7 BETYDELSE FÖR HÄLSOUNDERVISNING
7.3 Pedagogiska implikationer
7.3.4 Studiens bidrag
Målet med denna studie har varit att synliggöra hur hälsa kan för- stås av elever i årskurs 9. Fokus har även varit att se om det går att uppfatta olika förhållningssätt till hälsa bland de deltagande ele- verna. Därmed belyser studien begreppet ur elevernas synvinkel och inte utifrån skolämnet Idrott och hälsa.
Jag har visat att eleverna som deltagit i studien, i jämförelse med ämnets kursplan (Skolverket, 2011), har god förståelse kring hälsa. De tre förhållningssätten till hälsa som här utkristalliserats bland studiens elever är pressat, tryggt respektive spontant. Den kunskap som eleverna har kring hälsa bidrar till en känsla av lust för dem som framstår som trygga och spontana. Bland de som framstår som pressade bidrar istället deras kunskaper till en känsla
av ökade krav. Trots att dessa elever har god förståelse och förmå- ga att reflektera över sina kunskaper i förhållande till sin egen var- dag förmår de inte leva så hälsosamt som de skulle vilja. I sina svar visar de att de känner sig stressade över de krav de ställer på sig själva kring att prestera på topp i skolan, ha en attraktiv kropp och vara sociala. De har svårt att slappna av och känna sig nöjda med sig själva.
Studien indikerar att hälsoundervisning inte i första hand tycks handla om pedagogiska upplägg, utan om att förstå eleverna och deras självbilder. De som ger uttryck för det pressade förhållnings- sättet till hälsa tycks, som tidigare nämnts, ha en sämre självbild än övriga. Den kunskap som eleverna tar in och gör till sin, verkar bero på vilket förhållningssätt till hälsa de själva har. I elevgruppen med ett pressat förhållningssätt efterfrågas i större utsträckning
hur-kunskaper än hos de två övriga grupperna, i dessa efterfrågas istället varför-kunskaper som komplement till de hur-kunskaper de önskar få besvarade. Jag misstänker att denna skillnad kan bero på att eleverna som ger uttryck för det pressade förhållningssättet ef- terfrågar ett facit att följa, för att kunna klara av att leva hälso- samt, medan de elever som ger uttryck för något av de båda andra förhållningssätten är mer tillfreds med sig själv och oftare ger ut- tryck för att ha funnit det som Ziehe (1999) benämner den goda annorlundaheten. Det verkar som att de sistnämnda eleverna i större omfattning törs lita på vad som känns bra för just dem; de ingår i en gemenskap, men känner samtidigt sig unika på ett posi- tivt sätt.
Jag upplever att det är viktigt att vuxna inte förutsätter att unga är stressade, det tror jag endast riskerar att få fler av dem att upp- leva stress helt i onödan. Knappt en tredjedel av eleverna i denna studie ger uttryck för ett pressat förhållningssätt till hälsa, alltså långt ifrån alla. När det gäller oss som är lärare i Idrott och hälsa tror jag att det gagnar våra elever, oavsett förhållningssätt till häl- sa, att vi naturligtvis undervisar dem om olika hälsoaspekter, men dessutom lägger stor vikt vid att belysa hur dessa påverkar var- andra. Vi behöver synliggöra tillvägagångssätt för eleverna som vi- sar hur dessa olika aspekter kan hanteras och ge exempel på möjli- ga strategier för att få ihop tillvaron. Detta menar jag är mycket viktigt, för att undvika att ämnets hälsoundervisning bidrar till att öka kraven en del elever ställer på sig själva. En diskussion om att allt inte är genomförbart samtidigt tror jag också är viktigt att ta upp med eleverna. Det kan vara omöjligt att kombinera en livsstil med en annan (Ziehe, 1989).
Kanske borde utbildningen för lärare i skolämnet Idrott och hälsa tydligare belysa olika ungdomskulturer och den tillvaro som unga lever i, samt innehålla mer psykologi, för att bättre kunna uppfatta och möta olika elevgrupper?
7.3.5 Vidare studier
Om jag mött eleverna på klassrådstid eller en ämnesneutral lektion och inte berättat om min bakgrund som lärare i Idrott och hälsa, kanske resultatet blivit ett annat. Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie utan denna kontext, för att se om de hälsoaspekter som informanterna tar upp hade förändrats på något sätt.
