Syfte
Programmet syftar till att följa långsiktiga vattenkemiska och biologiska trender i sjöar.
Förväntade resultat
Resultaten förväntas i första hand spegla effekter av diffus miljöpåverkan.
Bakgrund och strategi
Det finns 17 trendsjöar i länet. Åtta är regionala och 9 är nationella. De äldsta trendsjöarna tillkom 1981-83 som s.k kalkreferenssjöar. 1996/97 gjordes en regional revision som innebar en utökning av antalet sjöar. Vid den nationella revisionen (2007) övergick tre regionala sjöar till det nationella programmet. I samband med revisionen 2009 införlivas tre kommunala trendsjöar från Skellefteå i det regionala programmet. Generellt utgörs de längsta tidsserierna av vattenkemi. Den biologiska övervakningen har tillkommit successivt i senare skede, huvudsakligen under andra halvan av 1990-talet.
Försurningskänsliga sjöar har prioriterats. Sjöar som påverkas av lokala aktiviteter och punktutsläpp har inte valts som referenssjöar. Programmet är således anpassat för att följa trender kopplade till diffus belastning. I första hand avseende försurning, men även effekter av klimat och luftburen påverkan från metaller och miljögifter kan studeras. Övervakningen av metaller och miljögifter redovisas i delprogrammet ”miljögifter i fisk, trendövervakning”. Sjöarnas tillrinningsområden är inte skyddade från skogsbruk och speglar således den
allmänna situationen i länet. Eventuella effekter kopplade till storskaligt skogsbruk förväntas påverka trendsjöarna på samma vis som länets övriga sjöar.
I de nationella trendsjöarna provtas vattenkemi, bottenfauna i strandzon och i profundal samt växtplankton. I ett urval sker även nätprovfiske. I de regionala sjöarna har den kemiska provtagningen prioriterats. Sedan revisionen 2009 provtas också klorofyll och växtplankton. Flertalet sjöar nätprovfiskats. Även ett antal av de nationella trendsjöarna provfiskas inom ramen för den regionala övervakningen. Till och med 2007 togs bottenfauna i strandzon med M42 på våren i både de nationella och de regionala trendsjöarna. I och med de nya
bedömningsgrunderna kan inte resultaten användas för bedömning av ekologisk status, varför denna provtagning avslutades. I de nationella trendsjöarna provtas bottenfaunan med SIS på hösten. Detta görs inte i de regionala trendsjöarna. Länsstyrelsen anser att det inte är möjligt att upprätthålla en god kvalitet i provtagningen. I kombination med en hög kostnaden för provbearbetning bedöms därför undersökningstypen som alltför kostnadsineffektiv.
Objekturval
Ursprungligen var kalkreferenssjöarna jämnt spridda över länet. Vid revisionen 1996/97 utökades antalet sjöar i den östra delen där nedfallet av försurande svavel är störst.
Geografiskt kan länet indelas i tre ekoregioner; Fjällen över trädgränsen, Norrlands inland samt Norrlands kust under HK. Samtliga ekoregioner är väl representerade bland
98
trendsjöarnas representativitet jämförts med länets hela sjöbestånd. Sett till nyckelparametrar som pH, kalcium, sulfat och TOC (organiskt kol) konstaterades att representativiteten var god. Avseende pH och kalcium fanns en viss övervikt av trendsjöar med lägre pH och kalciumhalt än medelvärdet för hela sjöbeståndet. Detta är en logisk effekt av att försurningskänsliga sjöar prioriterats vid urvalet.
Tabell 44. Trendsjöar i Västerbotten.
Sjö Typ Vattenkemi Växtplankton BF-pelagial BF-littoral Nätfiske
Djuphålstjärnen RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Lill-Bursjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Magasjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ1 Mellan-Rissjön RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Ytterträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Brännvattsträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Finnforsbodträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Nyträsket RMÖ RMÖ RMÖ RMÖ Bjännsjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Sidensjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ Stor-Arasjön NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Stor-Tjulträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Storvindeln NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Svartvattnet NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ Täftesträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ RMÖ Vitträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ Ögerträsket NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ NMÖ
99
Figur 8. Trendsjöar i Västerbotten med tillhörande avrinningsområden.
Kvalitetssäkring
Personer som anlitas för provtagning har dokumenterad och lång erfarenhet av provtagning. Vid inskolning av nya provtagare ges noggranna instruktioner och nya provtagare godkänns inte förrän Länsstyrelsen bedömt att provtagningen kan genomföras utan risk för försämrad kvalitet. Proven skickas utan dröjsmål till laboratoriet i Uppsala.
