Programområde Landskap innefattar en mer övergripande miljöövervakning på landmiljön än den som bedrivs inom Skog, Jordbruksmark, Våtmark och Fjäll.
Landskapet har genom historien påverkats av en rad mänskliga aktiviteter. Den hotbild som idag finns mot den biologiska mångfalden ur ett landskapsperspektiv är framförallt storskaligt skogsbruk, förändrat jordbruk, utbyggd infrastruktur och klimatförändringar. Ökad
skogsproduktion reducerar den äldre skogen och dess nyckelelement och utgör ett stort hot mot den naturliga floran och faunan. Inom odlingslandskapet kan förändrad och upphävd hävd orsaka förlust av biologisk mångfald vad gäller värdefulla nyckelbiotoper samt arter knutna till specifika livsmiljöer.
Miljöövervakning på landskapsnivå är en stor bristvara idag ur ett regionalt perspektiv. Vi behöver därför utöka dagens övervakning för att fånga in storskaliga landskapsförändringar och förändringar av den biologiska mångfalden.
Bakgrund och övervakningsstrategi
Det finns idag ett antal nationella och internationella krav som ska uppfyllas. För bevarande av arter och deras livsmiljöer har åtgärdsprogram för hotade arter tagits fram på nationell nivå där vi har ett regionalt förvaltningsansvar. Nationellt har vi även rapporteringskrav till EU av bevarandestatus för de arter och naturtyper som finns listade i bilaga 1 och 2 under art- och habitatdirektivet. Här utgör Länsstyrelsens arbete viktigt underlag. Direktivet ligger till grund för utpekandet av Natura 2000 områden vars syfte är att bevara skyddsvärda arter och
naturtyper. Ett annat direktiv som berör programområde landskap i högsta grad är EU:s ramdirektiv för vatten där målet är att alla vattenförekomster ska bibehålla eller uppnå god ekologisk status. Vi har även regionalt ansvar att jobba mot miljökvalitetsmålen och dess preciseringar.
Bedömningar av miljötillståndet på landskapsnivå utgörs främst av de nationella programmen Svensk fågeltaxering, NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) samt RIS
(Riksinventering av skog). Projekten NILS och RIS samordnas av SLU. Programområdet ger underlag för uppföljning av flera miljömål (bl.a. begränsad klimatpåverkan, ett rikt
odlingslandskap, myllrande våtmarker, storslagen fjällmiljö samt ett rikt växt och djurliv) samt till rapporteringen enligt EU-direktiv. Statistiken används till ett antal indikatorer t.ex. Häckande fåglar i fjällen, häckande fåglar i jordbrukslandskapet, Häckande fåglar vid sjöar och vattendrag. Delprogrammet ”Fenologi” ger underlag för uppföljning och framtagande en indikator inom miljömålet begränsad klimatpåverkan.
De fasta standardrutterna inom delprogrammet Häckande fåglar är samlokaliserade med NILS-programmets observationsnät. På sikt kan detta ge möjligheter att samutvärdera data. NILS ger idag underlag för utvärderingar på nationell nivå. Inom s.k. Lill-NILS har nya gemensamma delprogram utvecklats för att följa förändringar på regionalnivå i framtiden. Data från RIS och Häckande fåglar räcker dock för regionala analyser varav utvärdering av data från respektive program utförts under 2009-2010.
Jordbruksverket har sedan år 2006 påbörjat en nationell inventering av biologisk mångfald med syftet att följa förändringar i ängs- och betesmarker. Områden som inventeras väljs ut
71
från Jordbruksverkets och Länsstyrelsens tidigare ängs- och betesmarkinventering. Inventeringen ingår som ett delmoment i NILS som samordnas av SLU.
Även Skogsstyrelsen planerar en landstäckande övervakningen av biologisk mångfald i skogar med höga naturvärden utanför reservat. Här kan det finnas samordningsvinster i framtiden för att få ut viktiga underlag för regionala analyser.
Den miljöövervakning som länsstyrelsen idag bedriver under programområde Landskap är delprogrammen ”Häckande fåglar”,” Rovdjursinventering inkl. kungsörn”, ”Exploatering av havstränder”, ”Exploatering av sjöar och vattendrag” samt ”Fenologi”. Flera delprogram som ligger under andra programområden har dock tydliga kopplingar till landskapsmiljön.
