Ett pressat förhållningssätt

Här följer ett exempel där förhållningssättet till hälsa synliggörs genom elevens resonemang kring kraven eleven ställer på sig själv.

Elev: På min fritid så brukar jag shoppa med mamma, ta foton, umgås med kompisar, äta, spela tennis, gymma, simma, spela gitarr och sjunga. Jag har spelat tennis i fem år och jag tycker det är väldigt roligt. Jag tycker själv att det är väldigt viktigt att man rör på sig, om jag inte gör det så mår jag inte bra och får lätt dåligt samvete. Jag brukar spendera mycket tid med famil- jen och vänner, tycker det är väldigt viktigt. Som person så är jag ganska öppen och jag tror oftast väldigt gott om människor. Jag har väldigt höga krav på mig själv, både när det gäller sko- lan och mitt utseende. Ibland kan det vara bra, men det går of- tast lite för långt.

Annika: Berätta om vad du tycker är bra och dåligt med att ha höga krav på sig själv?

Elev: Jag tycker att det är dåligt att ha höga krav på sig själv när det gäller utseendet och skolan. För mig har det iaf blivit så att jag har haft så höga krav på min kropp att jag slutat äta och samtidigt tränat mycket, vilket inte är bra. Lite svaga ätstör- ningar hade jag en period. När det gäller skolan så har jag alltid pluggat mycket och vill alltid ligga på topp. Detta gör ju att jag hela tiden får höga krav på mig eftersom att jag hela tiden mås- te prestera. Visst, det kan vara bra att man pluggar och att man kämpar. Men det finns ju också en gräns, då man måste säga till sig själv att det räcker och att man är bra som man är.

Kännetecken för de svar som ger uttryck för det pressade förhåll- ningssättet, är förutom att de ge uttryck för en kravfylld tillvaro, även god förståelse kring flera olika hälsoaspekter. Svaren visar också att de har en förmåga att reflektera över sin situation på ett hälsomedvetet sätt. Svaren visar alltså till exempel att eleverna har en förståelse av hur olika hälsoaspekter påverkar och samspelar med varandra. Eleverna ger ofta exempel på vad som kan ske om man överdriver någon aspekt eller ignorerar en annan.

Jag tolkar det som att dessa elever ofta är stressade och uttryck- er en oro över att de inte riktigt får ihop tillvaron. De vill ständigt hinna med lite till, lägga lite mer tid på skolarbetet och/eller fritids- intressen.

Skolan hinner man aldrig med så mycket som man vill, man vill prestera bra i alla ämnen men det blir för mycket. Man är jämnt stressad.

Eleven ger uttryck för en jagad tillvaro. När en uppgift är avslutad, väntar genast en ny. Följande svar visar på något som är gemen- samt för det pressade mönstret:

En svårighet kan vara bristen på tid. Det är mycket i skolan och om man ska hinna med att plugga, träna och umgås med kom- pisar så finns det ingen tid över för t ex återhämtning. Det känns som att en av dessa grejerna alltid kommer lite efter. Det är så många faktorer inom hälsa så att det nästan blir så att man måste offra något för att uppnå något annat.

Svaret beskriver att eleven menar att fysisk aktivitet är nyttigt och många uttrycker en stor träningsvilja, men att denna ofta krockar med att eleverna har mycket skolarbete att utföra på fritiden. De vill prestera bra i alla ämnen, men att det blir för mycket för dem, vilket leder till att de ständigt är stressade över att aldrig hinna med allt i skolan. Nedanstående elev tar upp svårigheter kopplade till kost, sömn, skola och träning:

Det som är svårt med hälsa är att få tid till att göra saker. På morgonen är det ofta stressigt och ibland hinner man inte göra en ordentlig frukost. Då är det lätt hänt att jag hoppar över frukosten vilket inte är bra. För att hinna med att äta en ordent-

lig frukost måste man gå upp tidigare. Men om jag går upp ti- digare än vad jag redan gör skulle jag vara alldeles för trött i skolan. Det blir ofta att man går och lägger sig sent pga att man måste plugga. Jag försöker träna så ofta jag kan, men vissa veckor är det så mycket i skolan att man inte hinner göra något annat än att plugga.

Upplevelsen av tidsbrist är utmärkande för det pressade förhåll- ningssättet. Jag får också intrycket att en del av elevernas upplevda utmaningar kring fysisk aktivitet och kost bottnar i en önskan att se ut på ett visst sätt, att deras kropp bör ha en viss form och utse- ende.

De svarande som framstår som pressade ger även uttryck för att om ivern efter toppresultat i skolan eller det perfekta utseendet blir för hög, kan det få motsatt effekt och leda till stress. Nedan redovi- sas ett svar av någon med tydligt höga prestationskrav på sig själv:

Att träna är för mig väldigt viktigt, jag har hittat en strategi och ett upplägg som jag tycker passar mig. Min fysiska hälsa är allt- så stabil. Den psykiska hälsan jobbar jag nu upp. Det är svårt att tycka om sig själv. Men träning ger färdighet och jag försö- ker inte tänka på hur jag ser ut, utan tänka på vad jag gör istäl- let. Jag äter relativt nyttigt ca 4 gånger om dagen, ibland 5, ibland kan jag dock få skuldkänslor kring vad jag äter, det för- söker jag också jobba bort. Jag tycker att jag har en relativt trygg livsstil. Jag har lätt för att stressa upp mig för skolan. Jag röker inte, knarkar inte, dricker oftast inte alkohol, men det fö- rekommer. Jag står min familj väldigt nära. Mamma och pappa stöttar mig i allt jag gör och jag ser upp till dem väldigt mycket. Jag tycker det ska bli skönt med ny skola till hösten (gymnasi- et), även fast jag gillar mina nuvarande kompisar jättemycket. Jag är just nu stressad över skolan och planerar återhämtning till sommaren.

Eleverna formulerar att de är stressade över att aldrig hinna med skolan i tillfredsställande utsträckning och en del av dem skriver om skuldkänslor förknippade med mat och träning, vilket syns i följande svar.

Det är mycket press på allt, att man ska prestera bra i skolan, att man ska vara vältränad och hinna med att träffa alla sina vänner.

Det kan vara svårt att vara nöjd med sig själv. Svårt att bli smal utan att få en ätstörning.

Många av de utmaningar som uttalas handlar om kost och har an- knytning till fysisk aktivitet och balansen däremellan. Det före- kommer svar som beskriver att träning och kost gör att kroppen kan formas på olika sätt. Några elever nämner att en individs utse- ende påverkar hälsan och att man genom träning och att äta på ett visst sätt kan påverka hur kroppen ser ut. Någon skriver bland an- nat att stora muskler och att vara snygg symboliserar hälsa, medan en annan uttrycker sig på följande sätt:

Jag tycker att det är viktigt att trivas med sig själv och sitt utse- ende och därför har jag stort intresse för sport, träning och kost. […] Det jag tycker är svårast är kosten, att äta rätt för att få det resultat man vill ha. Det är lätt att gå på träning men att få ”belöning” för det, dvs att må bra och se resultat av träning- en, är inte lätt.

Det förekommer även elever som tar upp svårigheter kring mat.

Mat är något som kan vara jobbigt. Man ska tänka på vad man äter, hur mycket man äter.

Man kan ta det över en gräns och utveckla svåra psykiska sjuk- domar som anorexi och bulimi.

En del menar slutligen att dålig kosthållning är skadligt för hälsan, det kan leda till övervikt och kraftlöshet, i en del fall även till olika typer av ätstörningar.