Metoddiskussion

Noggrannhet med hur jag kommunicerat med eleverna har varit utmanande, särskilt i fokusgrupperna och dialogen. Under fokus- gruppernas intervjuer kände jag att min erfarenhet som lärare kom till stor nytta, jag är van vid och tycker om att prata och diskutera med unga människor. Självklart är det förenat med en större svå- righet att få till bra diskussioner och skapa ett öppet klimat med helt främmande människor än med sådana man redan byggt upp goda relationer till. Men genom att visa nyfikenhet för elevernas

tankar och åsikter kring hälsa, samt att de kunde känna sig viktiga, tror jag bidrog till att de ville delge mig dessa. Här finns det anled- ning att fundera över om eleverna verkligen ser på de hälsoaspekter såsom de ger uttryck för eller om de svarar på ett sätt de tror att jag som vuxen och dessutom lärare i Idrott och hälsa skulle upp- skatta. Har de en önskan att vilja svara korrekt inför mig, eller svarar de som de verkligen känner?

Min uppfattning från de olika datainsamlingarna är att flertalet av eleverna varit mycket öppna och intresserade av att delge mig sina tankar kring hälsa. Deltagarna i min studie gör det på frivillig basis, vilket borde öka förutsättningarna för att de svarat ärligt och uppriktigt på mina frågor. Min förhoppning är att de inte försökt få mig att uppfatta dem på ett sätt som inte stämmer, utan att de- ras svar återger deras faktiska tankar och erfarenheter, såsom de upplevde dem just då. Att själv anta en alltför skeptisk syn på vad de svarat mig hade inte gagnat studiens syfte. Jag har istället för- sökt ställa följdfrågor och uppmuntrat eleverna till att utveckla sina svar ytterligare om jag funnit något oklart eller motsägelse- fullt, för att min förståelse av deras tankar skulle öka.

Vid genomförandet av dialogen såg jag det som en stor fördel att kunna ta tid till att reflektera innan jag svarade och ställde nya frå- gor. Jag ville inte uppfattas som framfusig eller okänslig och där- med bidra till att lusten att fortsätta vilja diskutera hälsa med mig skulle upphöra, samtidigt som jag ville försäkra mig om att jag verkligen förstod det som skrevs till mig. Eleverna har anförtrott mig sina tankar kring bland annat stress, ätstörningar och självför- troende, vilket gjort det särskilt viktigt att formulera mitt gensvar på ett respektfullt sätt. I stycke 5.5, där jag skriver om forsknings- etik, tydliggör jag att jag medvetet ställt öppna frågor till eleverna. Jag har inte via dessa ringat in vad de ska utgå ifrån i sina svar utan det är deras egna definitioner av hälsa som intresserat mig. De har själva valt att ta upp just de aspekter som de personligen kopp- lar till området.

Under studiens datainsamlingar gav ingen av de deltagande ele- verna mig anledning att misstänka att de skadats av att medverka i min studie. Jag har inte gjort någon kartläggning av elevernas fak- tiska hälsa i min studie utan syftet har varit att studera elevers för- ståelse av hälsa och förhållningssätt till den egna hälsan. Om nå- gon av eleverna då de besvarat mina frågor kring hälsa gett uttryck för att de mått dåligt hade jag vänt mig till skolsyster eller kurator för att uppmärksamma skolhälsan om min oro.

Detta resonemang gör mig dock självkritisk. Jag är oroad över att en del av eleverna som deltagit i studien ger uttryck för att de lever i en pressad vardag. De upplever att de ständigt måste preste- ra för att uppfylla de krav de ställer på sig själva. Dock har jag inte sett det som praktiskt möjligt för mig, som främling för eleverna, att försöka gå in och ändra deras förhållningssätt till hälsa, eller att uppmärksamma vuxna i deras närhet på min oro. En sådan för- ändring tror jag tar tid och jag sitter dessutom inte inne med facit på vad som kan skapa en positiv förändring. Genom att elevers förhållningssätt uppmärksammas i min studie är istället min för- hoppning att vi inom skolans värld kan komma att utveckla vårt sätt att möta elever med olika förhållningssätt till hälsa. Då borde eleverna bli bättre rustade att hantera sin egen hälsa.

När eleverna besvarat mina frågor, företrädesvis i datainsamling 1, 2 och 4, är svaren det som de tänkte på just då, vid det tillfället. Några saker kanske de glömde bort att svara, eventuellt kan ele- verna ha varit särskilt upptagna av något som inträffat tidigare i anslutning till denna lektion, varpå fokus kanske inte enbart varit riktat på mina frågor.

Under den skriftliga dialogen hade eleverna större möjlighet att tänka igenom sina svar. Detta kan ha bidragit till att jag fick mer personliga sådana och en tydligare bild av dessa informanters för- hållningssätt till hälsa, jämfört med svaren från datainsamling 1 och 2. Via dialogen fick jag också nya uppslag inför avslutningsen- kätens utformning. Sammanfattningsvis upplever jag att enkäterna – där jag fick svar från fler elever och den skriftliga dialogen – där färre deltog men som å andra sidan gav djupare och mer innehålls- rika svar, kompletterade varandra som empiriinsamlingsmetoder. Datainsamling över tid och med hjälp av internet menar jag också har fungerat väl i studien.

Jag har inte kunna kategorisera svaren från hälften av pojkarna som deltagit till någon av grupperna spontan, trygg eller pressad. Detta ser jag som en brist i studiens genomförande. Delvis kan det förklaras med att det i huvudsak gäller de från skola D, den jag av schemamässiga skäl inte fick möjlighet att genomföra den avslu- tande enkäten med. Övriga pojkar fördelades jämt mellan de tre grupperna.

