Kategori 1: Den övertygade läraren

Figur 6.1 Kategorisering av de lärare som både vill och tror sig kunna

Vill utföra uppdraget så som man uppfattar det Övertygad Skeptisk

Ja 1 2 Tror sig kunna

Nej 3 4

Gemensamt för dem som placeras i kategori 1 är att de håller med om det övervägande innehållet i det demokratiska uppdraget samt tror på möjligheten att utföra detta uppdrag. Ett utrymme för gradskillnader finns förstås men det finns en gemensam utgångspunkt för lärarna i kategori 1 med en positiv syn på uppdragets innehåll och dess genomförande. Denna gemensamma utgångspunkt ger dessa lärare benämningen de övertygade. Fem lärare (5, 6, 8, 11 och 12) passar in i denna kategori.

Lärare 5 är starkt positiv till skolans demokratiska uppdrag och ser det som en grundorsak till den egna viljan att vara lärare. Läraren visar en helhetssyn på skolans roll i allmänhet och på det specifika demokratiska uppdraget. Hon/han sätter kunskapsmålet främst men innefattar i detta även livskunskap och förhållningssätt mellan såväl eleverna som mellan elever och lärare. Enligt läraren är det helt okej att samhället ger skolan en huvudroll för demokratisk fostran:

Oavsett det specifika innehållet i skolans uppdrag, demokratisk fostran eller social fostran är det en uppgift för skolan?

Absolut. Vilka skulle annars ta hand om det?

Och det är också okej då också att skolan kanske är den viktigaste, att det från samhällets sida läggs stor vikt på skolan jämfört med andra aktörer?

Ja, absolut. För att det är ju ett problem med att partierna och ungdomsförbunden att deras medlemsantal sjunker något fruktansvärt. Så det finns ju ingen annanstans dom egentligen kan gå. För dom här intresseorganisationerna dom är banne mig inte demokratiskt uppbyggda. (Intervju med lärare 5)

Även på frågan om möjligheten att utföra det demokratiska uppdraget framkommer åsikten om skolans särställning och möjlighet att göra något som ingen annan aktör kan. Även om andra tänkbara socialisationsagenter har en starkare ställning hos eleverna än skolan så kan skolan skapa en situation av jämbördighet och bedriva demokratisk skolning som ingen annan aktör kan enligt lärare 5. Uppfattningen är således att möjligheterna klart överstiger problemen. Av de problem som ändå nämns betonas skolans ibland odemokratiska organisation där beslut tas över huvudet på både lärare och elever.

Lärare 6 håller till allra största delen med om det han/hon uppfattar att det demokratiska uppdraget innehåller och innebär. Läraren ser kunskapsmålet som prioriterat före demokratimålet och menar dessutom att kunskapsmålets uppfyllande är en förutsättning för att demokratimålet ska kunna uppfyllas. Han/hon har en bred syn på vad demokratiuppdraget innebär och prioriterar egentligen ingen del före någon annan förutom att kunskaper är förutsättningar för att till exempel indirekt kunna påverka attityder och då överföra demokratiska värderingar. Lärare 6 ser möjliga problem främst i risken för skendemokrati och den ibland dåliga fysiska miljön på skolorna där de stora klasserna beskrivs som ett problem för att kunna genomföra det demokratiska uppdraget. Han/hon ser det demokratiska uppdraget som viktigt och möjligt att utföra främst genom att uppmärksamma företeelser i samhället och att diskutera och samtala kring detta med eleverna. Skolans viktiga roll och möjlighet att påverka beskrivs av läraren så här:

Jag tror skolan kan vara jätteviktig för vi träffar ju eleverna en stor del av dygnet men det är klart att det här med massmedia och så kan man inte, det är klart att det påverkar också. Men det är svårt att värdera vilket som är viktigast, men jag tror att vi kan ha en viktig funktion det tror jag. Att man uppmärksammar liksom företeelser i massmedia och kanske kritiserar och diskuterar så där så kanske de blir kritiska. (Intervju med lärare 6)

Lärare 8 ser grundläggande faktakunskaper om politik som centrala för det demokratiska uppdraget inte minst som grund för att eleverna ska kunna bilda sig egna uppfattningar och ha egna åsikter grundade på fakta. Han/hon instämmer i den uppfattade demokratiska grundsynen i det demokratiska uppdraget och tycker också att det till allra största delen fungerar tämligen friktionsfritt att utföra det demokratiska uppdraget:

