Effekten av ökad samordning

En relevant frågeställning att fundera över är varför samordning är viktig att åstadkomma. Det finns en rad olika aspekter att lyfta fram i detta sammanhang.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

Förenkling

Sett till vilka aspekter som har framhållits ovan angående samord-ningsbegreppet kan flera av dem sägas handla om förenkling i en eller annan form. För den enskilde resenären underlättar det om det finns en väg in i systemet t.ex. genom förenkling i form av gemensamma regelverk, möjlighet att företa en resa med ett tillgängligt fordon som har en inplanerad resa i samma riktning som personen avser att åka, oavsett om fordonet i första hand är en skolskjuts på landsbyg-den eller färdtjänst i tätort. T.ex. kan gemensamma biljettsystem och tillhörande rutiner förenkla resandet för resenären. För kommunala eller regionala förvaltningar ligger förenklingen i att den dagliga administrationen kan underlättas genom exempelvis gemensamma upphandlingar och avtal, gemensam beställningscentral och sling-läggning och ett enhetligt regelverk.

Möjliga besparingar och ökad effektivitet

Att uppnå effektiviseringar avseende särskilda persontransporter är nödvändigt mot bakgrund av såväl den demografiska som den kost-nadsmässiga utvecklingen, dvs. en ökande andel skolbarn samt ökande andel äldre invånare och därmed potentiellt ökade kostnader för sär-skilda persontransporter. Här finns det ett antal aspekter som är rele-vanta ur samordningsperspektiv. Först och främst finns det poten-tial när det gäller samordning såväl inom särskilda persontransporter som mellan särskilda persontransporter och kollektivtrafiken. Mellan de olika transportformerna handlar det om att öppna upp så att en skolskjuts med taxi kan ta med såväl skoleleven som den arbets-pendlande grannen som åker in till tätorten med färdtjänst varje dag.

Syftet är att undvika parallella resor och att öka beläggningsgraden i och av befintliga fordon.

Besparingspotential finns också på den administrativa sidan när det gäller förvaltningarna. Det är inte bara parallella transporter som bör undvikas utan också parallella organisationer. Det handlar om kostnader för trafiksystem och beställningscentraler samt sedvanliga omkostnader som personal, lokaler och verksamhetsstöd i form av HR, ekonomi och IT-system. Se mer om specifika samordningsfrå-gor under kapitel 8, Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

Minskade geografiska skillnader i utbud och kvalitet

Som utredningen tidigare har visat, se avsnitt 8.3.1. Splittrat regel-verk, föreligger det lokala och regionala skillnader när det gäller resereglementen, egenavgifter och högkostnadsskydd. En högre grad av samordning i denna del kan på sikt minska dessa skillnader och därmed skapa högre grad av enhetlighet för resenärerna.

Högre kompetens och större kunskapsbas

Erfarenhetsmässigt kan sägas att gemensamma upphandlingar där de särskilda persontransporterna har upphandlats tillsammans med kollek-tivtrafiken för att kunna åstadkomma en bättre samordning är rätt väg att gå. Mindre kommuner som sällan gör upphandlingar kan uppleva kompetensbrist i samband med upphandlingar. Ett admi-nistrativt samarbete och samordning med nyckelkompetenser inom juridik, upphandling och ekonomi kan höja kompetensen och därtill minska sårbarheten i mindre organisationer. Förutom upphandlings-kritisk kompetens finns det andra centrala verksamhetsområden som också kan dra nytta av en allmän kompetenshöjning, såsom trafik-ledning och planering.

Andra exempel är t.ex. vid bedömning och handläggning av till-stånd till särskilda persontransporter. I mindre kommuner kan det vara så att dessa arbetsuppgifter inte uppgår till en heltidstjänst. Per-sonen som är ansvarig för myndighetsutövningen har andra, skilda arbetsuppgifter i sin tjänst. Om man centraliserar förfarandet så ren-odlas arbetsuppgifterna och därmed ökar möjligheten för handläg-garens specialisering, vilket i sin tur kan leda till mer effektiv och rätts-säker handläggning. Digitaliseringen kan också skapa möjligheter att automatisera vissa delar av handläggningen.