Studier som särskilt fokuserat på de elever som inte engageras av hälsa och som på ett djupare plan kunnat svara på hur dessa personligen ser på hälsa, upplever jag skulle vara relevanta. Vad är det som gör att de inte tycker hälsa engagerar? Hur skulle lärare kunna göra hälsoundervisningen meningsfull även för dem? Det skulle vara intressant att se om det vore möjligt att använda sig av en skriftlig dialog via internet i kommunikationen även i en sådan studie.
Det finnas även ett värde i att genomföra en studie liknande denna fast i en annan socialgrupp än medelklassen, för att se om samma mönster hade gått att identifiera, eller om resultatet blivit annorlunda.
I metodkapitlet motiverade jag varför jag inte genomfört en ge- nusanalys. Det skulle dock vara intressant att studera genus och hälsa i kommande studier. Är de tre förhållningssätten jag identifi- erat här representativa även i en större grupp pojkar och flickor? Är något av dem vanligare hos något av könen? Går det att finna andra förhållningssätt?
Konkreta metoder att arbeta utifrån, med syfte att utveckla ele- vers självbild i en sund riktning, finner jag också högst meningsful- la. De skulle kunna genomföras i form av aktionsstudier.
Avslutande ord
Genom att ha studerat elevers tankar kring hälsa och försöka för- stå dessa med hjälp av en rad teoretiska begrepp, hoppas jag nu att mina nya erfarenheter och insikter kommer att vara användbara i min kommande yrkesutövning. Framöver kommer jag att vara uppmärksam på uttryck för de förhållningssätt till hälsa som fram- kommit här, det vill säga ett pressat, tryggt eller spontant. Kanske dyker det även upp andra än vad som synliggjorts här?
När jag återgår till min tjänst som lärare i Idrott och hälsa ska det också bli spännande att prova att använda internet för att ska- pa en dialog om hälsa med mina elever i den ordinarie Idrott och hälsa-undervisningen, det vill säga utan något forskningssyfte. Jag tror att jag som lärare istället för forskare, med en personlig rela- tion till de elever jag undervisar, har lättare för att få igång en dia- log, även med de elever som inte är särskilt intresserade av hälsa. Då jag hoppar i mina gymnastikskor och träder in i lärarrollen igen kanske jag kan få svar på några av de i studien uppkomna frågor- na?
REFERENSER
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlittertur. Annerstedt, Claes (2001a). Ämnet Idrott och hälsa i ett historiskt
perspektiv. I Claes Annerstedt, Birger Peitersen & Helle Rønholt (Red.), Idrottsundervisning - Ämnet Idrott och hälsas didaktik (s 73-110). Göteborg: Multicare Förlag.
Annerstedt, Claes (2001b). Från fysisk fostran till hälsoarbete. I Claes Annerstedt, Birger Peitersen & Helle Rønholt (Red.), Id- rottsundervisning - Ämnet Idrott och hälsas didaktik (s 111- 122). Göteborg: Multicare Förlag.
Annerstedt, Claes (2008). Physical education in scandinavia with a focus on Sweden: A comparative perspective. Physical Educa- tion and Sport Pedagogy, 13(4), 303-318.
Antonovsky, Aaron (1985). Health, Stress and Coping – New per- spectives on Mental and Physical Well-Being. San Francisco: Jossey-Bass.
Antonovsky, Aaron (1995). The moral and the healthy: Identical, overlapping or orthogonal? Israel Journal Psychiatry Related
Sciences,32(1), 5-13. Antonovsky, Aaron (1996). The salutogenic model as a theory to
guide health promotion. Health Promotion International, 11(1), 11-18.
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Bok- förlaget Natur och Kultur.
Bailey, Richard, Armour, Kathleen, Kirk, David, Jess, Mike, Pickup, Ian & Sandford, Rachel (2009). The educational benefits claimed for physical Eeducaion and school sport: an academic review. Research Papers in Education 24(1), 1-48. Bauman, Zygmunt (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Bjurström, Erling (2005). Ungdomskultur: Stil och smak. Umeå: Boréa Bokförlag.
Bringsén, Åsa (2013). Glädje, tävling, motion och gemenskap: Högstadieflickors beskrivning av idrott i Skåne nordost (Forsk- ningstemat Människa – Hälsa – Samhälle, 2013:1). Kristian- stad: Kristianstad University Press.
Brolin, Magnus (2014). Hälsoarbete i skolan: Mer än motion, mo- rötter och moral? Örebro: Örebro Studies in Sport Sciences.
Brülde, Bengt & Tengland, Per-Anders (2003). Hälsa och sjukdom: En begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Li- ber.
Burrows, Lisette & Wright, Jan (2004). ”Being Healthy”: The dis- cursive construction of health in New Zealand children’s re- sponses to the national education monitoring project. Studies in the cultural politics of education, 25(2), 211-230.
