Samordning av särskilda persontransporter inom den regionala kollektivtrafikmyndigheten – tre exempel regionala kollektivtrafikmyndigheten – tre exempel

Jönköpings län⁵⁷

Jönköpings länstrafik är ett verksamhetsområde i Region Jönköpings län. Regionen är regional kollektivtrafikmyndighet. Sedan 2002 har länstrafiken samordnat färdtjänst- och sjukresor och sedan 2003 dri-ver man en beställningscentral i egen regi. Under 2013 ödri-vertog läns-trafiken ansvaret för Sjukreseenheten och året därpå överlämnades ansvaret för myndighetsutövning avseende färdtjänst och riksfärd-tjänst. Samma år fick länstrafiken också kostnadsansvar för sjukresor, färdtjänstresor och närtrafik.

Regionen har skatteväxlat såväl kollektivtrafiken med 34 öre (2012) som färdtjänsthandläggning, färdtjänstresor och närtrafik med 15 öre (2014).

Länstrafiken arbetar systematiskt med uppföljning och kvalitets-arbete, genom bl.a.

– kundundersökningen ANBARO med mycket goda kvalitetstal, – omfattande miljörevisioner hos alla trafikföretag som ingått avtal

med länstrafiken då regionen är certifierad enligt ISO 14001, – uppföljning av beställningscentralen/driften avseende t.ex.

svars-tider, samplaneringar, tomkilometer m.m.,

56 VTI s. 21.

57 Om inget annat anges kommer uppgifterna från Anna-Karin Malm, Jönköpings länstrafik, 2017-10-05.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

– uppföljningar och kontroller avseende miljö och fordon i fordons-databasen FRIDA,

– stationskontroller för fordonen för att säkerställa att de uppfyller avtalade krav,

– avvikelsehantering utifrån avtalet, t.ex. försenade resor m.m., – hantering av kundsynpunkter,

– kontroll av förarnas behörigheter, utbildning och genomförande av förarcertifiering, och

– säkerställer kravnivå på fordonsutformning och driver utveck-lingen till förmån för resenärerna vad avser trygghet, säkerhet och komfort m.m.

I ljuset av ovanstående kvalitetsarbete kan noteras att före 2002 fanns ingen samordning över huvud taget mellan färdtjänst och sjuk-resor. I dag finns det en organisatorisk samordning för färdtjänst och sjukresor under samma enhet som kallas serviceresor. Färdtjänst och sjukresor är därmed samordnat i länet fullt ut.⁵⁸ När det gäller färdtjänst har administrationen blivit mer effektiv jämfört med tidi-gare, vilket kan förklaras med att all personal som administrerar färd-tjänst finns på samma plats. Det leder till att det blir enklare att arbeta på ett enhetligt sätt och att alla resenärer behandlas enligt samma regelverk, vilket bidrar till en rättssäker handläggning. För resenärernas del har tillgängligheten ökat genom att det finns fler tillgängliga medarbetare som kan tillhandahålla service, när hela personalen är samlad på ett och samma ställe. Öppettiderna har också blivit mer generösa. Rent generellt handlar den regionala kollektivtrafikmyn-dighetens styrkor om samordning genom effektivitet i beslut och organisation: det finns en gemensam beslutande politisk församling, det finns en gemensam tjänstemannaorganisation, myndigheten talar med en gemensam röst mot angränsande län eller regioner och regio-nen svarar för helheten, jämfört med tidigare då det handlade om att jämka ihop olika budgetar.⁵⁹

Uppföljning av avtal, kvalitetsmätningar och fordonskrav existe-rade knappt före samordningen. Samordningen har även möjliggjort utvecklingen av ett nytt koncept för anropsstyrd kollektivtrafik för

58 Governo, Hur är särskilda persontransporter organiserade, 2014, s. 6.

59 Governo, s. 31.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

boende på landsbygden som inte har tillgång till ordinarie linjetrafik (mer än 1 km till hållplats). Härigenom erbjuds invånarna resor till närmsta kommunhuvudort eller närmaste tätort, vilket även kan avse orter över kommun- eller länsgräns. Dessa resor samordnas med for-don som kör sjuk- och färdtjänstresor. I en kundnöjdhetsundersök-ning från 2016 avseende den anropsstyrda kollektivtrafiken gav 85 procent av resenärerna ett högt sammanfattande betyg på nöjdhet för både resa och beställning sammantaget.