Berörda programområden
Programområde Landskap överlappar naturligt med flera andra programområden. Under Landskap har delprogrammet Häckande fåglar koppling till programområdena Skog, Fjäll, våtmark och Jordbruksmark. Delprogrammet Exploatering av havsstränder bidrar med data till Kust och hav och delprogrammet Rovdjursinventering inkl kungsörn överlappar främst med Skog och Fjäll. Exempel på andra programområden som utgör viktiga underlag för landskapsanalyser är Kust och hav med delprogrammet Kustfåglar i Bottniska viken, Skog med delprogrammet Miljötillstånd i skogslandskapet - RIS, Fjäll med delprogrammet
Häckande fåglar i fjällen.
Prioriteringar inom programområdet
Delprogrammet Häckande fåglar har fortsatt hög prioritet inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning, eftersom fåglar är bra indikatorer på förändringar i landskapet och på ekosystemsnivå.
Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande: - Svensk fågeltaxering prioriteras som delprogram av Naturvårdsverket. - Är ett gemensamt delprogram där flera län ingår.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål samt indikatorer. - Ger underlag till biogeografisk uppföljning och rapportering enligt fågeldirektivet. - Bidrar till biologisk mångfald övervakning, underlag för bedömning av hotade arter
samt allmän naturvård.
- Ger underlag till uppföljning av effekter från klimatförändringen.
Delprogrammet Exploatering av havsstränder har hög prioritet inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Länsstyrelsen gör under 2015 en fördjupning av det nationella programmet som är jämförbart med tidigare utvärdering 2003. Det är viktigt att vi förvaltar kustregionen för friluftslivet och för att värna om den biologiska mångfalden.
Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande: - Landskapsanalyser prioriteras av Naturvårdsverket.
- Är ett gemensamt delprogram.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål.
- Bidrar med underlag till vattenförvaltningen samt till förvaltning och uppföljning av skyddade områden.
Delprogrammet Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag har hög prioritet inom Länsstyrelsens regionala miljöövervakning. Det är viktigt att vi förvaltar den strandnära kantzonen för friluftslivet och för att värna om den biologiska mångfalden.
72
Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande: - Landskapsanalyser prioriteras av Naturvårdsverket.
- Är ett gemensamt delprogram.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål.
- Bidrar med underlag till vattenförvaltningen samt till förvaltning och uppföljning av skyddade och värdefulla områden.
Delprogrammet Rovdjursinventering, inkl. Kungsörn har hög prioritet och kommer att
fortsätta bedrivas av Länsstyrelsen. Övervakningen utgör viktigt underlag för förvaltningen av våra rovdjur och vid beslut om ersättning till samebyar och skyddsjakt.
Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande: - Rovdjursinventering prioriteras av Naturvårdsverket.
- Utförs gemensamt med flera län.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål samt indikatorer. - Ger underlag för uppföljning inom åtgärdsprogramarbetet och biogeografisk
uppföljning och rapportering enligt fågeldirektivet. - Bidrar till biologisk mångfald övervakning.
Det nya delprogrammet Gräsmarkernas gröna infrastruktur prioriteras under kommande programperiod av den regionala miljöövervakningen. Programmet förväntas ge information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt översiktligt följa
konnektiviteten emellan dem. Programmet kompletterar den nationella övervakningen av gräsmarker inom NILS och uppföljningen av ängs- och betesmarker av Jordbruksverket. Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande:
- Utförs gemensamt med flera län.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål samt indikatorer. - Ger underlag till Natura 2000 uppföljning och förvaltning av värdefulla livsmiljöer. - Bidrar till biologisk mångfald övervakning.
- Ger underlag för utvärdering av effekterna av miljöstöd till lantbruket.
DelprogrammetFenologi ingår i regional övervakning för uppföljning av klimatrelaterade
effekter på vegetationen. Länsstyrelsen bedömer detta som viktigt och kommer att satsa resurser för att sprida kunskapen om delprogrammet. Samfinansiering behövs för bättre länstäckning.
Delprogrammet prioriteras av Naturvårdsverkets riktlinjer enligt följande: - Utförs gemensamt med flera län.
