Syfte
Syftet med LUVRE (Lund University Vindel River Expedition) är att kartlägga och förklara den långsiktiga dynamiken hos den häckande fågelfaunan i Ammarnäs fjällen.
Förväntade resultat
Länsstyrelsen vill behålla och förbättra övervakningen av fågelfaunan inom fjällregionen. Detta sker genom att fortsätta de värdefulla långtidsserierna (de äldsta började 1963) samt starta nya undersökningar för artgrupper med svagare övervakning (t.ex. våtmarksfåglar och granskogsfåglar). Vi önskar också stärka projektet genom samkörning med Svensk
Fågeltaxering vad gäller full täckning av de standardrutter som finns inom och nära Vindelfjällsreservatet.
58
Bakgrund och strategi
LUVRE (Lund University Vindel River Expedition) är en löst sammanhållen grupp av forskare från främst Lunds och Göteborgs universitet som sedanbörjan av 1960-talet genomfört studier av häckfåglar i olika livsmiljöer i Ammarnästrakten i eller nära
Vindelfjällens naturreservat. Olika projekt har kommit och gått, men en basverksamhet har bedrivits under alla år. Inom basverksamheten har häckningsbestånd och häckningsresultat av fågelfaunan följts på fjällhed, i hedartad fjällbjörkskog och i ängsartad fjällbjörkskog
(högörtsäng). Även födotillgång (björkfrön, ryggradslösa djur) har undersökts.
Undersökningarna startade i samband med det hot om utbyggnad av Vindelfjällen som då fanns. Det främsta hotet idag är uppenbarligen de pågående klimatförändringarna.
Datainsamlingen har idag ingen direkt bäring på miljömålen, men långsiktigheten och den noggranna kartläggningen gör att LUVRE-projektet inte bara är ovärderligt i vetenskapliga sammanhang, utan också tar fram information som är högst värdefull för den regionala miljöövervakningen och för förvaltningen och bevarandet av fjällområden.
Delar av LUVRE ingår i delprogrammet Häckande fåglar i fjällen med syfte att förstärka den regionala övervakningen av fjällfågel.
Objekturval
De flesta av undersökningsplatserna lades ut för mer än 40 år sedan. Idag är det viktigaste att fortsätta dessa för att inte bryta serierna. Lokalerna (fjällbjörkskogen på Kaissats sluttning, fjällheden vid Kraipe och Raurejaure, osv) uppfyller dock fortfarande väl kraven på att representera”opåverkade” naturtyper. Förslag på nya fågelundersökningar av våtmarker och granskog har under 2008 lämnats in till Länsstyrelsen.
Kvalitetssäkring
För varje delprojekt (t.ex. insekterna, fjällhedsfåglarna, osv.) finns en projektansvarig som svarar för att insamlingen blir gjord och den första kvalitetsgranskningen. Data från de olika delprojekten samlas sedan i en central databas hos projektledningen i Lund. Resultaten redovisas och diskuteras vid årliga möten mellan projektledarna. Dessa har samtliga mycket lång erfarenhet av sina projekt och nya medhjälpare i projekten skolas in på plats. Vi anser därför att det finns mycket god kontroll över kvaliteten på datainsamlingen.
Undersökningar och undersökningstyper
I det så kallade Basprogrammet ingår följande sex delprogram:
1. Inventering av fåglar i björkskog. Inventeringarna utförs i fyra provytor (10–25 ha vardera) med revirkartering och inom ett nio km2 stort område med linjetaxering. Tre av provytorna ligger på Gaissatjs sluttning mot Tjulträsk i främst ängsbjörkskog och en provyta ligger söder om Djupfors i hedbjörkskog. Linjer är förlagda på Gaissatjs och Valles sluttning mot Tjulträsk och Tjulån mellan Karsbäcken och Rödingvik. Linjetaxeringarna utförs så att minst 1500 fågelobservationer insamlas årligen.
2. Inventering av fåglarna på fjällhed. Inventeringarna utförs i två provytor (K1 och K2, 100 ha vardera) med revirkartering och med linjetaxering av sex sträckor. Provytorna ligger söder om Djupfors. Av linjerna går två från Kraipe vid Djupfors till Guonger på olika nivåer, en från Gaissatj runt Raurejaure, en från Gaissatj till Stupipakte och tillbaka på olika nivåer, en från Kraipe till Nasen och tillbaka, samt en lokalt på heden vid Kraipe.