Anledningen till att vissa elever inte svarat mer utförligt på stu- diens frågor skulle kunna vara att de är nöjda med vad deras grundskoletid gett dem för utbildning kring hälsa. Deras lärare kan ha behandlat hälsa, på ett för dem adekvat sätt, så att de känner att de vet vad de behöver kunna om det. Alternativt kanske de helt

enkelt inte orkade eller fann det meningsfullt att tänka igenom frå- gorna och sätta fingret på vad de är intresserade av. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att de är genuint ointresserade av häl- sa oavsett vad de förknippar det med.

De före detta gymnasieeleverna i Karlefors (2012) studie är tyd- ligt negativt inställda till teoretisk och inaktiv hälsoundervisning, men inte till dess innehåll. Den ”oidentifierade” elevgruppen i min studie som uppgett att de inte vill lära sig mer om hälsa och även svarat mindre utförligt på studiens övriga frågor, skulle eventuellt kunna ha samma inställning som informanterna i Karlefors studie. Om så är fallet kan dessa elevers förväntningar på fysisk aktivitet under lektionerna i skolämnet Idrott och hälsa utgöra ett hinder för hälsoundervisningen.

Kanske beror det låga antalet pojkar i dialogen på att jag själv är kvinna. Det hade varit intressant att se vilket resultat det blivit om jag varit man. Hade utfallet kring vilka elever som deltagit i dialo- gen blivit annorlunda då? Om fler av pojkarna deltagit hade jag haft ett mer omfattande underlag då jag delade in eleverna i olika grupper utifrån hur de svarat på mina frågor. Fler av dem kanske hade visat sig tillhöra den trygga gruppen jämfört med aktuellt ut- fall. Eller är det så att detta förhållningssätt i huvudsak är en före- teelse hos flickor? Det skulle också kunna vara så att ordet hälsa är feminint kodat och därmed kan ha avskräckt en del pojkar att del- ta i min studie redan från början.

Det verkar som att majoriteten av studiens informanter är intres- serade av hälsa. Mina datainsamlingar vänder sig i första hand till dem som är bekväma med och har förmåga att uttrycka sig i skrift. Då det gäller dialogens genomförande utestänger den dessutom elever som saknar tillgång till internet. Jag kan inte heller vara helt säker på att det verkligen är eleverna som svarat mig i dialogen, ef- tersom jag inte var närvarande under tiden de svarade på dess frå- gor. Fördelen med att använda internet på det sätt jag gjort är att datainsamling 3 pågått under två månaders tid och att eleverna kunnat svara på mina frågor när det passat dem själva.

Under uppstarten när jag planerade min studie tänkte jag titta närmare på undervisning med fokus på hälsa inom skolämnet Id- rott och hälsa. Då planerade jag att använda mig av John Deweys teoriram. När jag sedan ändrade fokus och beslöt mig för att un- dersöka elevers förståelse av och förhållningssätt till hälsa, föll det sig naturligt att inte fördjupa mig ytterligare i hans texter. Istället läste jag in mig på Ziehes begrepp och kompletterade dessa med Baumans, för att öka min förståelse för ungas livsvärld. Utifrån att

kunskap med fokus på elevperspektivet inhämtats skulle en studie kring lektionsupplägg kunna utformas som en fortsättningsstudie.

De i studien aktuella teoretiska begreppen menar jag har bidragit till att tydliggöra elevernas röster och till en ökad förståelse kring varför de har olika förhållningssätt till hälsa. Till exempel synes Ziehes (1986, 1989) kulturella friställning och prestationsprincip utgöra förklaringsmodeller till några av de krav som en del av stu- diens elever ställer på sig själva. Baumans (2008) teorier om kon- sumtionskulturen å sin sida, menar jag, på ett betydelsefullt sätt knyter ihop och skapar ett sammanhang mellan de teoretiska be- greppen jag använt mig av.

7.2.1 Tillförlitlighet, giltighet och transparens

Tjora (2012, s 162) uppmuntrar till att ställa frågor i stil med ”Hade resultatet blivit detsamma om en annan forskare genomfört samma studie bland andra niondeklassare?” även inom kvalitativa studier för att bidra till reflektion kring tillförlitlighet. Denna fråga är svår för mig att besvara. Min yrkesbakgrund och den litteratur jag läst bidrar till mitt sätt att genomföra studien och tolka resulta- tet. Jag tror också att elevernas sociala bakgrund kan spela in när de beskriver begreppet hälsa. Kanske påverkar familjens ekono- miska status hur de ser på hälsa, vilka möjligheter de har att med- verka i olika fritidsaktiviteter, deras boendemiljö och liknande. De svarande har också sina privata erfarenheter och påverkanskanaler angående hälsa; om dessa är allmängiltiga eller inte har jag inte underlag att uttala mig om. I min analys fann jag tre olika grupper, som konstitueras av respektive förhållningssätt till hälsa. Är dessa tre attityder något som återfinns även inom andra elevgrupper? Svaret på styckets inledande och avslutande frågor får kommande studier besvara.

Då det gäller studiens giltighet känner jag mig säkrare. Jag har efter bästa förmåga förhållit mig till tidigare forskning och de i studien aktuella teoretiska begreppen för att relatera till resultaten, samt på ett öppet och tydligt vis försökt redogöra för hur jag gått tillväga.