Carlström, Ann Kristin (1999). På spaning i Stockholm: En etno- logisk studie av polisarbete. Stockholms universitet: Institutet för folklivsforskning, Etnologiska institutionen.
Cresswell, John W (2009). Research design: Qualitative, quantita- tive, and mixed methods approaches. London: Sage Publica- tions, Inc.
Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: En studie av ämnet Idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Lärarut- bildningen, Malmö högskola.
Engström, Lars-Magnus (2008). Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age- a 38-year follow-up study. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), 319-343.
Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms
universitets förlag.
Ennis, Catherine D & Chen, Senlin (2012). Interviews and Focus Groups. In Kathleen Armour & Doune Macdonald (Eds.), Re- search Methods in Physical Education and Youth Sport (p 217- 235). London: Routledge.
Enright, Eimear & O’Sullivan, Mary (2012). Listening to young people’s voices in physical education and youth sport research. In Kathleen Armour & Doune Macdonald (Eds.), Research Methods in Physical Education and Youth Sport (p 120-131). London: Routledge.
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlittera- tur.
Eriksson, Charlie, Gustavsson, Kjell, Quennerstedt, Mikael, Rudsberg, Karin, Öhman, Marie & Öijen, Lena (2003).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03), Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
Eriksson, Katie (2000). Hälsans idé. Stockholm: Almqvist & Wik- sell.
Evans, John (2003). Physical education and health: a polemic or "let them eat cake!". European Physical Education Review, 9(1), 87-101.
Featherstone, Mike (1982). The Body in Consumer Culture. Theo- ry, Culture & Society, 1(18), 18-33.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Frykman, Jonas & Hansen, Kjell (2009). I ohälsans tid: Sjukskriv- ningar och kulturmönster i det samtida Sverige. Malmö: Carls- son Bokförlag.
Fägerborg, Eva (1999). Intervjuer. I Lars Kaijser & Magnus Öh- lander (Red.), Etnologiskt fältarbete (s 55-69). Lund:
Studentlitteratur.
Gard, Michael (2004). An elephant in the room and a bridge too far, or physical education and the ‘obesity epidemic’. In John Evans, Brian Davies & Jan Wright (Eds.), Body Knowledge and Control: Studies in the Sociology of Physical Education and Health (p 68-82). London and New York: Routledge.
Gard, Michael & Wright, Jan (2001). Managing uncertainty: Obe- sity discourses and physical education in a risk society. Studies in Philosophy and Education, 20(6), 535-549.
Grahn, Mathias, Modén, Birgit, Fridh, Maria, Lindström, Martin & Rosvall, Maria (2012). Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 – en undersökning om barn och ungdomars livsvill- kor, levnadsvanor och hälsa Skolår 6, skolår 9 och gymnasiet år 2. Malmö: Region Skåne.
Hastie, Peter & Hay, Peter (2011). Qualitative approaches. In Kathleen Armour & Doune Macdonald (Eds.), Research Meth- ods in Physical Education and Youth Sport (p 79-94). London: Routledge.
Hedenborg, Susanna & Glaser, Joakim (2013). Unga i och om framtidens idrottsorganisering. FoU-rapport 2013:2. Hämtat 14 januari 2015 från Riksidrottsförbundet:
Heidegren, Carl-Göran, Carleheden, Mikael & Isenberg, Bo (2007). Livsföring: ett sociologiskt grundbegrepp. Malmö: Li- ber.
Hyltén-Cavallius, Sverker (2011). Internet och fältarbete. I Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Red.), Etnologiskt fältarbete (s 205-233). Lund: Studentlitteratur.
Isenberg, Bo (2007). Autenticitet och serendipitet: En samtidsher- meneutik. I Carl-Göran Heidegren, Mikael Carleheden & Bo Isenberg, Livsföring: ett sociologiskt grundbegrepp (s 155-197). Malmö: Liber.
Jensen, Bjarne Bruun (1996).Hälsoupplysningen är alltför naturve- tenskaplig. I Agneta Nilsson (Red.), Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? (s 129-138). Stockholm: Skol- verket.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lä- rarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utform- ning (4:e uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, Thomas (1998). Den skulpterade kroppen: Gymkultur, friskvård och estetik. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Johns, David P. & Tinning, Richard (2006). Risk reduction: Recontextualizing health as a physical education curriculum.
Quest. National Association for Kinesiology and Physical Edu- cation in Higher Education, 58, 395-409.