Övervakning av häckningsframgången hos svartvit flugsnappare. Datum för äggläggningen, antal ägg i full kull, samt antal flygga ungar registreras i ca 300 holkar placerade på sluttningen mellan Gaissatj, Valle och Tjulträsk. Särskild uppmärksamhet riktas på störningar i häckningen som kan vara orsakade av miljögifter och surt nedfall, klimatförändringar och predation.
3. Registrering av antalet insekter på björkar. Varje år räknas antalet insekter på 24 000 kortskott på slumpvis valda björkar inom fyra områden, tre belägna i ängsbörkskog på sluttningen norr om Tjulträsk och
59
ett beläget i hedbjörkskog söder om Djupfors. Särskild uppmärksamhet riktas på förekomsten av larver av fjällbjörkmätare och frostfjärilar, vilka är speciellt intressanta både som fågelföda och som kalätare i björkskogen.
4. Registrering av björkens blomning. Antalet han- och honblommor räknas separat på slumpvis valda björkar inom ungefär samma områden som registreringen av insekter sker. Blomningen utgör ett ungefärligt index på efterföljande tillgång på björkfrön, en viktig föda för vissa fågelarter. Blomningens omfattning och frekvens utgör också ett index på björkskogens hälsostatus.
5. Fågelfångst för registrering av ungproduktionen. Från mitten av juli till mitten av augusti fångas fåglar på ett standardiserat sätt vid Tjulåns utlopp i Tjulträsk. Fåglarna ringmärks och vidare registreras kön, ålder, ruggningsstatus, vikt/fettstatus samt storlek. Syftet är att mäta ungproduktionen och fåglarnas hälsotillstånd efter häckningen och inför bortflyttningen.
Utöver Basprogrammet har i perioder (1984-1995, 2005-2008) (2009-2013) en årlig
inventering av häckfågelbeståndet gjorts inom den 13 km2 stora rutan kring Raurejaure mellan Gaissatj och Sulåive. Dessutom har genom åren många olika specialprojekt genomförts, oftast rörande detaljer av olika arters häckningsbiologi. Det förs också ett bokortsregister med över 8000 registreringar.
Datahantering/Datalagring
Typ av data och datamängd.
1. Inventering av fåglar i björkskog. För samtliga arter finns antalet revir per provyta per år sedan 1963 Antalet inventerade provytor har varierat något mellan åren. För linjerna finns för samtliga arter antalet påträffade individer per sex linjer och år sedan 1963.
2. Inventering av fåglarna på fjällhed. För samtliga arter finns antalet revir per provyta per år sedan 1964. För linjerna finns för samtliga arter antalet påträffade individer per sex linjer och år sedan 1972.
Övervakning av häckningsframgången hos svartvit flugsnappare. Data finns för äggläggningsdatum, antal ägg i full kull, samt antal flygga ungar för ca.300 holkar årligen sedan 1964. Därtill kommer data på hemortstrohet, överlevnad, antal tunnskaliga ägg (aluminiumförgiftning), mm.
3. Registrering av antalet insekter på björkar. Data finns på antalet djur av 17 djurgrupper per 1000 kortskott björk för fyra olika ytor per år sedan 1968.
4. Registrering av björkens blomning. Antal han- och honblommor på 200 björkar finns per år sedan 1988. 5. Fågelfångst för registrering av ungproduktionen. Antal adulta och juvenila fåglar per art och år sedan
1984. Därtill finns för samtliga individer uppgifter om kön (om möjligt), ruggningsstatus, vikt/fettstatus samt storlek.
För Raurejaure finns antalet revir av icke-tättingar för åren 1984-1995 och 2005-2008. I bokortsregistret finns data för över 8000 registrerade bon.
Lunds universitet ansvarar för insamling och kvalitetssäkring av data. Idag lagras data hos Lunds universitet men Artdatabanken är utpekad som nationell datavärd och under kommande programperiod kommer data att lagras i nya Artportalen.
