Syfte
Att uppskatta nivåer och normal variation av beståndsutveckling och fortplantning hos kustfisk vid representativa kustlokaler, opåverkade av lokala källor för att kunna beskriva miljötillståndet och tillhandahålla representativa referensvärden för regionala och lokala studier. Programmet ska även identifiera förekomst av främmande arter.
142
Att övervaka långtidstrender och att uppskatta storleken av eventuella förändringen i kvantitativa termer.
Delprogrammet ingår i det gemensamma delprogrammet ”Kustfisk, beståndsövervakning”.
Förväntade resultat
Beskriva beståndsutveckling och fortplantning och tillhandahålla representativa referensvärden för regionala och lokala studier.
Bakgrund och strategi
Ett samordnat program togs fram inom ramen för ett regionalt utvecklingsprojekt under åren 2002 till 2004 (Forsgren-Johansson m.fl. 2005). Strategin är att det ska finnas åtminstone ett referensområde per kustvattentyp alternativt två referensområden per havsbassäng. Fisket är inriktat mot varmvattensarter.
Delprogrammet har koppling till havmiljödirektivet och deskriptorerna för biologisk mångfald, främmande arter, kommersiellt utnyttjade fiskar och marina näringsvävar.
Bedömningsgrunderna för kustfiskbestånd håller på att tas fram inom ramen för WATERS. Delprogrammet har kopplingar till miljömålsuppföljningen och preciseringar om främmande arter och ekosystemtjänster, samt för att följa upp den biologiska mångfalden. Det finns även en koppling till preciseringen om hotade arter, men underlaget är för dåligt för att använda till utvärderingar. Det saknas idag indikatorer för uppföljningen av dessa preciseringar och i fallet främmande arter saknas det dessutom fungerande dataflöden.
Eftersom den exakta utformningen av programmet kommer att utredas vidare under år 2015 beskrivs här det befintliga programmet.
Objekturval
Kustnära lokaler, opåverkade av lokala källor längs svenska kusten. Länsstyrelsen bekostar ett provtagningsområde vid Örefjärden med regionala övervakningsmedel. I Kinnbäck finns ett område som bekostas av Norrbottens län. Ett nationellt integrerat provfiskeområde finns vid Holmöarna, där man förutom beståndsövervakning och mätning av miljögifter även övervakar fiskarnas hälsotillstånd. Alla dessa områden utgör referensområden. Ambitionen är att behålla nuvarande stationer tillsvidare.
143
Figur 17 Karta över områden med provtagning av kustfiskbestånd i Västerbotten. Det gemensamma programmet utgörs av nationella och regionala provtagningsområden. Utvärdering under 2015 kan leda till ett annat upplägg.
Kvalitetssäkring
Kvalitetssäkring sker enligt undersökningstyp.
Provtagning utförs enligt undersökningstyp av utbildad personal. Analyser görs av ackrediterade laboratorier och i enlighet med undersökningstyp.
Den statistiska styrkan beräknas med hjälp av variansen för de enskilda årens medelvärden. Osäkerheten ökar i medelvärdena vid minskning av till exempel antal stationer och för att hantera detta vid skattning av styrkan behövs skattningar av de enskilda
varianskomponenterna. Det enklaste sättet att beräkna dessa varianskomponenter är att använda traditionell variansanalys med hjälp av ANOVA (Leonardsson 2010). En 80 % statistisk styrka eftersträvas i delprogrammet. Möjligheten att upptäcka trender för enskilda arter är rätt liten på grund av den stora naturliga mellanårsvariationen. Trots det är precisionen tillräckligt hög för att kunna påvisa signifikanta skillnader mellan enskilda år (Leonardsson 2010). Hjälpvariabler som t.ex. temperatur skulle kunna minska mellanårsvariationen, samt att utesluta vissa storleksgrupper ur analyserna och använda en tidslagg, så att man kommer upp till 80 % i styrka. Ju ovanligare en art är, desto större förändring krävs för att upptäcka trenden (Leonardsson 2010).
Undersökning och undersökningstyper
Undersökning ”Kustfiskbestånd”, med undersökningstyp ” Provfiske i Östersjöns
kustområden – Djupstratifierat provfiske med Nordiska kustöversiktsnät” (i enlighet med Naturvårdsverket handledning för miljöövervakning).
144
Provfisken sker en gång per år under juli-augusti.
Datahantering/datalagring
Data i form av antal fiskar av olika art per djupstrata och nät samt stödparametrar som vikt och längd levereras digitalt till datavärden Kustlaboratoriet i Öregrund, SLU. Västerbottens datamängd är årliga provtagningar från ett område med 45 nät.
Efter utvärderingen 2015 kan datamängden ändras något men ungefär samma omfattning eftersträvas.
Utvärdering och rapportering
Det saknas bedömningsgrunder för fiskbestånd, istället används ett urval indikatorer som kommer att sammanställas i Excelform. En gång per programperiod ska ett gemensamt faktablad eller kortare rapport tas fram. Data utvärderas årligen vid nationella Havet- seminarier samt i årlig artikel i den nationella årgångsrapporten ”Havet -”.
Tidplan
Tidplan för delprogrammet presenteras i tabellen nedan. Årtal för utvärdering måste
samordnas mellan länen och HaV. Förslag på utvärdering sent under programperioden för att få med fler års data.