Nätprovfiske genomförs av Länsstyrelsens personal. Fältpersonal som säsongsanställs genomgår en internutbildning på Länsstyrelsen.
Undersökning och undersökningstyper
För övervakningen i de regionala trendsjöarna används samma undersökningstyper som för de nationella trendsjöarna. Följande undersökningstyper är aktuella:
”Vattenkemi i sjöar, inklusive klorofyll” ”Växtplankton i sjöar”
”Provfiske i sjöar”
Vattenkemi och klorofyll provtas vid fyra tillfällen/år: vinter, vår, sommar och höst. Växtplankton provtas årligen på sommaren.
Nätprovfiske utförs vart tredje år av Länsstyrelsens personal. Eventuellt kommer intervallet att öka till vart femte år.
Provtagning av vattenkemi och klorofyll utförs av personal från Länsstyrelsen, berörda kommuner, privatpersoner eller konsulter. Vattenkemin analyseras med avseende på: pH, alkalinitet/aciditet, konduktivitet, kalcium, magnesium, natrium, kalium, sulfat, klorid, fluorid, ammonium, nitrat, total-kväve, fosfat, total-fosfor, absorbans, kisel, TOC samt total- aluminium. Analyserna görs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala.
100
Provtagning av växtplankton utförs av personal från Länsstyrelsen, berörda kommuner, privatpersoner eller konsulter. Analys bearbetning och artbestämning genomförs vid institutionen för vatten och miljö på SLU i Uppsala.
Datahantering/datalagring
Data avseende vattenkemi, klorofyll och växtplankton lagras av SLU som är datavärd. Provfiskedata inrapporteras årligen till SLU som är datavärd.
Utvärdering och rapportering
Valda delar av resultaten presenteras inom ramen för den årsrapport som behandlar försurning och kalkning. Framöver kommer resultaten att sammanställas och redovisas i en årlig rapport liknanden den som redan finns för trendvattendragen. Den årliga resultatsammanställningen och årsrapporten för kalkning och försurning finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/vasterbotten). Årsrapporten för kalkning och försurning distribueras också i en tryckt version. Mera genomgripande utvärderingar genomfördes senast 2004 för bottenfauna (Eriksson 2005) och 2006 för vattenkemi (Wilander 2006). För nätfiske presenterades en utvärdering 2014 av resultaten till och med 2013.
Tidplan
Tabell 45. Aktiviteter under programperioden.
Undersökning/
undersökningstyp 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Vattenkemi i sjöar,
inklusive klorofyll Provtagning 4 ggr/år Provtagning 4 ggr/år Provtagning 4 ggr/år Provtagning 4 ggr/år Provtagning 4 ggr/år Provtagning 4 ggr/år Växtplankton i sjöar Provtagning
1 ggr/år Provtagning 1 ggr/år Provtagning 1 ggr/år Provtagning 1 ggr/år Provtagning 1 ggr/år Provtagning 1 ggr/år Provfiske i sjöar Provfiske av
2-3 sjöar Provfiske av 2-3 sjöar Provfiske av 2-3 sjöar Provfiske av 2-3 sjöar Provfiske av 2-3 sjöar Provfiske av 2-3 sjöar
Kostnader
Tabell 46. Kostnader under programperioden.
2015 2016 2017 2018 2019 2020
90 000 kr 90 000 kr 90 000 kr 90 000 kr 90 000 kr 90 000 kr
Samordning och samarbetspartners/finansiärer
Flera trendsjöar har genom åren flyttats från regional till nationell övervakning och vice versa. Därmed betraktas den regionala och nationella trendövervakningen numera som ett
gemensamt program. Detta understryks genom att flera nationella sjöar kompletteras med nätprovfisken inom ramen för den regionala övervakningen. Avseende provtagning, metodval och analyser utgör de regionala och nationella trendsjöarna ett gemensamt program. De regionala sjöarna undersöks emellertid inte med avseende på bottenfauna. Organisationen för programadministration och provtagning är gemensam för trendprogrammen inom
miljöövervakningen och kalkeffektuppföljningen.
Provtagning av vattenkemi och växtplankton sker i samverkan med berörda kommuner. Delprogrammet samfinansieras av anslagen till regional miljöövervakning och till kalkeffektuppföljning.
101