Resultatet i förhållande till tidigare forskning

Eleverna ger uttryck för ett komplext hälsobegrepp. Kallenberg och Larsson (2004) liksom Thedin Jakobsson (2004) visar att det där- utöver är svårt att tolka och definiera. I svaren har jag inte noterat att de skulle ha svårt att bestämma begreppets innebörd. Däremot svarar en grupp att de upplever att det kan vara svårt att leva häl- sosamt. Både de elever som visat ett intresse och ett ointresse för hälsa, visar i analys A att de, utifrån kursplanen för Idrott och häl- sa, har en god förståelse av begreppet när de beskriver komplexite- ten av olika aspekter som påverkar hälsan. Detta är något som inte visats i tidigare svenska studier, genomförda då föregående läro- plan, Lpo 94, var i bruk. Flertalet av studiens deltagare ger exem- pel på vad de skulle vilja lära sig inom skolämnet Idrott och hälsa knutet till hälsa. Många elever i Larsson och Redelius (2008) studie tvekade och hade svårt att definiera vad de skulle lära sig om hälsa inom skolämnet. Kanske är det lättare att besvara frågan vad vill

du lära dig än vad ska du lära dig inom skolämnet?

Burrows och Wrights (2004) studie från Nya Zeeland visar att eleverna i både årskurs 4 och 8 hade goda kunskaper kring framför allt praktiska faktorer som påverkar hälsan, till exempel kost, rök- ning, alkohol och droger. De nya zeeländska eleverna såg dessa kunskaper som något statiskt och säkert, vilket de i min studie också verkar göra, då de inte ger uttryck för några tveksamheter när de beskriver hälsa. Däremot berörde eleverna i Nya Zeeland inte i någon större utsträckning sociala, kulturella, ekonomiska och politiska kontexter. Nyss nämnda faktorer förekom dock mer fre- kvent bland svaren från eleverna i årskurs 8 i den nya zeeländska studien jämfört med dem i årskurs 4. De i min studie lyfter tydligt fram att sociala faktorer påverkar deras hälsa, vilket skulle kunna antyda att fokus ökar på dessa i takt med stigande ålder. I övrigt stämmer resultatet väl överens med Burrows och Wrights; till ex- empel svarar de flesta eleverna i båda studierna att kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan. Att tänka positivt om sig själv samt att hitta något som passar en själv och inte göra saker bara för att andra tycker det är också gemensamt för många. Kort sagt verkar eleverna ha receptet på hur man lever hälsosamt, de är medvetna om vilka aspekter som påverkar den egna hälsan.

Eleverna i denna studie visar, enligt kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa, god förståelse av hälsa trots att de, som Ekberg (2009) och Londos (2010) visar att eleverna i stor utsträckning ut- för fysiska aktiviteter istället för att specifikt öka sin förståelse av hälsa under lektionstid. Vid jämförelsen av studiens resultat med

tidigare studier är det viktigt att ha i åtanke att de flesta gjordes när den förra läroplanen var i bruk. Med andra ord är inte studier- na direkt jämförbara. Dock menar jag att det är relevant att reflek- tera kring och visa på tendenser i ämnets undervisning. Likaväl vill jag tydliggöra att jag finner det viktigt att inte underskatta elever- nas kunskaper kring hälsa. Varifrån de inhämtat dessa har jag inte underlag att uttala mig om, annat än att det kan vara från under- visningen i Idrott och hälsa.

Resultatet av analys B visar att eleverna förhåller sig till hälsa på olika sätt, trots att deras goda förståelse av densamma är gemensam. De tre funna förhållningssätten har jag gett namnen

pressat, tryggt och spontant. Dessa skiljer sig tydligast åt vad gäller uppfattade svårigheter i att upprätta den egna hälsan, liksom i den typ av frågor de vill få besvarade inom skolämnet. Det spontana förhållningssättet kännetecknas av att det mesta kring hälsa är en- kelt och att problematisera olika hälsoaspekter är ointressant. Det som fokuseras är att göra sådant man har lust med och därigenom mår man bra. Eleverna som ger uttryck för det trygga förhållnings- sättet anger liksom i det spontana en tillfredsställelse med tillvaron. Vad som skiljer dessa båda attityder åt är att det trygga präglas av en betydligt större medvetenhet och framförhållning kring de val som har med den personliga hälsan att göra, jämfört med det spon- tana. Elevernas svar visar också att de upplever att det finns svå- righeter kopplade till hälsa, där tid och krav ofta anges. Dessa krav synliggörs även i Hedenborgs och Glasers (2013) undersökning. De elever som framstår som trygga har dock sätt att hantera dessa svå- righeter och på så sätt upplevs ett sammanhang i tillvaron. Det pressade förhållningssättet påminner i sin tur om det trygga, efter- som svaren här också visar en stor medvetenhet kring hälsa. Den avgörande skillnaden dem emellan är att eleverna med den först- nämnda inställningen inte riktigt får ihop tillvaron. Tiden räcker inte till och ger på så vis en stressad upplevelse kopplad till kraven eleverna ställer på sig själv. Dessa har ofta att göra med skolpresta- tioner eller det personliga utseendet. Dessa elever synes uppleva en jagad tillvaro, ständigt på jakt efter nya idealbilder att uppnå. Ele- verna som ger uttryck för det pressade förhållningssättet tycks även ge uttryck för en mindre positiv självbild jämfört med de andra två. I ovanstående beskrivning av identifierade förhållningssätt till hälsa bland informanterna konkretiseras Jönssons med flera (1993) be- skrivning av att medvetandegraden hos ungdomar kring den livsstil de själva gestaltar varierar stort.