6 FÖRSTÅELSE AV OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL HÄLSA
6.2 Elevers tankar om hälsa i skolämnet Idrott och hälsa
För att kunna besvara studiens andra delfråga ställdes i datainsam- ling 1 och 2 frågan: Vad tycker du är intressant kring hälsa och vad skulle du vilja veta mer om kring hälsa? I datainsamling 4 uppmanades eleverna med formuleringen: Skriv vad du anser är viktigt att få kunskap om kring hälsa inom ämnet Idrott och hälsa
dialogen diskuterades de hälsoaspekter som eleverna angett i tidi- gare datainsamlingar, liksom ämnets kursplan. På så vis blev dess hälsoinnehåll ventilerat även här.
Generellt visar svaren att majoriteten av eleverna efterfrågar en varierad undervisning, innehållet bör inte bli enformigt. Några sva- rar: ”Allt är intressant!”, andra: ”Vill inte veta mer om hälsa, vet redan allt”. Dessa två svarstyper visar på en stor spridning i de sva- rades intresse över att veta mer om hälsa. Mellan dessa båda ytter- ligheter angav enskilda elever ett innehåll som jag även här delat in i fysiska, psykiska och sociala hälsoaspekter. Med anledning av svaren skapades en fjärde kategori som rör samband mellan olika hälsoaspekter.
6.2.1 Fysiska hälsoaspekter
Intresset bland eleverna är stort kring att lära sig mer om fysisk träning. Exempelvis vilka träningsmetoder som ger bäst resultat, eller att önskemål om att effektivisera sin träning, är ett frekvent svar.
Hur man ska variera sin träning för bästa resultat, hur ofta och vilken sort t ex.
Hur undviker jag skador? Hur hanterar jag olika typer av ska- dor om jag drabbas?
Hur man tränar effektivt och en massa övningar som man även kan göra hemma.
Hur mycket du borde röra dig om dagen.
Ofta antyder svaren att det är oklart för eleverna hur mycket trä- ning som är lämpligt att utföra. Vissa ställer frågan kring trä- ningsmängd rakt ut.
Kan man träna för mycket?
Enstaka elever undrar motsatsen.
Hur kan man motionera om man vill ha bra hälsa utan att trä- na särskilt mycket?
Vilken effekt man får genom att gå långa rundor ett par gånger i veckan med sin hund?
I anknytning till fysisk träning finns det de som undrar hur ofta och vilken sorts träning som är bra, liksom hur man kan kombine- ra konditions- och styrketräning. En grupp elever vill även veta hur mycket träning som är lämpligt att utföra per dag. Kopplat till trä- ningsmängd är en del även intresserade av att lära sig hur man trä- nar skadeförebyggande. Träning som man kan utföra på egen hand, utan att vara med i en idrottsförening, både nu och i framti- den, är också av intresse.
Varför man bör träna.
Vad finns det för risker med ett stillasittande liv?
Olika argument till varför träning kan vara hälsosamt och vilka riskerna är med ett stillasittande liv, vill somliga också att under- visningen ska belysa. Det finns elever som svarar att de vill veta vad som händer i kroppen under och efter träning, rent fysiolo- giskt, samt vad man bör tänka på kring återhämtning efter träning.
Hur hjärtat fungerar är intressant, vill veta mer om det. Eller liksom vad som händer med hjärtat när man rör sig.
Vad som händer i kroppen efter man tränat. Hur viktigt det är att man vilar ibland.
De elever som anger ett intresse kring de effekter fysisk aktivitet kan ge visar också ett för utseende, hur träning kan forma kroppen.
Jag tycker att man ska lära sig mer om hur man kan bygga upp kroppen på bästa sätt, t ex hur man på bäst sätt går upp/ner i vikt, hur man bygger upp sina muskler på bästa sätt osv.
Hur vi ska träna för att få en snygg och vältränad kropp.
Majoriteten av eleverna vill veta mer om kost. Hur måltiderna bör
fördelas under dagen, mat kopplat till träning, matens innehåll
samt vilken matmängd man bör äta för att må bra ligger i deras in- tresse.
Hur ska man äta för att må bra?
Hur man bör äta i samband med träning.
När det handlar om hälsorisker relaterat till mat handlar det om
ätstörningar, men även om kroppsideal.
Kost, äta rätt, äta överhuvudtaget.
Hur mycket man ska äta och vad. Ta upp ätstörningar och kroppsideal, vad som händer om man får en ätstörning.
Hur man ska äta för att må bra och inte gå upp i vikt.
Får man aldrig äta chips eller godis om man vill vara hälsosam?