Skapar förutsättningar för trafiklösningar på lands- och i glesbygd Samordning mellan anropsstyrd kollektivtrafik och särskilda per-sontransporter kan skapa resmöjligheter för boende i glesbygd utan tillgång till bil. Som exempel kan nämnas att under 2014 genomförde Västtrafik ett pilotprojekt i tio kommuner i syfte att undersöka hur anropsstyrd trafik kunde utveckla det redan befintliga

Närtrafik-Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

konceptet¹⁴. Närtrafik i Västra Götaland är anropsstyrd kollektivtra-fik för områden där det inte finns ordinarie linjetrakollektivtra-fik. Samordning sker med färdtjänst, sjukresor och övrig trafik. Trafiktjänsten erbjuds dem som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Resenären hämtas vid dörren och blir körd till valfri Närtrafikhållplats. Pilot-projektet resulterade i en förstudie, ”Hela resan”, som blev klar 2016 i vilken en kartläggning skedde av förutsättningarna för att helt integrera den anropsstyrda kollektivtrafiken med övrig trafik. För-studien kartlade förutsättningarna för integrering av olika trafikslag så att kunderna ska kunna kombinera resor i prioriterade stråk, exempelvis med tåg eller buss, genom att förbeställa resor med taxi på landsbygden. Under 2017 har arbetet fördjupats med fokus på När-trafik, som är en del av den allmänna kollektivtrafiken. Denna trafik är öppen för alla och fokuserar på just kopplingen mellan landsbygd och stad.¹⁵

Västtrafik har infört en stor mängd anropsstyrda linjer eller turer i stråk eller under tider då det är lågt resande. Fördelen med denna trafik är att den enbart utförs då någon vill åka och enbart på aktuell sträcka. I några områden i regionen där skoltrafiken är öppen för alla, men styrs av skolans kalender och därmed inte körs under skollov, har vissa linjer gjorts anropsstyrda under loven.

Under 2013 genomförde Västtrafik ett omfattande arbete för att se över de linjer som hade lågt resande. Det resulterade i att ett antal linjer togs bort och att några linjer blev anropsstyrda. Västtrafik kan se att kostnaderna för linjerna minskade efter att de ersatts med an-ropsstyrda lösningar.

I Jönköping har samordningen möjliggjort utvecklingen av ett nytt koncept för anropsstyrd kollektivtrafik för boende på lands-bygden som inte har tillgång till ordinarie linjetrafik (mer än 1 km till hållplats). Härigenom erbjuds invånarna resor till närmsta kom-munhuvudort eller närmaste tätort, vilket även kan avse orter över kommun- eller länsgräns. Resorna samordnas med fordon som kör sjuk- och färdtjänstresor. För allmänna fakta om anropsstyrd kollek-tivtrafik se avsnitt 4.2. Anropsstyrd kollekkollek-tivtrafik.

14 Om inget annat anges är uppgifterna är hämtade från rapporten Sveriges hemligaste kollek-tivtrafik (Svenska Taxiförbundet).

15 Årsredovisning Västtrafik Helår 2017, s. 23.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

Större påtryckningsmöjligheter

En högre grad av samordning kan även leda till större möjligheter att påverka utvecklingen, genom att fler aktörer går samman och ut-trycker ett gemensamt behov eller önskemål. Som exempel kan näm-nas att de befintliga beställnings- och planeringssystemen i vissa fall upplevs som föråldrade och därtill kan sakna uppgraderingsmöjlig-heter. Grundproblemet är att IT-systemen är komplicerade och att enskilda aktörer saknar ekonomiska och andra incitament att utveckla egna system eftersom det oftast är såväl billigare som enklare att köpa ett befintligt system. Därtill råder bristande konkurrens bland leveran-törer av beställnings- och planeringssystem och upplevd bristande utvecklingsvilja. Vissa verksamheter har därför påtalat behovet av ett nationellt beställnings- och planeringssystem.

Om flera (merparten) av alla huvudmän skulle gå samman och antingen utveckla ett eget system eller ställa gemensamma krav på befintliga systemleverantörer, skulle det kunna leda till ett större gensvar och därmed större påverkansmöjligheter. I dag finns det inget komplett system som kan hantera alla typer av resor. Det kom-pletta systemet skulle innehålla allt från trafikplanering, trafikled-ning, boktrafikled-ning, beslut och reseplanerare som hjälper resenärer att söka resor på webben eller i en app.¹⁶ Systemen kan inte heller han-tera alla sorters förekommande trafik, då trafiken planeras var för sig uppdelat på transportform. Ett ändamålsenligt system är således av stor vikt, särskilt med tanke på samordning mellan anropsstyrd tra-fik och linjebunden tratra-fik.¹⁷

8.5 Vad som krävs för att nå en ökad samordning