Människor utsätts dagligen för miljöer där det finns risk för exponering av hälsofarliga ämnen eller andra risker. Ur ett hälsoperspektiv är det därför viktigt att kartlägga hotbilder och tillstånd med en regional upplösning så att åtgärder kan sättas in för att minska påverkan. Det som särskilt känt och som utmärker Västerbottens län med avseende på exponering är
framförallt det mineralrika Skelleftefältet, vedeldningen i tätorter, metaller och organiska miljögifter i fisk samt förekomst av radioaktiva ämnen såsom radon och cesium. Det kan vara svårt att dra en tydlig gräns mellan programområde Hälsorelaterad miljöövervakning och de närmast angränsande programområdena Luft, Miljögiftssamordning, Sötvatten samt Kust & Hav. Vissa delprogram med hälsorelaterad koppling kan därför hittas i andra
programområden. Generellt förknippas hälsorelaterad miljöövervakning med mätningar i människor och av de ämnen som de utsätts för.
Bakgrund och övervakningsstrategi
Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram har periodvis innehållit satsningar på
hälsorelaterad miljöövervakning. 1995-98 genomfördes en kampanj för att bedöma hur stor påverkan vedeldningen hade på luftkvaliteten i tätorter. Läget har förbättrats till idag beroende på en kraftig utbyggnad av fjärrvärmenätet. I den mån provtagning av luftkvalitet görs i tätorter idag så sker det på initiativ från kommunerna. Livsmiljöprojektet i Västerbotten är ännu ett projekt som drivits inom den regionala miljöövervakningen. Projektet som slutfördes år 1999 var ett samarbete med landstinget och kommunförbundet i Västerbotten och syftade till att ta fram en radonriskkarta för Västerbottens län. Resultaten visade att flera av länets kommuner är utsatta för förekomst av radon i dricksvattnet. Under den senaste
programperioden (2010-2013) genomfördes en omfattande kartläggning av kvicksilver och cesium i konsumtionsfisk i länet. Sjöar valdes ut efter förekomst av husbehovsfiske och fritidsfiske. Även sjöar som utgjorde referensvatten eller kalkade vatten togs i viss mån med. Storleken på den fisk som analyserades var av konsumtionsstorlek alltså generellt större än fisk som analyseras vid trendövervakning.
Under innevarande programperioden har länsstyrelsen deltagit i förtätningen av den nationella miljöhälsoenkäten. Den senaste omgången gällde barns hälsa. Resultaten från denna enkät publicerades under våren 2014. Länsstyrelsen planerar även fortsättningsvis att vara med och förtäta den nationella miljöhälsoenkäten. Resultaten kan användas för att bedöma
hälsoriskerna och sätta fokus på särskilt utsatta grupper i samhället.
Inom ramen för miljömålsarbetet sökte länsstyrelsen medel (miljömålsmedel) för ett projekt som innebar att ett stort antal hushålls i Vännäs och Umeå kommun skulle intervjuas om sina eldningsvanor. Undersökningen genomfördes av Umeå universitet (yrkes- och miljömedicin) som en del i ett större projekt tillsammans med IVL, SMHI och NV. Projektet redovisas under 2014.
Prioriteringar inom programområdet
Merparten av den hälsorelaterade miljöövervakning som bedrivs i länet utförs av universitet och centrala myndigheter på nationell nivå. Länsstyrelsen har en relativt sett mycket
begränsad ekonomisk ram för denna typ av miljöövervakning. För att på effektivast möjliga sätt använda resursen bör gemensamma delprogram nyttjas. Gemensamma utvärderingar är av
166
stort värde vid bedömningen av länets specifika hotbild och jämförelse med andra län. Detta innebär t.ex. att regional förtätning av den nationella miljöhälsoenkäten är prioriterad.
Andra områden som behöver förbättras är samarbetet med andra myndigheter och universitet. Under programperioden 2009-2014 har detta samarbete utökats och flera samarbetsprojekt har genomförts. Det är fortsatt hög prioritet på denna typ av samarbeten under kommande år. Luftkvalitetsmätningar i tätorter har endast utförts periodvis i länsstyrelsens regi.
Kommunerna ansvarar idag för upprättande av luftövervakningsprogram i respektive
kommuner och för uppföljning enligt befintliga miljökvalitetsnormer. Ur ett hälsoperspektiv är luftövervakningen i länet otillfredsställande och behöver förstärkas. För mer information om detta hänvisar vi till texten under programområde luft.
I många brunnar, främst i sulfidmalmsrika områden, förekommer arsenik i höga halter. Omfattande inventering har endast utförts av Norsjö kommun, som ligger inom
Skellefteåfältet. Ur ett hälsoperspektiv är arsenik i dricksvatten ett allvarligt problem och här behövs det mer kunskap om vattenkvalitet i brunnar. För att kunna komma igång med ett målinriktat åtgärdsarbete på detta område krävs också en kartläggning av problemet. Västerbotten är ett län präglas av en mineralrik berggrund. Detta är också skälet till den omfattande gruvindustri som bedrivs i länet och då särskilt i Skelleftefältet. Förutom läckaget till mark och vatten från denna verksamhet så förekommer också naturligt höga halter av arsenik och andra metaller som påverkar grundvattnet. Konsekvenserna av detta ur ett hälsoperspektiv är dåligt utredda och här behövs ökade insatser. Utveckling av
miljöövervakningen inom detta område är i linje med de regionala delmålen för ”Grundvatten av god kvalitet”.