Tabell 79. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/ undersöknings typ 2015 2016 2017 2018 2019 2020 * Provfiske i Östersjöns kustområden Provtagning Nationell utvärdering av delprogrammet
Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning Utvärdering av resultat i Gemensamt faktablad eller mindre rapport Provtagning
Kostnader
Kostnader för delprogrammet presenteras i tabellen nedan, endast medel från RMÖ-budgeten presenteras. Det nya upplägget kan innebära en annan kostnad, men överlag eftersträvas samma omfattning från regionalt håll. Kostnaden omfattar provfiske (inklusive preparering av gällock/otoliter) och dataläggning. Kostnaden över programperioden stämmer inte med verkligheten, eftersom det skett en kostnadsökning på mellan 2 och 6,5 procent per år under föregående programperiod.
Kostnaden för utvärdering av resultat ingår inte, eftersom det inte ryms inom ramen för länets budget. Vi anser att det behövs nationell finansiering för det. Alternativet är att ha ett mätfritt år och använda de medlen för utvärdering. Konsekvensen av det blir dock att tidsserien bryts. Kostnaden för preparering av gällock/otoliter borde bekostas av nationella medel eftersom det främst är HaV som behöver datat i sin rapportering till EU inom ramen för
Havsmiljödirektivet. För Örefjärden kostar den hanteringen mellan 17 000 och 22 000 SEK per år.
145
Tabell 80. Kostnader under programperioden.
Undersökning/ undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020 * Provfiske i Östersjöns kustområden 128 500 128 500 128 500 128 500 128 500 128 500
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Samordning
Delprogrammet är väl samordnat inom nationell och regional miljöövervakning. Det gäller såväl valet av områden/stationer och metod för provtagning som datalagring och utvärdering. Delprogrammet ingår i det gemensamma delprogrammet för kustfiskövervakning.
Delprogrammet är samordnat med delprogrammet miljögifter i fisk, genom provbankning av fisk från provfiskena.
Den regionala övervakningen är samordnad med uppföljning av skyddad natur, genom provtagning i naturreservatet Örefjärden-Snöanskärgården.
Samarbetspartners/finansiärer
Utvärderingen av delprogrammet under 2015 bekostas av nationella medel.
Utvecklingsbehov
Delprogrammet utvärderades under 2009-2010. Utvärderingen utgick från provtagningarna under åren 2002/2004 t.o.m. 2008. Eftersom nya data har tillkommit och även nya behov i och med havsmiljödirektivet kommer HaV att utvärdera delprogrammet under 2015. I utvärdering kommer man att titta på behovet av förändringar av delprogrammet med avseende på
stationsnät. En ändring av upplägget kan tidigast ske under år 2016.
Förutom att ta ställning till 2010 års förslag att flytta nät som ligger nära varandra och flytta nät inåt för att bättre fånga upp målarterna, kommer man även att utreda möjligheterna att skära ner på antalet nät med syfte att öka antalet provfiskeområden. Den geografiska
täckningen skulle behöva förbättras för att svara mot kraven i havsmiljödirektivet. Effekten av nätflytt och annan omstrukturering på marina direktivets indikatorer bör därför ingå i
utredningen. Utvärderingen kommer även att utreda behovet av åldersanalyser kopplat till olika syften och vilka områden som i så fall behöver övervakas, då de samvarierar en del. Delprogrammet övervakar främst bestånden av varmvattensarter. En strategi skulle behöva tas fram för övervakning av kallvattensarter. Detta skulle behövas för att svara mot kraven inom havsmiljödirektivet och miljömålsuppföljningen. Man behöver dessutom övervakning för att kunna få en MSC-märkning för sikfisket. För att svara upp mot de ökade kraven behövs en ökad ambitionsnivå och länen behöver mer medel. Inom projektet Intersik har man tagit fram ett förslag på övervakningsprogram för sik (Larsson m.fl. 2012), men programmet skulle behöva samordnas nationellt och även följa andra arter som t.ex. harr och hornsimpa. För lax och öring kan elfisken i vattendrag ge information om bestånden och för siklöja kan man få information från yrkesfisket. Rekommendationer kring övervakning av kallvattensfiskar kommer att ingå i utvärderingen av delprogrammet under 2015. En ändring av programmet kan ske från och med 2016, förutsatt att budgeten tillåter det.
146
Inom biogeografisk uppföljning för Art- och habitatdirektivet finns förlag på att följa upp fiskreproduktionen i åtminstone grunda naturtyper. Eftersom den biogeografiska
uppföljningen fokuserar på fiskreproduktion och inte själva bestånden blir det inte fråga om så mycket samordning. Data från respektive program kan dock med fördel användas när resultat ska utvärderas.
Inom uppföljningen av skyddade områden i länet finns i dagsläget inte resurser för att följa upp fisk. Det finns förslag på bevarandemål för beståndens storleksstruktur utifrån förekomst av rovfiskar. En uppföljning skulle vara mer befogad i områden där man reglerat fisket, sådan reglering sker dock inte i dagsläget.
Bedömningsgrunder saknas för fiskbestånd, men håller på att utvecklas inom ramen för WATERS. Bedömningsgrunder behövs för lättare jämförelser mellan år och områden.