Jönsson, Ingrid, Trondman, Mats, Arnman, Göran & Palme, Mi- kael (1993). Skola – Fritid – Framtid: En studie av ungdomars kulturmönster och livschanser. Lund: Studentlitteratur. Kallenberg, Kjell & Larsson, Gerry (2004). Människans hälsa:
Livsåskådning & personlighet. Stockholm: Natur och Kultur.
Karlefors, Inger (2012). There are some things we learned - that we hadn´t thought of: Experience of and learning in the subject of physical education and health from a student perspective. Swe- dish Journal of Sport Research, 1, 59-82.
Kirk, David (2006). The ’obesity crisis’ and school physical educa- tion. Sport, Education and Society, 11(2), 121-133.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forsk- ningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Håkan (2004). Lokala arbetsplaner i Idrott och hälsa – En ny typ av styrning. I Håkan Larsson & Karin Redelius (Red.),
Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet Idrott och hälsa (s 205- 226). Stockholm: Idrottshögskolan.
Larsson, Håkan (2007). Skolans rörelseuppdrag. I Håkan Larsson & Jane Mechback (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (s 36- 53). Stockholm: Liber.
Larsson, Håkan & Redelius, Karin (2004). Mellan nytta och nöje: Bilder av ämnet Idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. Larsson, Håkan, & Redelius, Karin (2008). Swedish physical
education research-current situation and future directions.
Physical Education & Sport Pedagogy, 13(4), 381-398.
Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Hämtat 4 november 2014 från Linköpings universitet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet Idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Thedin-Jakobsson, Britta (2002). Lärarnas syn på ämnet Idrott och hälsa. Svensk idrotts- forskning, (3), 17-20.
Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education & Sport Pedagogy, 13(4), 345-364.
Lupton, Deborah (1995). The imperative of Health: Public Health and the Regulated Body. London: Sage Publication.
Meckbach, Jane & Söderström, Suzanne (2002). ”Kärt barn har många namn”: idrott & hälsa i skolan. I Lars-Magnus Eng- ström & Karin Redelius (Red.), Pedagogiska perspektiv på id- rott (s 209-239). Stockholm: HLS förlag.
Meckbach, Jane (2004). Ett ämne i förändring: Eller är allt sig likt? I Håkan Larsson & Karin Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet Idrott och hälsa (s 81-98). Stockholm: Id- rottshögskolan.
Nationalencyklopedin (2013). Definition av hälsa. Hämtat 8 au- gusti 2013 från Nationalencyklopedin:
http://www.ne.se/h%C3%A4lsa.
Nilsson, Per (1998). Kroppen och samtiden: Några noteringar kring kropp och identitetsskapande. I Birgitta Fagrell & Per Nilsson (Red.), Talet om kroppen: En antologi om kropp, idrott och kön (s 14-41). Stockholm: HLS förlag med stöd från
Idrottshögskolan.
Palmblad, Eva & Eriksson, Bengt Erik (1995). Kropp och politik: Hälsoupplysning som samhällsspegel från 30-tal till 90-tal.
Pühse, Uwe & Gerber, Markus (Eds.) (2005). International com- parison of physical education: concepts, problems, prospects. Oxford: Meyer & Meyer Sport.
Pålsson Syll, Lars (2011). Skolan som god annorlundahet. Hämtat 30 oktober 2014 från Lars P Syll:
http://larspsyll.wordpress.com/nedladdningsbara-publikationer/.
Quennerstedt, Mikael (2002). Att styrka hälsa: En läroplanshisto- risk betraktelse. I Patriksson, Göran (Red.), SVEBIs årsbok: Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning (s 145-165). Lund: SVEBI.
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Universi- tetsbiblioteket.
Quennerstedt, Mikael (2008). Exploring the relation between phys- ical activity and health-a salutogenic approach to physical edu- cation. Sport, Education and Society, 13(3), 267-283.
Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2008). Swedish physical education research. Physical Education & Sport Pedagogy,
13(4), 295-302.
Quennerstedt, Mikael & Öhman, Marie (2014). Salutogenic ap- proaches to health and the body. In Katie Fitzpatrick & Richard Tinning (Eds.), Health Education: Critical Perspectives (p 190- 203). Routledge: New York.
Quennerstedt, Mikael, Öhman, Marie & Eriksson, Charli (2008). Physical education in Sweden: a national evaluation. Education- line, 1-17.
Qvarsell, Roger (1989). Människan och hennes hälsa: Om hälso- begreppets och hälsoupplysningens idéhistoria. I Sten Philipsson & Nils Uddenberg (Red.), Hälsa som livsmening (s 94-117). Stockholm: Natur och Kultur.
