Samordning mellan kollektivtrafik och särskilda persontransporter persontransporter

Samordning av skolskjuts och kollektivtrafik Uppsala

Uppsala kommun och Kollektivtrafikförvaltningen (UL), Lands-tinget i Uppsala län, har upprättat ett nytt samarbetsavtal om skol-skjuts för 2017–2018.³¹ Utgångspunkten är att både kommunen och UL kan dra nytta av att låta elever åka med trafik som organiseras av UL. För UL:s del handlar det om att möjliggöra ett större resande-underlag som bidrar till fler möjligheter att utveckla trafiken. Där-utöver får eleverna tidig erfarenhet av kollektivtrafiken vilket, om det förvaltas rätt, ger en bra grund för framtida resandevanor, vilket också finns med som mål i det regionala trafikförsörjningsprogram-met. För kommunen innebär det ett kostnadseffektivt sätt att utföra nödvändiga resor kopplade till skolan, vilket samtidigt kan ge ett högre utbud av kollektivtrafik inom kommunen till gagn för samtliga med-borgare och för miljön.

Samverkan innebär i korthet att Uppsala kommun har rätt att låta skolskjutsberättigade elever åka med ordinarie linjetrafik. Det är UL som ansvarar för och beslutar om den ordinarie linjetrafiken, men hänsyn ska tas till kommunens behov av skolskjuts i den mån det är möjligt. På samma sätt ska kommunen ge planeringsförutsättningar till UL vad gäller t.ex. lämpliga ramtider för skolan.

När det gäller ansvarsfördelning mellan kommunen och UL är fördelningen den att kommunen ansvarar för elever som är berätti-gade till skolskjuts och som reser med kollektivtrafik från dess att eleverna kliver på bussen till skolan fram till dess att eleven kliver av bussen från skolan. Skolskjutsberättigade elevers vårdnadshavare an-svarar för eleven till och från hållplatsen. Kommunen har även ett ansvar att ombesörja en informationsansvarig på respektive skola för

31 UBN-2016-4665.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

att bevaka eventuella trafikstörningar och vid behov underrätta vård-nadshavare. UL i sin tur ansvarar för elever som är berättigade till skolskjuts och elevresor på samma sätt som för övriga resenärer.

UL:s kostnader för skolskjuts i ordinarie linjetrafik ska täckas av kommunen där eleven är mantalsskriven. Det sker genom att kom-munen ersätter UL med en fast summa för varje använd skolbiljett under en period motsvarande en månad. För att ersättning ska beta-las ut ska biljetten ha använts i kollektivtrafik.

Halland³²

Under 2010 genomfördes en stor upphandling i Halland på uppdrag av Region Halland och kommunerna i länet där särskilda person-transporter upphandlades samtidigt som kollektivtrafiken. Den integ-rerade upphandlingen innebar ökade samordningsmöjligheter. Ett exempel är de s.k. linje-skol-paketen som var en del av upphand-lingen. Härigenom skedde en linjeläggning av skolskjutsarna, som även öppnades upp för allmänheten och gjordes sökbara i reseplane-raren. Förändringen resulterade i fördelar som kostnadseffektiviser-ing, eftersom det finns en produktionsvolym som säkerställer att en rimlig driftskostnad kan uppnås, vilket inkluderar kostnader för såväl administration som depå. I vissa fall kan ett och samma fordon under samma dag först användas för skolskjuts och sedan i kollek-tivtrafiken. Kostnaderna minskade jämfört med hur kostnadsbilden hade sett ut om kostnadsbärarna hade upphandlat trafiken var för sig.

Dalarna³³

I Dalarna är skolskjutslinjerna i de flesta fall inordnade i den ordinarie linjetrafiken. Det innebär att arbetspendlare har möjlighet att åka kollektivt hela vägen till arbetet. Till följd av detta har man kunnat se att bilåkandet minskar. Tidigare åkte skolskjutsarna hem till elevernas bostäder för av- och påstigning men nu har man i stället infört sär-skilda hållplatser för detta. På vissa linjer är det betydligt fler resenärer som åker på skolskjutslinjerna och där har man satt in extratrafik.

32 Uppgifterna är hämtade från VTI, Lösningar för kollektivtrafik på landsbygd – det pågående arbetet i Sverige. Rapport 950, utgivningsår 2017 s. 20.

33 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 21 och 25.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

Däremot är den skolskjuts som avser elever som går i grund-särskolan fortfarande individuell och det beror på att det ofta före-ligger ett behov av särskilda lösningar eller stöd i denna grupp som kan vara svår att kombinera med andra resenärer. Detta är dock inte allmängiltigt för denna resenärsgrupp utan lösningarna är olika bero-ende på individens behov. En del elever som går i grundsärskola åker med kollektivtrafiken medan andra åker med särskilda transporter.