Det finns också elever som tar upp att det inte enbart är hälsofräm- jande aspekter de är nyfikna på att lära sig mer om. De vill också veta vad som är hälsoskadligt och på vilket sätt dessa aspekter skadar dem. Här har indelningen i teman varit utmanande efter- som både fysisk aktivitet och kost, som nämndes inledningsvis, kan ha både hämmande och främjande effekt på hälsan beroende på hur de utövas respektive konsumeras.
Vad är bra för vår hälsa i naturen?
Vad som skadar ens hälsa, som droger mm. Dopning.
I ovanstående svar synliggörs att även dopning, droger och annat som skadar hälsan är av intresse för eleverna. Här skulle det varit intressant att få reda på vad som åsyftas utöver droger. En liten ut- stickare är frågan: ”Vad är bra för vår hälsa i naturen?”. Vilken påverkan utomhusvistelse kan ha på hälsan menar jag kan placeras både här, under fysiska hälsoaspekter, liksom under psykiska.
Sammanfattningsvis rör således de fysiska aspekter eleverna sva- rar att de vill lära sig mer om de tre områdena fysisk träning, kost
samt hälsoskadliga aspekter. Deras frågor återfinns dels på en ar- gumenterande nivå för att sätta fysisk aktivitet i ett sammanhang, dels vill de via undervisningen ha svar på en mer detaljerad och vardagsnära nivå. Till det senare hör frågor om träningsmetoder,
träningsmängd, skadeförebyggande träning, återhämtning, fysiolo- gi och utseende. Jag tolkar dessa som visade att de vill ha kunska- per om att träna på ett korrekt och hälsosamt sätt, kanske för att de vill optimera tiden de lägger på att träna.
Om kost vill eleverna veta hur maten kan fördelas under dagen, om mat kopplat till träning, matens innehåll, matmängd, ätstör- ningar och kroppsideal.
När det handlar om hälsoskadliga aspekter efterfrågas, totalt sett, kunskap om följderna av felaktig fysisk träning, kosthållning, återhämtning¸ dopning, droger och utomhusvistelse.
6.2.2 Psykiska hälsoaspekter
Flertalet elever visar ett intresse för att öka sina kunskaper kring psykisk hälsa.
Mer psykisk hälsa, det tycker jag är viktigast. Må bra i själen.
Hur gör man för att ta hand om sin psykiska hälsa? Självförtroende.
Förutom övergripande frågor kring psykisk hälsa och självförtro- ende finns det elever som nämner kroppens utseende i ett psykiskt sammanhang.
Utseende och skönhetsideal anger några att de är intresserade av att lära sig mer om. ”Vilka kroppsliga skönhetsideal har funnits och finns det?”, undrar någon. Under fysiska hälsoaspekter i 6.2.1 synliggjordes att eleverna ibland tränar för att forma sin kropp. I samband med att kroppens utseende nämns, lyfts ofta funderingar kring hur de kan utöva fysisk träning för att skapa den kropp de tycker är snygg.
Enstaka svaranden vill diskutera och bättre förstå ”farorna med att vara alltför insatt i att vara hälsosam”, vilket jag tolkat som att det kan medföra en viss stress att tänka för mycket på sin hälsa. Att hinna med sådant man vill göra upplever en del kan vara pro- blematiskt. Eleverna anger då även att de vill lära sig mer om stress
och tidsplanering.
Hur man hanterar stress. Stress berör både träning, skolan och psyket. Ungdomar idag är ofta väldigt stressade och behöver veta hur man ska hantera det på bästa sätt.
Framför allt det här med tidsplanering och stresshantering. Att sätta upp mål för sig själv.
Individualitet, det vill säga människors olika personligheter och smak, finns det elever som tar upp som viktigt att belysa i under- visningen. Följande svar får visa hur detta kan komma till uttryck.
Viktigt att ta upp att vi alla är olika och vi tränar på olika sätt och att olika träningsmetoder passar oss olika.
Sammanfattningsvis vill en del elever då det gäller psykiska hälso- aspekter lära sig hur man kan förbättra sin psykiska hälsa. En grupp svarar att de vill kunna planera sin tid på ett effektivare sätt och bli bättre på att hantera stress. Att i lagom grad fokusera på sin hälsa nämner ett fåtal elever, medan vissa vill ha vägledning om hur man kan tänka kring målbilder. En del elever vill utveckla sitt
självförtroende, några kopplar självförtroende till utseende och normalitet. Det finns även de som vill lära sig mer om olika skön- hetsideal. Andra belyser vikten av att hitta det individuella, det som passar en själv.