Kalmar län

Landstinget i Kalmar län är regional kollektivtrafikmyndighet med ett övergripande ansvar för kollektivtrafikens utveckling i länet.

Samtliga länets 12 kommuner har överlämnat såväl myndighetsut-övning som upphandling och samordning avseende färdtjänst och riksfärdtjänst till den regionala kollektivtrafikmyndigheten.

Den samlade ambitionen i länet har under lång tid varit att integ-rera särskilda persontransporter i den linjelagda kollektivtrafiken genom att i möjligaste mån anpassa fordon och trafikupplägg för personer med olika funktionsnedsättningar.⁶⁰

I Kalmar län har bussresandet utvecklats positivt med en 50 pro-centig ökning i resandet under perioden 2008–2015. Ökningen kan härledas till införandet av stråktrafik på de sträckor där många män-niskor reser. Stråktrafiken, både med buss och tåg, innebär att trafi-ken körs i taktfast tidtabell med samma avgångs- och ankomstminut oavsett klockslag och med relativt hög turtäthet, minst var 10:e minut i stadstrafik och var 30:e minut i expresstrafik. Trafiken förbinder centralorter med varandra både inom och utanför den egna kom-munen och kör snabbast möjliga väg mellan start- och slutpunkt.

Stopp sker enbart vid större bytespunkter där annan trafik ansluter.

Sammantaget visar utvecklingen att stråktrafiken har lyckats attrahera den avsedda målgruppen dvs. arbetspendlare och skolungdomar.⁶¹

I samband med att inrättandet av starka stråk påbörjades under 2008 blev den linjelagda trafiken omgjord till anropsstyrd trafik på platser där resandeunderlaget varit litet. Det föll sig naturligt och

60 Regionalt trafikförsörjningsprogram Kalmar län 2010–2025 s. 13.

61 Regionalt trafikförsörjningsprogram Kalmar län 2010–2025 s. 6–7 och 28–29.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

som ett led i målsättningen ”en trafik för alla” att de särskilda per-sontransporterna kan integreras i den anropsstyrda trafiken.⁶²

Arbetet med att integrera de särskilda persontransporterna med kollektivtrafiken påbörjades vid millennieskiftet. Vid handläggningen av tillståndsansökningar avseende färdtjänst görs en striktare pröv-ning. Man arbetar med differentierade tillstånd där individuella för-utsättningar styr t.ex. val av fordonsmodell, antal resor, behov av led-sagare och samåkning med eller utan rak resväg. ⁶³ De differentierade tillstånden kan även omfatta t.ex. inom vilka geografiska områden som färdtjänsten får företas och under vilka tider. Det har resulterat i att Kalmar län har lägst antal personer med färdtjänsttillstånd per 1 000 invånare i landet, 23 tillstånd per 1 000 invånare. Kalmar län ligger näst högst i landet avseende antalet resor med 48 antal resor per person med färdtjänsttillstånd.⁶⁴

Ett sätt att åstadkomma överflyttning till kollektivtrafik är att färdtjänst- och sjukreseresenärerna reser avgiftsfritt om resorna görs med kollektivtrafik. Den anropsstyrda trafiken försöker man i möj-ligaste mån att samordna med den linjelagda trafiken. Det finns även möjligheter till en kombinerad resa, dvs. taxi en delsträcka och kollek-tivtrafik resterande sträcka. När det gäller sjukresor så är dessa sam-ordnade med sjukvården vilket innebär att vården anpassar tiderna efter patientens beställda sjukresa. Sedan tio år tillbaka finns det även en patientbuss avsedd för sjukresor till och från Linköpings univer-sitetssjukhus.⁶⁵

När det gäller effekter för resenärsgrupper har kommunen satsat på att trafiken ska bli mer tillgänglig, genom att det ska vara lätt att beställa en resa och att resenären får medta rullstol och elrullstol i kollektivtrafiken. För de som åker färdtjänst eller sjukresor är det en nackdel att resorna ofta blir längre med byten och omvägar för att hämta upp och släppa av andra resenärer.