- Ger underlag för uppföljning av nationella och regional miljömål samt indikatorer. - Ger underlag för utvärdering av effekterna av klimatförändring på växtsäsongen. Under programområde Landskap finns ett stort behov av övervakning som beskriver miljötillståndet och fångar in förändringar av miljön ur ett regionalt landskapsperspektiv. Vissa brister kvarstår i det nya regionala miljöövervakningsprogrammet då behov av mer storskalig övervakning kommer att finnas, liksom övervakning anpassad till EU direktiv och uppföljning av miljömål, skyddade områden samt åtgärdsprogram för hotade arter.
73
I arbetet med det nya regionala miljöövervakningsprogrammet har ambitionen varit att se över samordningsmöjligheterna med uppföljning av Natura 2000. En strategi är framtagen i
översiktsplan för uppföljning för skyddade områden där man redovisa
samordningsmöjligheterna under kommande programperiod (Meddelande 17:2012). Behov kvarstår dock att utveckla samordningen framgent.
Fågelövervakning
I det nationella delprogrammet Häckande fåglar är ett antal fasta standardrutter utslumpade i länet. En regional utvärdering av delprogrammet genomfördes åren 2008-2009. Om
standarrutterna inventeras kontinuerligt räcker de för att man ska kunna uttala sig om trender på länsnivå. Standardrutterna inventeras numera i sådan omfattning att säkrare trender för de allra vanligaste fåglarna kan göras på länsnivå. På habitatsnivå har vi dock generellt för få standardrutter på regional nivå för att följa utvecklingen hos fågelarter knutna till framförallt odlingslandskapet och fjällen. Behov kvarstår att öka insatserna som kopplar till
uppföljningen i dessa habitat för att täcka de regionala bristerna. Inom fjällövervakningen har detta delvis åtgärdats genom ökat anslag.
Fysisk exploatering
Påverkan på våra stränder sker ständigt i form av t.ex. ökad bebyggelse och muddringar. Ett stort behov finns därmed av att kartlägga var och i vilken omfattning exploatering sker längs vår kust och vid våra sjöar och vattendrag. Underlaget behövs i arbetet med förvaltning av strandmiljön, för att ta fram förslag till skydd och förslag på hur stränderna ska nyttjas. De nationella gemensamma delprogrammen Exploatering av havsstränder och Exploatering av
stränder vid sjöar och vattendrag ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets
stränder med ett återkommande intervall på ca 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål. Länsstyrelsen gör under 2015 en fördjupning av det nationella programmet Exploatering av havsstränder. Genom flygbildstolkning och GIS-analyser ska vi få kunskap om bl.a. exploateringsgrad och icke exploaterad strandlängd längs Västerbottens kust.
Det sker påverkan på den strandnära miljön vid våra sjöar och vattendrag, framförallt av skogsbruket men även från andra näringsverksamheter samt privata bebyggelser. Dessa ingrepp leder ofta till negativa konsekvenser för djur och växter som lever i och i anslutning till våra sjöar och vattendrag. Vi har idag bristande kunskap om hur våra strandmiljöer brukas och sköts. Med en övervakningsmetod som tagits fram inom Lill-NILS ingår vi i
karteringsanalysen under programperioden.
Klimatförändringar
Det finns ett behov av regional miljöövervakning som kan visa på effekten av pågående klimatförändring. En tydlig påverkan är vegetationens respons på förändringarna i
växtsäsongen. Historisk data från förra seklet finns för jämförelse. Vi förstärker det regionala gemensamma delprogrammet Fenologi och den klimatrelaterade övervakningen som bidrar uppföljningen av miljömålenBegränsad klimatpåverkan ochEtt rikt växt och djurliv. Det
regionala nätverket är betydelsefullt för möjligheten att relativt snabbt mäta statistiskt
säkerställda skillnader mellan regioner i respons på pågående klimatförändringar. Behovet av fenologiväktare är stort Västerbottens inland och särskilt i fjällvärlden där den naturliga variationen mellan år och platser är större jämfört med andra regioner.
74
En stor efterfrågan finns av regional storskalig övervakning av landskapet med hjälp av satellitbilder. Det finns idag data från olika fjärranalysprojekt (KNN, SMD m.m.) som vi skulle kunna ta del av och bryta ned på regional nivå. Analyser av befintligt dataunderlag skulle kunna visa på bl.a. fördelningen av naturtyper, trädslagsfördelning, ålder, virkesförråd.