Sandahl, Björn (2002). ”Att göra våld på den historiska utveck- lingen: Idrottsämnet i det obligatoriska svenska skolväsendet 1960-2000”. Svensk Idrottsforskning, (2), 32-35.
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Shilling, Chris (1993). The Body and Social Theory. London: Sage Publications.
Skolinspektionen (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspek- tionens rapport från den flygande tillsynen i Idrott och hälsa. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2006). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Mer om… Tydligare krav på elevhälsan. Häm- tat 8 oktober 2013 från Skolverket:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.126247!/Menu/article/at tachment/Elevh%C3%A4lsa%20-%20120228.pdf.
Skolverket (ndb). Lokalt tillval. Hämtat 1 april 2014 från Skolver- ket:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/lokalt-tillval-1.125285.
Swartling Widerström, Katarina (2005). Att ha eller vara kropp? En textanalytisk studie av skolämnet Idrott och hälsa. Örebro: Studies in Education, 11.
Thedin Jakobsson, Britta (2004). Basket, brännboll och så lite häl- sa! Lärares uppfattningar om vad hälsa innebär i ämnet Idrott och hälsa. I Håkan Larsson & Karin Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje (s 99-122). Stockholm: IHS Förlag.
Thedin Jakobsson, Britta (2005). ”Hälsa – vad är det i ämnet Id- rott och hälsa? En studie av lärares tal om ämnet Idrott och häl- sa”.Rapport nr 4, ingår i: Skola-Idrott-Hälsa. Stockholm: IHS Förlag.
Thedin Jakobsson, Britta (2007). Att undervisa i hälsa. I Håkan Larsson & Jane Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar
(s 176-192). Stockholm: Liber.
Tjora, Aksel (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: Kva- litativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Veten- skapsrådet.
Vetenskapsrådet (nd). Forskningsetiska principerinom humanis- tisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat den 22 oktober 2014 från Vetenskapsrådet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppin- tervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa och hälso-
promotion: Med fokus på individ-, grupp- och organisationsni- vå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
World Health Organization (2014). Mental health: a state of well- being. Hämtat 19 december 2014 från World Health Organiza- tion: http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
Wright, Jan & O’Flynn, Gabrielle (2012). Conducting ethical re- search. In Kathleen Armour & Doune Macdonald (Eds.) Re- search Methods in Physical Education and Youth Sports. Lon- don: Routledge.
Ziehe, Thomas (1984). Kulturell friställning och narcissistisk sår- barhet. I Johan Fornäs, Ulf Lindberg & Ove Sernhede, Ung- domskultur, identitet och motstånd (s 147-176). Stockholm: Ordfront.
Ziehe, Thomas (1986). Ny ungdom: Om ovanliga lärprocesser. Malmö: Nordstedts.
Ziehe, Thomas (1989). Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, mo- dernitet. Stockholm/Stehag: Östlings Bokförlag Symposion. Ziehe, Thomas (1999). God anderledeshed. Hämtat den 28 sep-
tember 2014 från:
http://tekster.wikispaces.com/file/view/Ziehe%2C+Thomas+%2 81999%29+-+God+Anderledeshed.pdf.
Åberg, Hans (2000). Bonniers läkarbok. Stockholm: Albert Bonni- ers Förlag.
Öhlander, Magnus (2011). Utgångspunkter. I Lars Kaijser & Magnus Öhlander (Red.), Etnologiskt fältarbete (s 11-35). Lund: Studentlitteratur.
Öhman, Marie (2007). Kropp och makt i rörelse. Örebro: Universitetsbiblioteket.
Bilaga 1
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Idrottsvetenskap
Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik
Licentiatuppsats med fokus på hälsa inom
ämnet Idrott och hälsa
Hej!
Jag heter Annika Ahlberg och har i tio år arbetat som idrottslärare i
grundskolan. Numera är jag forskarstuderande inom ämnet Idrott och hälsa på Malmö högskola. Syftet med mitt forskningsprojekt är att öka förståelsen kring hur begreppet hälsa tolkas av elever i årskurs 9, samt att undersöka hur hälsa genom elevernas förståelse, kan gestaltas i ämnet Idrott och hälsa. Jag har fått tillstånd av rektor, X, och läraren i Idrott och hälsa, Y, att genomföra delar av min studie på Z.
Jag har i samband med att jag delade ut detta informationsbrev, informerat eleverna i ditt barns klass om mitt projekt. Om en vecka kommer jag tillbaka till klassen under en lektion. Vid detta tillfälle kommer de flesta av eleverna att