6.2.3 Sociala hälsoaspekter
Sociala hälsoaspekter uppger ingen elev att de vill lära sig om inom skolämnet Idrott och hälsa, vilket är ett intressant resultat eftersom de tydligt visat i 6.1.3 att social gemenskap har stor betydelse för deras hälsa.
6.2.4 Samband mellan olika hälsoaspekter
En del av elevernas svar visade sig vara svåra att placera i antingen fysiska, psykiska eller sociala hälsoaspekter. Dessa rör sambandet mellan olika sådana, där även de sociala hälsoaspekterna som ele- verna inte skriver specifikt om ofta inbegrips.
Det finns de som visar ett generellt hälsointresse och svarar: ”Mer om hälsa.” Frågor som på ett liknande sätt berör eller anknyter till
mer om hälsa har eleverna formulerat på följande sätt:
Hur hänger olika hälsoaspekter ihop? Vad är hälsosamt och inte?
Hur kan man se på hälsa på olika sätt?
Mer om vad hälsa är, vad man ska göra för att få bra hälsa.
Några vill veta mer om hälsa ur ett samhällsperspektiv och i olika kulturer.
Jag tycker det är intressant hur olika kulturer ser på hälsa i oli- ka länder.
En del elever efterfrågar med andra ord en helhetsbild kring hälsa,
hur olika aspekter påverkar varandra, hälsa i olika kulturer och
hur man praktiskt kan göra för att främja sin hälsa. Som jag ser det ryms både fysiska, psykiska och sociala frågor inom dessa elev- svar. Avslutningsvis redovisar jag ett svar som skiljer sig markant från övriga på frågan om vad eleverna skulle vilja lära sig om häl- sa.
Om jag ska vara ärlig tycker jag inte att hälsa är särskilt intres- sant. Jag tar ansvar för min hälsa för att jag vet att det är vik- tigt, men jag skulle inte vilja veta mer kring det.
I svaret tydliggör eleven sitt ointresse för att lära sig mer om hälsa, men inte som en del genom att enbart svara ”Inget”, utan istället argumenteras för ståndpunkten. Här tydliggörs att eleven tycker sig veta vad som behövs kring hälsa.
6.3 Summering av Analys A
I avsnitt 6.1 är det elevernas syn på hälsa ur ett brett perspektiv som efterfrågas och i avsnitt 6.2 är det vilket innehåll som är rele- vant för dem inom skolämnet Idrott och hälsa. Eleverna definierar hälsa utifrån ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. När det gäller deras syn på vad ämnet bör förmedla för kunskaper tas däremot enbart fysiska och psykiska aspekter upp. De sociala nämns istället på en mer generell nivå, då eleverna efter- frågar kunskap om hur olika hälsoaspekter samspelar med var- andra.
Mycket av det hälsoinnehåll som eleverna vill öka sin kunskap om är samstämmigt med kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa (se 2.2.2). Det kan betyda att de upplever ämnesinnehållet som re- levant. Men de går redan i årskurs 9 och påverkas av sin skolgång på olika, individuella, sätt. De kan vara färgade av kursplanen, på så vis att de vet vilka områden som ingår i ämnet. Framför allt i datainsamling 1 och 2 skriver eleverna i stor utsträckning om så- dant som står i denna. Det som, enligt min bedömning, inte är helt analogt med skolämnet Idrott och hälsa är önskemålet om att få lära sig mer om stresshantering och att planera den tillgängliga tid de har på ett effektivt sätt. Många elever vet inte hur de ska få ihop sin vardag, hur de ska hitta balansen mellan skolarbete, träning, kost, vänner och återhämtning.
I resultatredovisningen redogör eleverna för både fysiska, psy- kiska och sociala aspekter när de beskriver vad hälsa är för dem. I princip alla niondeklassare som deltagit i studien visar att de, också enligt min bedömning, har en god förståelse av hälsa. Jag utgår ifrån kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa i min definition av ”god förståelse” av hälsa, där aspekter som fysisk aktivitet, kost och beroendeframkallande medel anses påverka vårt fysiska och psykiska välbefinnande (Skolverket, 2011, s 51 och 53). God för- ståelse menar jag att eleverna har då de redogör för ett flertal av dessa aspekter som påverkar deras hälsa; de för giltiga resonemang kring hur aspekterna samspelar och främjar respektive missgynnar hälsan. Skillnaderna är alltså inte särskilt stora i deras förståelse av hälsa eftersom den generellt sätt är hög. Jag har därmed en bak- grund till bilden av elevernas förståelse av hälsa och förhållnings-
sätt till den egna hälsan som jag vill beskriva och diskutera i syftets första steg. Det är mot denna bakgrund mönster i elevernas för- hållningssätt kan framträda.