Kalmar län

I flera av länets kommuner har skolskjutsen linjelagts och därmed öppnat upp för allmänheten och genom dialog mellan den regionala kollektivtrafikmyndigheten och kommunerna planeras för ännu fler linjer. Konceptet är långt ifrån nytt, flera kommuner har haft öppna skolskjutsar i över 20 år. Fordon för såväl skolskjuts till grundsär-skola som annan skolskjuts har tillgänglighetsanpassats, i syfte att möjliggöra att elever i grundsärskolan ska kunna åka med den regul-jära trafiken. De flesta elever i grundsärskolan åker skolskjuts med särskilt anordnad transport, då det i de flesta fall finns behov av en lösning som innefattar särskilt stöd. I vissa elevers individuella utvecklingsplan ingår att lära sig att åka kollektivtrafik. De elever som lärt sig detta brukar inte gå tillbaka till att resa enligt individuella lösningar.³⁴ Skolskjuts till grundsärskola planeras ofta med service-resor, vilket innebär att de kan samordnas med sjukresor och färd-tjänst samt mellan kommuner.³⁵

Effekterna av att skolskjutsen har öppnats upp för allmänheten innebär att det ställs högre krav på utbildning av förarna. Linjelägg-ning innebär en tydligare linjesträckLinjelägg-ning och större tillgänglighet.

Vissa kan dock uppleva sämre service i och med att man inte längre får skjuts hem till bostaden.³⁶ Regelverket för skolskjuts och hur det ska tillämpas bestäms av respektive kommun och avser i detta fall vad som gäller i fråga om avstånd från bostad till skola respektive avstånd från bostad till uppsamlingsplats eller hållplats.

34 Uppgifter från Lars Lindahl, Kalmar länstrafik, 2018-06-07.

35 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 35.

36 Ibid, s. 39.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner arbetar den regionala kollektivtrafikmyndigheten med att ta fram lösningar som möjliggör för kommunerna att låta myndigheten sköta hand-läggningen av särskilt anpassad skolskjuts.³⁷

Samordning färdtjänst och kollektivtrafik Anslutning till pendlingsstråk – Dalarna³⁸

I Dalarna har man arbetat medvetet för att koncentrera trafiken till starka stråk. Kollektivtrafiken går mellan de största städerna med tätare turer och färre stopp och avstickare. Målsättningen är att 90 procent av länets invånare ska kunna nå regionens städer (Falun och Borlänge) inom en timmes restid. Införandet av starka stråk har resulterat i att restiderna har reducerats och anses vara ett konkur-renskraftigt alternativ till bilen. De resenärsgrupperna som upplever den största förbättringen är arbetspendlare och gymnasieelever som åker i rusningstrafik, som bor nära de stora stråken. På landsbygden där det tidigare fanns linjelagd trafik har denna i stället blivit ersatt med anropsstyrd trafik som ansluter till stråktrafiken. Kunskap om den anropsstyrda kollektivtrafiken hos allmänheten är generellt sett låg och har därmed en låg nyttjandegrad. För personer som ska åka färdtjänst eller sjukresor innebär det att dessa, i den mån det är möj-ligt, ofta åker ett mindre fordon första sträckan, och sedan får byta till ett större i den allmänna trafiken.

Riksfärdtjänstresor och anslutningsresor till kollektivtrafik och lufttrafik

Ljungby kommun³⁹

Ljungby kommun har behållit tillståndsgivningen till riksfärdtjänst inom kommunen. Kommunen tillämpar adress till adress-principen vilket innebär att hela resan, från upphämtning vid bostad till slut-destinationen, tillhandahålls av kommunen. Om riksfärdtjänstresan

37 Uppgifter från Lars Lindahl, Länstrafiken Kalmar, 2018-06-07.

38 Uppgifter hämtade från Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 21–22.

39 Uppgifter från Helena Vuorio, 2018-02-02.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

ska företas med allmänna kommunikationer bokar resenären själv färdtjänst till närmaste buss-eller tågstation och eventuell tågresa via transportföretaget Serviceresor som samordnar riksfärdtjänst på uppdrag av Ljungby kommun. Om avståndet mellan allmänna kom-munikationer och slutdestinationen överstiger resenärens förmåga att förflytta sig används RIAK-biljetter⁴⁰ vilket räknas in i riksfärd-tjänstresan. Ifall den sökande inte är berättigad till färdtjänst och då inte heller kan boka färdtjänst i annan kommun (RIAK) fattas beslut om taxi den sista sträckan om gångförmågan är kraftigt begränsad.

En individ kan vara berättigad till riksfärdtjänst men inte färdtjänst ifall resenärens svårigheter består i att hon eller han har svårt att komma upp på bussen. Eftersom service med ombordstigning och hjälp med hjälpmedel ingår i hemkommunens allmänna service blir personer som har svårt med detta inte beviljade färdtjänst. Det är långt ifrån säkert att kommunen där resenärens slutdestination är belägen erbjuder samma service.

Kalmar län⁴¹

Vid tillståndsprövningen beaktar man i första hand möjligheten att företa riksfärdtjänstresan med allmänna kommunikationer. Om rese-nären bedöms kunna resa med t.ex. tåg beviljas riksfärdtjänstresan från tåget till destinationen. Resenärer som innehar färdtjänsttill-stånd får själva beställa färdtjänst från bostaden till tågstationen, eftersom resenären inte kan sägas ha några fördyrade kostnader för färdtjänstresan. På destinationen får resenären utnyttja RIAK, dvs.

färdtjänst i annan kommun. Bokning av dessa resor bokas av resenä-ren i Kalmar läns egen beställningscentral. Vid resor i kollektivtrafik eller med flyg eftersöks den billigaste möjliga resan under reseperio-den. Ibland kan det bli så att resan förläggs till dagen före önskat avresedatum, eftersom det blir billigare.

40 Biljetter som möjliggör färdtjänstresa i annan kommun.

41 Uppgifter från Lars Lindahl, Länstrafiken Kalmar län.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58