärdering görs i samverkan med Viltskadecenter, Naturvårdsverket,
vargforskningsprojektet, loforskningsprojektet, björnforskningsprojektet,
järvforskningsprojektet och kungsörnsforskningsprojektet, i viss mån även Sametinget.
Utvecklingsbehov och brister
Inventeringsmetoden för järv i skogslandet behöver vidareutvecklas.
Metoder för DNA-analys av spillning, urin och sekret behöver vidareutvecklas. Metoden för björnspillningsinventering behöver utvecklas med avseende på täckning i fjällområden och kostnad av DNA-analyserna.
94