Extern efficacy

Efficacy-begreppet används för att studera människors uppfattning om vilken betydelse medborgares politiska agerande kan ha. En enkel definition är:

Simply put, efficacy is citizens´ perceptions of powerfulness (or powerlessness) in the political realm (Morrell 2003:589).

Till en början användes begreppet som endimensionellt men analys av undersökningsresultat visade två dimensioner av efficacy, intern respektive extern efficacy. Extern efficacy belyser medborgarnas uppfattning om hur svarande det politiska systemet är gentemot medborgarnas krav (Morrell 2003:590). Skolan har en uttalad roll att bidra till att utveckla aktiva samhällsmedborgare och det är även en rimlig tolkning (se kapitel 2) att politiska partier och den representativa demokratin ses som en viktig del av samhällets medborgerliga aktiviteter. Därför ser jag en hög eller ökad extern efficacy som en önskad socialisationseffekt för gymnasieskolan. Logiken för detta är att uppfattningen att det politiska systemet är svarande underlättar att få människor att engagera sig i politiska partier och liknande organisationer.25

De sex påståenden som utgör index för extern efficacy och hur eleverna svarat vid de två undersökningstillfällena redovisas i tabell 7.4. Alla sex påståenden finns med i Ung i Demokratin (Skolverket 2003), de motsvarar fyra frågor som rekommenderas av Morrell (2003). De fyra amerikanska frågorna brukar förkortas med ”government response”, ”election response”, ”no say” och ”no care”. Att tre av frågorna i denna undersökning (1, 2 och 6 i tabell 7.4) alla kan kategoriseras som ”government response” riskerar att resultatet kan snedvridas och därmed feltolkas. Feltolkningen skulle innebära att indexet mer visar hur synen på regeringen som svarande eller ej är istället för synen på hur svarande det politiska systemet som helhet är. Gränserna mellan Morrells fyra frågor är emellertid flytande vilket gör att det finns argument för att ha med alla sex frågorna.

Farhågan om att frågorna i indexet kan leda till att attityden om hur lyssnande och svarande regeringen är får för stor tyngd i indexet jämfört med övriga delar av det politiska systemet får visst stöd av faktoranalysen. Med hjälp av denna urskiljs två faktorer vid båda undersökningstillfällena där de tre frågorna om regeringen samlas i en faktor. Faktorvärdena26 varierar något inom varje faktor mellan undersökningarna men att två faktorer urskiljs är tydligt.

25

Uppfattningen att det politiska systemet inte är svarande kan också leda till politisk aktivitet men då av mer systemkritisk karaktär.

26

Faktoranalys (principal component analysis) med varimaxrotation. Hela faktoranalysen för aspekten extern efficacy redovisas i bilaga 5: tabell B5.3 och tabell B5.4.

Tabell 7.4 Extern efficacy

Ange om du håller med följande påstående

Håller absolut inte med Enkät 1 Enkät 2

Håller inte med Enkät 1 Enkät 2 Håller med Enkät 1 Enkät 2 Håller absolut med Enkät 1 Enkät 2 Vet inte Enkät 1 Enkät 2 1. Regeringen bryr

sig mycket om vad vi alla tycker om nya

lagar. (”regbryr”) 9,0% 6,9% 36,1% 37,2% 24,3% 22,8% 4,5% 3,8% 26,0% 29,3% 2. Regeringen gör

sitt bästa för att ta reda på vad vanliga människor vill. (”regbäst”)

7,3% 6,2% 41,5% 38,4% 25,1% 21,5% 2,1% 2,4% 24,0% 31,5% 3. De politiska

makthavarna bryr sig väldigt lite om vad vanligt folk tycker. (”maktbryr”)

2,8% 2,4% 22,2% 24,2% 36,1% 39,4% 11,5% 8,0% 27,4% 26,0% 4. I Sverige har

några få personer mycket politisk makt medan resten av människorna har väldigt liten makt. (”fåmakt”)

4,2% 2,8% 18,1% 23,8% 38,0% 35,9% 18,5% 11,4% 21,3% 26,2%

5. Politikerna glömmer snabbt sina väljares behov. (”polglöm”)

2,8% 0,3% 14,6% 15,9% 42,4% 46,6% 14,2% 12,4% 26,0% 24,8% 6. Regeringen

lyssnar när människor sluter sig samman för att kräva förändring (”reglyss”)

4,2% 2,4% 19,9% 19,8% 35,9% 33,0% 4,9% 5,9% 35,2% 38,9%

Medelvärde Standardavvikelse Alphavärde Korrelation index t1 och t2 Skillnad signifikans T-test Index t1 -13,28 30,85 0,656 Index t2 -11,29 30,18 0,688 0,498** Förändringsvärde +1,98 30,59 0,271

Svaren kodas från -2 till +2 där plus uttrycker en uppfattning att det politiska systemet är svarande. #p≤0,10; *p≤0,05; **p≤0,01. Symbolerna används också för att markera signifikans i den löpande texten.

Förändringsvärdets fördelning hos undersökningsgruppens elever visas i figur 7.5. Någon generell undervisningseffekt för elevernas externa efficacy har inte förekommit. Elevernas genomsnittliga förändringsvärde för extern efficacy är inte signifikant (+1,98). Kontrollgruppen har ett förändringsvärde (+2,68) som är något högre än undersökningsgruppen men skillnaden mellan grupperna är inte signifikant.