Effekter för övriga resenärer har till övervägande del varit positiv.

Utbudet längs starka stråk har förbättrats och trafikeras numera både kvällar och helger, medan den linjelagda trafiken försämrats

62 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 35.

63 Uppgifter inhämtade vid utredningens studiebesök Kalmar länstrafik, 2017-11-14.

64 Trafikanalys, Färdtjänst och riksfärdtjänst 2016, Statistik 2017:26, s. 19–20.

65 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 35.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

längs svaga stråk. I områden där linjetrafikens utbud har minskat har komplettering skett med anropsstyrd kollektivtrafik, s.k. närtrafik.⁶⁶ Prioriteringen av starka stråk resulterar i effekter för samtliga rese-närstyper. Resenärer på de starka stråken kan tillgodogöra sig bättre tillgänglighet med fler och tätare avgångar, restider och byten samt wifi på bussen, medan resenärer som åker anropsstyrd kollektivtrafik till arbetet upplever en försämring.⁶⁷

Slutligen kan konstateras att det fortfarande finns åtgärder att vidta ur tillgänglighetssynpunkt avseende fordonens funktionalitet.

Det är t.ex. inte möjligt att ta ombord alla typer av hjälpmedel, t.ex.

elrullstolar. Vidare kan det bli problematiskt om flera rullstolsburna resenärer ska resa med samma buss. I de fallen vore det ändamåls-enligt att ha flexibla fordon för att frigöra golvyta. På grund av byten och upphämtning av andra resenärer kan res- och väntetider bli långa för resenärsgruppen.⁶⁸

Dalarna

Sedan den 1 januari 2018 är det Landstinget Dalarna som innehar huvudmannaskapet för kollektivtrafiken inklusive färdtjänst och riksfärdtjänst, och är regional kollektivtrafikmyndighet.⁶⁹ Mot bak-grund av denna förändring etablerades en kollektivtrafiknämnd den 1 oktober 2017.⁷⁰

Samtliga 15 kommuner har överlämnat såväl myndighetsutövning samt anordnandet av trafiken avseende färdtjänst och riksfärdtjänst till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Sedan 2006 finns det ett gemensamt regelverk för färdtjänst, som omfattar samtliga kommu-ner. Det har även skett en skatteväxling i länet, för mer information om skatteväxling, se avsnitt 7.2. Skatteväxling.

Ett nytt gemensamt kollektivtrafiksystem startade i augusti 2014 och syftar till att förbättra resmöjligheterna samt effektivisera och samordna trafiken. Den bärande tanken är att den allmänna trafiken

66 Uppgifter från Lars Lindahl, Kalmar länstrafik, 2018-06-07.

67 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 39.

68 Ibid, s. 40.

69 För mer information, se Landstinget Dalarna, Landstingets kollektivtrafikförvaltning – för-slag till organisation, 2017-09-15.

70 Landstinget Dalarnas webbplats 2018-04-26.

SOU 2018:58 Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel

och de samhällsbetalda resorna ska förenas i detta gemensamma kollektivtrafiksystem som innehåller linjetrafik och servicetrafik.⁷¹ Det innebär att linjetrafiken organiseras med hänsyn till att det nu sker anslutningsresor med anropsstyrd trafik och den anropsstyrda trafiken organiseras utifrån att vissa resor sker till och från linje-trafik. Den bärande idén med servicetrafik är att alla personkategorier ska kunna åka med vilka fordon som helst och att trafikplaneringen görs av beställningscentralen.⁷² Den praktiska betydelsen blir att den trafik som anordnats för särskilda persontransporter blir tillgängliga för alla resenärer.⁷³