Utvärdering och rapportering
1. Hela LUVRE-projektet summeras och diskuteras vid de årliga sammankomsterna med projektledarna (och övriga deltagare), vartannat år i Göteborg, vartannat år i Lund. 2. Årlig rapportering till Länsstyrelsen i Västerbotten, sedan 2006.
60
Tidplan
Tabell 25. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
LUVRE Fältarbete Fältarbete Fältarbete Fältarbete Fältarbete Fältarbete
Kostnader
Tabell 26. Kostnader under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
LUVRE 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
LUVRE-projektet har sedan starten haft ekonomiskt stöd i omgångar från forskningsråd, länsstyrelsen och privata stiftelser, samt indirekt genom de universitetsinstitutioner där projektledning och deltagare varit verksamma. Många år har verksamheten också drivits utan finansiering. Genom alla år har huvuddelen av insatserna gjorts helt ideellt. Fältverksamheten åren 2015-2020 förväntas finansieras i huvudsak via Länsstyrelsens vård- och skötselanslag.
Samordning
LUVRE är idag samordnat med delprogrammet Häckande fåglar i fjällen. LUVRE finansieras till viss del av medel från Länsstyrelsen för att säkra basverksamhet. LUVRE utförs av en lös konstellation av proffs- och amatörforskare från hela Sverige som till stor del utför fältarbetet ideellt. LUVREs bas finns vid Biologiska institutionen, Lunds universitet som även är utförare av nationella programmet Häckande fåglar (tidigare SFT, Svensk Fågeltaxering).
Genom viss samordning mellan LUVRE och SFT vad gäller användandet av metoder, analyser och utvärdering ges direkta möjligheter till jämförelser mellan data från LUVRE (lokalt) och SFT (regional och nationellt).
LUVREs samordnas därför idag och ingår i det nya gemensamma delprogrammet Häckande
fåglar i fjällen. LUVRE:s data förstärker SFTs fasta standardrutter i Västerbottensfjällen.
Detta ger dataunderlag för bedömningar av eventuella förändringar av fågelbestånden och av biologisk mångfald på länsnivå. På samma gång som LUVRE förstärker den regionala miljöövervakningen, ger dess unika långtidsserie möjligheter till jämförelser bakåt i tiden. Samordningen förstärker även underlaget för uppföljning av miljömålsindikator för biologisk mångfald inom målet ”Storslagen fjällmiljö” samtidigt som ökar möjligheten att få fram än mer detaljerade indikatorer med koppling till klimatförändringar på regional nivå.
LUVREs verksamhet ger grunddata för uppföljning av arter listade i Fågeldirektivets bilaga 1 inom Vindelfjällens naturreservat (SPA-område). Genom samordning med SFT, den regionala miljöövervakningen samt uppföljning i skyddade områden kan förbättrad täckning av hela reservatet erhållas. LUVREs verksamhet är idag centrerad till delarna närmast Ammarnäs.
61
Samfinansiärer/Samarbetspartners
LUVREs verksamhet finansieras i huvudsak via Länsstyrelsens vård- och skötselanslag. Tidigare har verksamheten finansierats till liten del även med RMÖ medel. Verksamheten är i huvudsak uppbyggd på ideella arbetsinsatser.
Lunds Universitet bidrar med stor kunskap och kompetens i projektet och samordnar LUVREs fältverksamhet samt sammanställer dess data.
LUVRE har under de åren 2007-2009 genomfört dubbelbeckasininventering inom ramen för Åtgärdsprogrammet (ÅGP) för dubbelbeckasin.
Utvecklingsbehov och brister
Allra viktigast för LUVREs del är givetvis att hålla liv i de långtidsserier av inventeringar som löper oavbrutet sedan 1960- och 1970-talen. Ser man bortanför denna basverksamhet finns givetvis möjligheter till utveckling. Önskvärt vore att i rimlig omfattning utöka
verksamheten i andra delar av reservatet och förbättrad övervakning av fågelgrupper som idag täcks mindre väl. Delvis detta sker genom att samtliga standardrutter inom
Svenskfågeltaxering inventeras årligen i Västerbottensfjällen. En brist är dock avsaknaden av tillräcklig data för att följa fågelbestånden i högfjällszon. På sikt bör ett utvecklingsprogram upprättas för att utreda vilken omfattning av övervakning som behövs för fåglar i
högfjällsmiljöer.