Konsumtionskulturens hälsoperspektiv

Eleverna i min studie har vuxit upp i vad Bauman (2008) kallar ett konsumtionssamhälle. Quennerstedt (2006) skriver att inom kon- sumtionskulturen är kroppens yttre utseende viktigare än att öka välbefinnandet inombords. Hälsa har gått från att ha varit samhäl- lets gemensamma ansvar till att numera vara individens personliga ansvar i allt större utsträckning (Quennerstedt, 2002; Thedin Ja- kobsson, 2005; Johns & Tinning, 2006; Bauman, 2008). Flertalet av de svarande ger uttryck för att hälsa är deras eget ansvar.

Bauman (2008, s 67) menar att ”medlemmarna i konsumtions- samhället är själva konsumtionsvaror” och att göra sig själv till en säljbar vara är en individuell skyldighet. Quennerstedt (2006) dis- kuterar medias roll och visar att det mediala budskapet ofta är att en normal kroppsform och kroppsvikt är detsamma som god hälsa, inte kroppens fysiska förmåga. Detta synsätt går igen hos de elever som framstår som pressade, liksom i konsumtionskulturens hälso- perspektiv. Däremot uttrycker majoriteten av informanterna att

hälsa snarare är att vara vältränad för att orka med det man vill göra i livet. Det fokus på utseende rörande hälsa som, enligt Quen- nerstedt, syns i media kommer därmed lite i skymundan bland stu- diens elever, eftersom flertalet av dem förordar funktion och för- måga när det gäller hälsa. Därmed inte sagt att berörda elever struntar i hur de ser ut, helst vill de både ha en funktionell och at- traktiv kropp. Däremot betonar de funktion framför utseende i samband med hälsa.

Vid mitt sista möte med eleverna redovisade jag min tolkning av deras svar från datainsamling 1, 2 och 3. Därefter diskuterade jag denna med dem för att höra om jag uppfattat korrekt. Den enda punkt där eleverna reagerade på min tolkning var just kring utse- ende och tydliga meningsskiljaktigheter uppenbarade sig, särskilt på en av skolorna. En del elever upplever inte alls att deras utseen- de påverkar deras hälsa utan det finns andra, för dem, mycket vik- tigare hälsoaspekter. Andra uppgav att deras personliga hälsa fak- tiskt påverkas av hur de ser ut. Här vill jag påpeka att forumet för att uttrycka sina åsikter kring olika hälsoaspekter, en del kanske även av känslig art, inte var det bästa. Trots sammanhanget valde en del att öppet inför övriga klasskompisar berätta sina åsikter kring utseende.

Jag tolkar många av elevernas svar, särskilt de som gett uttryck för det pressade mönstret, som att det som driver dem kring hälsa är att de vill vara attraktiva. Av deras svar läser jag in att attraktiv står för att ha en snygg och vältränad kropp, vara framgångsrik i skolan, ha vänner och leva ett socialt aktivt liv, vilket stämmer väl med Featherstones (1982) och Luptons (1995) beskrivningar av konsumtionssamhällets hälsosyn.

Jag finner det svårare att relatera hälsa som en säljbar vara i det spontana förhållningssättet. Eleverna med en okomplicerad attityd till hälsa kan eventuellt ses som impulskonsumenter, då de konsu- merar när de känner för det. Det kan också vara så att de har ett indirekt förhållande till säljbarheten. Då de genom att utnyttja den tid de har till att göra vad de känner för mår bra, känner lust inför livet och, som jag ser det, skapar sig en personlig identitet de trivs med och utstrålar därmed hälsa. Men jag upplever att hälsa, för dessa elever, är något som finns hos dem men som de inte reflekte- rar så mycket över. De är glada över att saker och ting känns bra och fungerar för dem. Bland de som framstår som trygga tolkar jag det istället som att hälsa är något mycket mera medvetet och på- tagligt än i det spontana förhållningssättet. Det skulle till och med kunna vara så att det i det trygga förhållningssättet ingår en med-

vetenhet om hur man lever ett hälsosamt liv och att man själv är med och påverkar detta genom att aktivt välja att leva efter ett ide- al, där att främja sin hälsa är det centrala (jmf Jönsson m fl, 1993). Denna medvetenhet verkar dock inte vara något som tynger utan tvärtom, de stärks av att utföra hälsofrämjande handlingar. De har funnit en variation och balans mellan olika obligatoriska och mera frivilliga göromål i livet.

Kan det vara så att eleverna som framstår som trygga genom att de har kunskaper om hälsa också vet hur hälsa kan konsumeras och därför får maximal utdelning av de investeringar de gör i sin hälsa? I det trygga förhållningssättet vet eleverna att de har råd att göra dessa investeringar i träningstid, återhämtning, sociala aktivi- teter, kost etc. Det skulle kunna vara så att eleverna både i det spontana och i det pressade förhållningssättet inte har samma möj- ligheter att konsumera hälsa. I det spontana mönstret väljer elever- na att ha ett avslappnat förhållande till hälsa istället för ett oroligt som i det pressade förhållningssättet.

Det kan vara så att de tre mönstren, på grund av att de förhåller sig olika till saken, ger uttryck för att eleverna konsumerar hälsa på olika vis. I det spontana konsumerar eleverna lite oreflekterat och på impuls, medan de med det trygga konsumerar medvetet. Med ett pressat förhållningssätt sker konsumtionen också medve- tet, men skillnaden jämfört med det trygga är att dessa elever kän- ner sig jagade och konsumtionen sker utan att mynna ut i någon egentlig känsla av tillfredsställelse.

Eleverna som deltagit i denna studie bor i medelklassområden, varpå det blir intressant att fråga sig i vilken grad socioekonomisk klass påverkar. Skulle jag fått andra typer av svar om min under- sökning genomförts med elever från andra socioekonomiska för- hållanden? Engström (2008) fann att olika befolkningsgrupper har varierad smak för idrott och motion. En intressant fråga att besva- ra är om det är större, ingen eller mindre skillnad mellan unga från olika socioekonomiska grupper och deras sätt att motionera, äta, återhämtning, social samvaro, fritidsintressen etcetera jämfört med vuxna från motsvarande grupper? På samma tema undrar jag över om till exempel det spontana förhållningssättet är mer utbrett bland elever i någon socioekonomisk grupp. Är det något av för- hållandena där unga i mindre utsträckning ställer orimliga krav på sig själva kopplade till skola, fritid och kroppens utseende, det vill säga som i någon mån är mer hälsosam att växa upp i?