Figur 7.4 Extern efficacy fördelning 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 -1⁰⁰ _-83,³³ -6^6, 67 _-5⁰ -3^3, 33 -1^6, 67 0 16^,6 7 33^,3 3 ₅₀ 66^,6 7 83^,3 3 10⁰ Indexvärde P r o c e n t Enkät t1 Enkät t2 Medelvärde Enkät t1 (N=290) -13,28 Medelvärde Enkät t2 (N=290) -11,29

Figur 7.5 Extern efficacy förändringsvärde fördelning

0 2 4 6 8 10 12 14 -1⁰⁰ _-83,³³ -6^6, 67 _-5⁰ -3^3, 33 -1^6, 67 ⁰ 16^,6 7 33^,3 3 ₅₀ 66^,6 7 83^,3 3 10⁰ Förändringsvärde P r o c e n t Förändringsvärde Medelvärde förändringsvärde (N=290) +1,98

Tabell 7.4 visar att alpha-värdet visserligen är ganska högt och således ger indexet en god reliabilitet. Men korrelationen (r=0,498**) och den höga andelen ”vet inte”-svar (mellan 21,3 procent och 38,9 procent och högre vid andra undersökningen) tyder på förändringar åt olika håll och en brist på förståelse eller uppfattning om indexets frågor. Problemet med den låga svarsfrekvensen kan också ha sin orsak i oprecisa eller dåliga frågor. Vad som är fallet här är svårt att säga men oavsett orsak visar den höga andelen ”vet inte” på en skillnad i den kognitiva förståelsen av regering och politisk makt vilket kan uppfattas som problematiskt. Fördelningstabellen för förändringsvärdet (se figur 7.5) visar också att många av eleverna förändrar sina svar mycket. Det är 47,2 procent som har ett förändringsvärde på minst 25 (minst tre steg) åt endera hållet. Många av individerna förändrar alltså uppfattning i denna aspekt men förändringarna är stora åt båda hållen vilket gör medelvärdet av förändringsvärdet lågt. Detta är samma tendens som fanns för aspekten demokratisk förpliktelse.

När de tolv lärarna i undersökningen placeras i var sin egen kategori, ”enskilda lärare”, uppvisas ingen signifikant korrelation (Eta=0,242, se tabell B6.2). För tre lärare (lärare 1=+17,11; lärare 2=+10,87; lärare 3=+13,10) är förändringsvärdet ändå klart högre än för övriga. Indexvärdena vid första undersökningstillfället för samtliga tre lärare är lägre än medelvärdet men eftersom det andra indexvärdet är klart högre än medelvärdet för samtliga tre menar jag att man inte kan se de höga förändringsvärdena som i första hand kompenserande. För två lärare, 1 och 3, är skillnaderna mellan de två undersökningstillfällena signifikanta. Dessa två lärare har vad som kan kallas en stabil förändring där förändringsvärdena för de olika eleverna fördelas ganska nära medelvärdet medan eleverna till lärare 2 har en betydligt spretigare fördelning av förändringsvärdena.

Kategoriseringen av lärarna i ”lärarkategorier” uppvisar inte ett signifikant samband med förändringsvärdet för extern efficacy (Eta=0,127). Inställningen till och tron på möjligheten att utföra det demokratiska uppdraget som iakttagits hos lärarna har således inte betydelse för hur den externa efficacyn förändras.

De enskilda frågorna liknar varandra i utfall genom moderat negativa värden och ytterst svaga positiva förändringsvärden men där fråga 6 (”reglyss”) i tabell 7.4 utmärker sig både genom att ha ett positivt värde och genom att ha högsta

andelen som svarar ”vet inte” (35,2 procent i första undersökningen och 38,9 procent i andra undersökningen).

De genomsnittliga indexvärdena för extern efficacy är negativa (-13,28 för t1

och -11,29 för t2) och som visas i figur 7.4 är fördelningen tämligen likvärdig vid de båda undersökningstillfällena med skillnaden att indexvärde 0 har en större andel vid t2. Indexvärdena indikerar en syn på det politiska systemet som inte särskilt svarande. Den stora andelen ”vet inte” gör att en sådan slutsats bör kompletteras med att många elever inte har en uppfattning i frågan eller inte förstår frågorna.

Tabell 7.5 Analysschema: Extern efficacy

Extern efficacy 1. Generell skoleffekt (strategi steg 1) Nej 2. Generell undervisningseffekt (strategi steg 1) Nej 3. Specifik effekt (strategi steg 1, agent b)

Nej 4. Förändras elevernas dem. orientationer? (individ a) Ja 5. Enskilda lärares betydelse (agent b) Nej (Ja i enstaka fall) 6. Lärarkategoriers

betydelse (agent b)

Nej 7. Kognitivt problem

(individ c)

Hög andel ”vet inte”

Analysen för extern efficacy sammanfattas i tabell 7.5. Slutsatsen för extern efficacy och hur denna attityd förändras i samband med undervisningen i samhällskunskap A är att det finns en tämligen svag men ändå tydlig uppfattning om det politiska systemet som inte särskilt svarande. Någon generell socialisationseffekt gentemot aspekten är inte styrkt i undersökningen. Inte heller kan enskilda lärare ges någon generell betydelse. Dock syns så stora skillnader i effekt mellan lärarna att det inte kan uteslutas att de har betydelse för enstaka fall. Det är också värt att påpeka den instabilitet i orientationen som antyds genom den höga andelen som förändrar sin uppfattning och den höga andelen som svarar ”vet inte”.