Kategori 2: Den skeptiske läraren

Figur 6.2 Kategorisering av de lärare som inte riktig vill men tror sig kunna

Vill utföra uppdraget så som man uppfattar det Övertygad Skeptisk

Ja 1 2 Tror sig kunna

Kategori 2 innehåller de lärare som uttalar skepsis till det demokratiska uppdraget, antingen i dess helhet eller på någon viktig punkt, men som ändå tror sig kunna utföra det. Tre lärare (1, 7 och 10) placeras i denna kategori och här följer argumenten för denna kategorisering.

Lärare 1 har en positiv inställning gentemot skolans uppgift att socialisera till demokratiska medborgare. Jag bedömer honom/henne som den ivrigaste förespråkaren för att agera som en demokratisk socialisationsagent av de lärare som ingår i undersökningen. Men samtidigt finns en uttalad skepsis gentemot delar av det demokratiska uppdraget så som det är formulerat i styrmedlen. Kriteriet för ett ja-svar på variabeln ”vill utföra uppdraget så som man uppfattar det” är ju tvådelat, att både vilja socialisera till demokratiska medborgare och att hålla med om den demokratisyn och ramverk som styrmedlen uttrycker. Lärare 1 svarar definitivt ja på den första delen om att socialisera till demokratiska medborgare men har tillräckliga betänkligheter gentemot den demokratisyn som uppfattas i det demokratiska uppdraget för att läraren ska bedömas som skeptisk vad gäller denna variabel.

Grunden för lärarens skeptiska inställning är att den starka deltagardemokratiska syn som han/hon menar genomsyrar det demokratiska uppdraget delvis kolliderar med den egna deliberativa demokratisynen. Lärare 1 ser flera problem för utförandet av uppdraget, både inom skolan och i politikers faktiska beteende, men menar ändå att det finns stora grundläggande möjligheter för skolan att spela roll i socialiseringen av demokratiska orientationer:

….det handlar ju också om demokrati, att man inte mobbar till exempel, att man inte förtrycker en grupp och att man inte tar mer plats än någon annan bara för att man tycker att man är bättre än dom eller någonting sånt. Och där tycker jag har rätt som enskild lärare att liksom i den här, i min miljö, i varje fall i min klass i morron som jag träffar för första gången de som börjar i ettan så har jag ju nästan läskiga möjligheter. Det är ju också ett ansvar att ta, det ansvaret måste man ta. (Intervju med lärare 1)

Lärare 7 har en starkt uttalad vilja till demokratisk fostran vilket bland annat innefattar att ge eleverna grundläggande demokratiska värderingar. Detta stämmer med vad hon/han uppfattar i styrmedlen men det som gör läraren skeptisk är den felaktiga prioriteringen i styrmedlen där den formella elevdemokratin sätts före förhållningssättet gentemot eleverna. Lärare 7 vill

istället sätta respekten gentemot eleverna som det viktigaste i ett demokratiskt uppdrag.

Det finns en positiv inställning hos denna lärare till att kunna utföra det demokratiska uppdraget och därmed påverka ungdomarnas demokratiska orientationer. Huvudargumentet för det är samspelet mellan kunskap och attityder:

….men visst kan man ändra attityder genom att tillföra ny kunskap. Det är jag väl övertygad om. (Intervju med lärare 7)

Dock finns det enligt läraren flera problem som kan vara olika stora i olika klasser och skolor. Lärarens såväl som elevens intresse eller brist på intresse, skolans organisation, betoningen på den formella elevdemokratin med risk för skendemokrati och skolans svagare ställning i samhället förs fram som möjliga problem. Placeringen i kategori 2 för lärare 7 grundas i lärarens skeptiska inställning till prioriteringen i det demokratiska uppdraget kombinerad med en positiv syn på möjligheten till samspel mellan lärare och elever. Samspelet mellan kunskap och attityder kan resultera i den sociala fostran som denna lärare klart och tydligt står för.

Lärare 10 säger sig inte vara motståndare till skolans roll som social och demokratisk fostrare, men visar ändå en ganska stor skepsis och en tydlig åsikt att för stort ansvar läggs på skolan jämfört med andra tänkbara socialisationsagenter. En orsak till tveksamheten kan vara uppfattningen att det demokratiska uppdraget starkt betonar socialisering till de normer som råder i samhället. Lärare 10 vill istället betona att ge eleverna ett kritiskt förhållningssätt vilket kan leda till åsikter som ligger utanför de rådande normerna. På frågan om allmän värdering av det demokratiska uppdragets innehåll blir svaret:

Det är väl bra, är det egentligen. Men det känns lite konstlat på något vis, det gör det. Men det övergripande är ju bra. Att på något sätt och vis ska väl vi kanske hjälpa till och mota bort demokratins kris eller vad man ska säga. Som kanske kan uppstå. (Intervju med lärare 10)

Lärare 10 ser många svårigheter när det gäller att utföra uppdraget men bedöms ändå svara ja när det gäller ”tror sig kunna”. Anledningen till bedömningen om ett ja-svar är åsikten att skolan är en auktoritet och framför allt när det gäller

baskunskaper kan spela en roll för individernas politiska utveckling som kanske ingen annan socialisationsagent.

De tre lärarna i kategori 2 har sin likhet i att alla tre uttrycker en viss skepticism gentemot delar i det demokratiska uppdraget samtidigt som de ser skolan som en inte obetydlig auktoritet i samhället. Den skeptiska hållningen tar sig dock olika uttryck vilket gör att samstämmigheten mellan lärarna i denna aspekt inte är stor. Två lärare (1 och 7) är villiga för att inte säga ivriga socialisationsagenter för demokratiska orientationer. Den tredje lärarens tveksamhet gäller just det riktiga i att vara socialisationsagent gentemot samhällets rådande normer och vill istället prioritera ett kritiskt förhållningssätt.

Är skillnaderna då för stora för att de tre lärarna ska kunna placeras i en gemensam kategori? Mot en gemensam placering talar att två av de tre lärarna inte är skeptiska till ett demokratiskt socialisationsuppdrag, snarare tvärtom, medan detta inte gäller för den tredje läraren. För en gemensam placering talar det faktum att samtliga tre är skeptiska till att utföra det demokratiska uppdraget så som de uppfattar att det är tänkt. Detta kan vara en tillräcklig faktor för att ge dem en gemensam egenskap och därmed placera dem i en gemensam kategori. Mitt förhållningssätt till detta blir att både testa kategori 2 som en egen kategori och att vara uppmärksam på dessa lärares individuella egenskaper när variationen mellan alla lärare analyseras.