Övrig uppföljning
Tabell 90. Tabell över länsstyrelsens omgivningsmätningar inom närliggande programområden.
Programområde Delprogram Undersökning
Luft Lufthalter i regional
bakgrund Månadsmedelvärden av SO2, NO2. Miljögiftssamordning Screening Förtätning av nationell
screening
Kust och hav Miljögifter i kustfisk Provbankning av strömming och abborre samt analys av metaller och organiska miljögifter.
Sötvatten Metaller och miljögifter i
fisk - trendövervakning Provbankning av abborre och röding samt analys av metaller och organiska miljögifter. Grundvattenkemi i
Norrland Analys av kemiska parametrar bl.a. nitrat samt metaller och miljögifter.
Tabell 91. Ett urval av den miljöövervakning med koppling till hälsa som bedrivs av andra aktörer.
Drivande aktör: Typ av verksamhet: Undersökningar/resultat:
Sametinget Cesium i ren
http://www.sametinget.se/tjer nobyl
Extern mätning
Genomsnittlig halveringstid i ren är 5,3 år. Halterna har numera planat ut.
167
Landstinget Västerbottens
hälsoundersökning Individuell hälsoundersökning för alla 40-, 50- och 60-åringar. Umeå Universitet Dioxinprojekt Kartläggning av dioxinkällor i två av
länets fjärdar. Metodutveckling för jämförelse av utsläpp och dioxinmönster i sedimenten.
Besvärsförekomst i relation till luftföroreningar (berör även buller och inomhusmiljö)
Enkätstudie 2004-2005 i Umeå Cancerframkallande ämnen i
tätortsluft Exponering och halter i Umeå 2001, 2007 2001: medianen för halten av bensen vid personburen mätning ligger på 1,5 µg/m3, vilket är över den av IMM
rekommenderade lågrisknivån. 2007: medianen för detta år var lägre, 0,9µg/m3. Halten för formaldehyd har dock ökat mellan åren.
Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till
luftföroreningshalter
Umeå 2000, 2005
2001: Dagboksanteckningar visar på en signifikant ökning av besvären som effekt av förhöjda halter av PM2,5, ozon samt fukthalt.
2005: undersökningen visar på ett signifikant samband mellan NO2-halt och luftvägsbesvär.
Nationell screening Provtagning av miljögifter i Umeå reningsverk (varje år)
Kadmium i urin hos kvinnor http://www.imm.ki.se/Datavar d/Tidsserier/Kadmium%20i%2 0urin.htm
2004-2006 i Umeå. Kadmiumhalterna i
urin hos aldrig-rökare var signifikant högre i Västra Götaland än i Norr- och Västerbotten.
Hg i hår och i blod (även Cd och
Pb) 2001-2003 i Skellefteå och inland De Hg-koncentrationer som hittades var likvärdiga eller lägre än vad som tidigare uppmätts på andra orter i Sverige. Gravida i Västerbotten har inte särskilt höga Hg- koncentrationer, trots det Hg-nedfall som förekommit och den relativt höga konsumtionen av insjöfisk. Pb- och Cd- koncentrationerna är att betrakta som låga, vilket dock inte innebär att säkerhets- marginalen till nivåer där effekter
konstaterats är särskilt stor.
Studie 2003-04 med undersökning av koncentra- tioner av kvicksilver, kadmium och bly i blod från gravida kvinnor i Västerbotten.
http://www.imm.ki.se/Datavard/PDF/U meå_Rapport_met_gravida0601b.pdf
Karolinska
Institutet, SGU Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning (även radioaktiva ämnen)
2004 i Västerbotten
Av de 54 brunnar som provtogs under 2004 innehöll 11 st halter >10µg/ l, vilket är en hög andel.
Örebro universitet Mätningar av PFOS i bröstmjölk
och blod Prover från bl.a. Lycksele (1996-2004) Halterna låg relativt jämt under hela mätperioden. En liten sänkning kunde dock
168
noteras under 2003-2004. Ett signifikant samband kunde ses mellan halter i blod och halter i bröstmjölk.
Livsmedelsverket Regionala skillnader i intag av persistenta organiska
miljögifter hos förstföderskor
Bl.a Lycksele 2000-2006 Norsjö kommun As i grundvatten (även Cu, Cd,
Pb och radon) Årlig provtagning av arsenik i kommunala vattentäkter sedan 2003. Av de 47
brunnar som provtogs under 2005 innehöll 12 st otjänligt höga halter av As, vilket är en hög andel.
Skellefteå kommun Mätningar i luft samt buller Mätningar av NO2, PM10
MKN för NO2 överskrids i centrala staden. Krav på åtgärdsprogram finns.
Umeå kommun Mätningar i luft samt buller Mätningar av NO2, PM10, PM2,5, MKN för
NO2 överskrids i centrala staden. Åtgärdsprogram finns.
Socialstyrelsen Nationell miljöhälsoenkät Utskick av enkäter i länet.