I möjligaste mån försöker man att integrera färdtjänst och sjuk-resor med kollektivtrafiken. Rent praktiskt kan det innebära att de fordon som utför färdtjänstresor är mindre, och att resenären sedan byter till ett större fordon i kollektivtrafiken. Det handlar om att ha fler mindre fordon i trafiken för att säkerställa rätt fordonsstorlek för rätt behov. De mindre fordonen kan också trafikera linjer där beläggningen är låg, även i stadstrafiken.⁷⁴

I Dalarna har arbetet med att samordna sjukresor med kollektiv-trafiken kommit långt. Sjukresor ska i första hand ske med lokaltra-fiken och kallelse till vården berättigar till gratis resa i kollektivtrafi-ken. Personer som innehar färdtjänst får åka sjukresa med taxi eller specialfordon utan ytterligare intyg om medicinska behov. Andelen som får ersättning för resor med egen bil är liten.⁷⁵

De patienter som blir kallade till högspecialiserad vård och be-handling i andra landsting är berättigade till ersättning till och från vården med billigaste färdmedel och med hänsyn till personens hälsotillstånd. Vid sjukresor till och från Gävle och Örebro är det vanligast att resa med Tåg i Bergslagen. För patienter som ska erhålla vård i Stockholm eller Uppsala hänvisas till landstingets egen sjuk-reselinje. Om patientens medicinska tillstånd är sådant att taxi eller specialfordon krävs måste det tillstyrkas av remitterande vårdenhet i Landstinget Dalarna.⁷⁶

71 Begreppet servicetrafik kan inkludera färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor, kompletterings-trafik och kollektivkompletterings-trafik, enligt det regionala kollektivkompletterings-trafikförsörjningsprogrammet för Dalarna 2015–2019, s. 29.

72 AB Dalatrafik, Utredning av framtidens beställningscentral och kundservice inför vägval 2017-07-01, maj–december 2015, s. 6.

73 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna 2015–2019, s. 24.

74 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 21.

75 Governo, s. 17.

76 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarna 2015–2019 s. 25.

Samordning – innebörd, identifierade hinder och goda exempel SOU 2018:58

När det gäller effekter för resenärer i behov av särskilt stöd är det troligtvis fler äldre och färdtjänstberättigade som reser i kollektiv-trafiken. Såväl sjukresor som färdtjänst har fått tillgång till ett större trafikutbud. Tidigare fick resenärerna åka taxi hela vägen, medan de nu i stället kan få resa en del av färdsträckan med kollektivtrafik, under förutsättning att personen klarar av det. I försök att överföra resenärer till kollektivtrafiken har man erbjudit alla över 65 år ett månadskort för 270 kronor, som berättigar till ett obegränsat resande i hela länet. Färdtjänstberättigade har också fått ett liknande kort.

Effekter för övriga resenärer kan närmast kopplas till stråktrafiken, som har inneburit större komfort med kortare restider, färre stopp och ökad turtäthet. De som gynnats mest är arbetspendlare längs med de stora stråken och för resande i stadstrafik i Falun och Borlänge. Resenärer som inte bor nära stråken har tvärtom gått miste om en hållplats nära hemmet och kan därmed ha fått längre resor, eftersom de måste ansluta till stråket med inom- eller mellankom-munala landsbygdstrafiken eller kompletteringstrafiken.⁷⁷

Slutligen kan det för den enskilde resenären med funktionsned-sättning konstateras att anpassningen inte har skett fullt ut. Som exempel nämns att hållplatsutrop inte alltid görs på bussarna, efter-som resenärer klagar på att det låter för mycket. Bristen på utrop utgör dock ett problem för synskadade. Vid samåkning förekommer det klagomål på att restiden blir längre, eftersom resan innebär fler stopp.⁷⁸

77 Trafikanalys, Uppföljning av integrerad kollektivtrafik i Dalarna och Kalmar län, rapport 2016:18, s. 25–26.

78 Ibid, s. 27.