Jag tror man kan spela en stor roll. Jag tror att det är väldigt viktigt hur vi agerar och hur vi säger. Kanske mera än vad man tror ibland. Så det är nog väldigt viktigt, vi ska inte överskatta det men vi ska inte underskatta det heller tror jag…. Nej men min undran är: fungerar det inte på ett bra sätt? Vad är det som säger att det inte fungerar på ett bra sätt. (Intervju med lärare 8. Frågor om hur stor roll skolan och läraren kan spela för demokratiuppfattningen och åtgärder från samhället som skulle kunna underlätta för uppdragets utförande)

De betänkligheter lärare 8 ändå har grundar sig i risken för skendemokrati i skolan och problemet att inse vad demokrati innebär i form av skyldigheter och inte bara rättigheter. Som helhet har läraren en positiv och tämligen oproblematisk inställning till det demokratiska uppdraget. Uppdraget ställer vissa krav på läraren där kunskap och förståelse kring hur ett demokratiskt samhälle fungerar är det viktiga som ska ges eleverna och där detta också fungerar i verkligheten.

Lärare 11 har en problematiserad men väldigt positiv och entusiastisk syn på skolans demokratiska uppdrag. Att alltid agera utifrån ett demokratiskt förhållningssätt ingår som en viktig del i hans/hennes helhetssyn på skolan och lärarrollen där huvudsyftet är att hjälpa eleverna att utveckla kunskap. Att visa upp ett demokratiskt förhållningssätt och att ge de demokratikunskaper som behövs för att förstå innebörden i ett demokratiskt förhållningssätt bidrar sedan till en påverkan på elevernas demokratiska orientationer. Även om uppdraget inte ses som oproblematiskt att utföra så menar hon/han att det är fullt möjligt och där det största argumentet för detta är att det konkreta kravet är att visa på och agera med ett demokratiskt förhållningssätt. För även om skolans resursbrist kan påverka delar av det demokratiska uppdraget menar lärare 11 att det alltid är möjligt att behandla eleverna utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Han/hon instämmer till fullo i den grundsyn som uppfattas i det demokratiska uppdraget och gillar den tydlighet med samtidig individuell frihet till läraren som det demokratiska uppdraget uttalar.

Lärare 12 är självklar i sin placering i kategori 1 med raka svar som innebär ett instämmande i det demokratiska uppdragets innehåll och en uppfattning att utförandet är tämligen oproblematiskt. Att läraren är en av dem som ser minst problem i utförandet kan hänga ihop med en uppfattning om att innehållet i det demokratiska uppdraget är mindre till omfattning än vad de flesta andra lärarna menar. Att arbeta demokratiskt, att ge eleverna kunskap om vad som gör ett land demokratiskt samt bidra till att eleverna ska respektera demokratin är

knappast att betrakta som en liten uppgift. Men det är ändå inte lika ingående och omfattande som vad flera andra lärare pekat på att det demokratiska uppdraget innehåller. Den allmänt positiva attityden gentemot uppdragets innehåll och möjligheten att genomföra uppdraget är alltså starkt uttalad hos denna lärare. De problem som framförs handlar om oviljan hos eleverna att ge sig in i djupa diskussioner som kan bottna i en känsla för vad som är politiskt korrekt:

Jag tycker att det är ganska enkelt och jag tycker, jag tycker det har gått bra, jag tycker att eleverna har tagit emot det bra och jobbat med det bra…..det som har varit svårt har varit att få dom här diskussionerna. Jag kan uppfatta att dom vill inte så där jättegärna diskutera och det kan jag tycka är lite svårt. Att man kollar vad jag säger, vad det står i boken. (Intervju med lärare 12)

De fem lärarna i kategori 1 tycker sammanfattningsvis att det demokratiska uppdraget är bra och att det fungerar att utföra uppdraget som det är tänkt. Det som skiljer dem åt inbördes är främst uppfattningen om vad det demokratiska uppdraget innebär. Tre av lärarna i kategori 1 betonar baskunskapernas vikt och förutsättning för det demokratiska uppdraget. En (lärare 11) har en starkare betoning på ett demokratiskt förhållningssätt som avgörande utgångspunkt, medan en (lärare 5) kan sägas kombinera de två synsätten genom att se förhållningssätt och livskunskap som ingående i baskunskaper. Lärare 11 och lärare 5 är också de två som har den mest detaljerade synen på vad det demokratiska uppdraget innebär och som är mest entusiastiska gentemot att utföra detta uppdrag.